Europeiska medlemsländer har efter långa diskussioner enats om viktiga frågor gällande skuldminskning och investeringsutrymme. Det belgiska rådsordförandeskapet meddelade att en reform av de europeiska skuldnormerna har beslutats framgångsrikt.

Efter årlånga debatter har projektet därmed klarat ett viktigt hinder. Förhandlare från EU:s medlemsstater och Europaparlamentet nådde under natten till lördag i Bryssel en grundläggande enighet om de nya reglerna, meddelade det belgiska EU-ordförandeskapet via kortmeddelandetjänsten X, tidigare känt som Twitter.

Efter 16 timmars samtal tillkännagavs slutligen avtalet. De nya reglerna bör bidra till att uppnå balanserade och hållbara offentliga finanser samt strukturreformer. Samtidigt ska de främja investeringar, tillväxt och skapandet av arbetstillfällen i EU.

Reformen syftar till att modernisera stabilitets- och tillväxtpakten. Målet är att möjliggöra investeringar samtidigt som man förhindrar överdriven skuldsättning i enskilda medlemsstater. Redan strax före jul enades EU:s medlemsländer om reformen.

Enligt finansminister Christian Lindner (FDP) förenar de nya reglerna tydliga mål som lägre underskott och minskande skuldkvoter med incitament för investeringar och strukturreformer. I Europaparlamentet framfördes dock oro: Vänstern, De gröna och delar av socialdemokraterna varnade för alltför strikta bestämmelser och en överdriven åtstramningspolitik.

Trots reformen ska de så kallade Maastrichtkriterierna förbli oförändrade. Det innebär att ett lands årliga nyupplåning högst får vara tre procent av dess bruttonationalprodukt (BNP). Ett lands totala skuld bör dessutom inte vara högre än 60 procent av BNP. Länderna ska dock kunna tolka föreskrifterna mer flexibelt, särskilt högt skuldsatta EU-länder som Frankrike och Italien har insisterat på detta.

Så ska stater få mer tid att justera mycket höga underskott, om de samtidigt genomför reformer och investeringar. Tyskland kunde dock genomdriva minimikrav för nedskärning av underskott och skulder. I december talade Lindner om "säkerhetslinjer för lägre underskott och skuldnivåer".

Efter att förhandlarna nått en överenskommelse måste medlemsstaterna och Europaparlamentet fortfarande ge sitt slutgiltiga godkännande. På grund av Corona-pandemin hade EU tillfälligt satt stabilitetspakten ur spel för att möjliggöra miljardstöd till medlemsländernas ekonomier. Sedan januari är de gamla reglerna tillfälligt åter i kraft.