Die Bundesregierung lehnt eine Kürzung der Leistungen für ukrainische Flüchtlinge ab

Förbundsregeringen har beslutat att inte genomföra några nedskärningar av det statliga stödet till ukrainska krigsflyktingar. De fick stöd av de Gröna. Regeringsrepresentant Steffen Hebestreit förklarade att det inte finns några planer på att i framtiden ge asylsökandeprestationer istället för medborgarlön till människor som flyr från Ukraina. En talesperson för Förbundsarbetsministeriet betonade också den snabbare integrationen av flyktingarna på arbetsmarknaden tack vare arbetsmarknadscenternas ansvar. FDP:s generalsekreterare Bijan Djir-Sarai hade i en intervju med tidningen "Bild" krävt att nyanlända krigsflyktingar från Ukraina i framtiden inte längre skulle få medborgarlön, utan falla under asylsökandeprestationslagen. Liknande krav kom från Unionen och FDP:s förbundsdagsgrupp. Brandenburgs inrikesminister Michael Stübgen (CDU) ifrågasatte också betalningen av medborgarlön till ukrainska flyktingar och kallade det för ett hinder för arbetsbörjan. De Grönas ordförande Omid Nouripour motsatte sig dessa förslag och kallade dem "inte målinriktade". Enligt honom är det viktigt att påskynda integrationen av flyktingarna på arbetsmarknaden genom den så kallade jobb-turbon. Han betonade att en övergång till asylsökandeprestationer skulle vara kontraproduktiv eftersom dessa regleringar försvårar tillgången till arbetsmarknaden. Nouripour medgav att Tyskland i internationell jämförelse presterar sämre när det gäller sysselsättningsgraden, men tillskrev det inte medborgarlönen. Sedan juni 2022 får ukrainska flyktingar i Tyskland grundtrygghet efter att de under de första krigsmånaderna endast fått prestationer enligt asylsökandeprestationslagen. Denna regel gäller också i andra EU-stater på grund av den så kallade massinströmningdirektivet, som sparar flyktingarna asylansökan. Enligt talespersonen för Förbundsinnenministeriet, Maximilian Kall, välkomnade inrikesminister Nancy Faeser (SPD) den upprepade förlängningen av detta direktiv, men krävde en rättvisare fördelning av flyktingarna i Europa. I mars 2024 var enligt Arbetsförmedlingen 185 000 ukrainare socialförsäkringspliktigt sysselsatta, vilket motsvarar en ökning med 127 000 sedan krigsutbrottet. Dessutom hade 47 000 ukrainare en korttidsanställning, 39 000 fler än före kriget. Många av dem väntar på barnomsorgsplatser för sina barn eller deltar i språkkurser.