Gör de bästa investeringarna i ditt liv
Från 2 euro säkra Storbritannien Offentliga sektorns nettoupplåning
Aktiekurs
Det aktuella värdet av Offentliga sektorns nettoupplåning i Storbritannien är 9,541 Mdk. GBP. Offentliga sektorns nettoupplåning i Storbritannien ökade till 9,541 Mdk. GBP den 2023-01-01, efter att det var 571 Mkr. GBP den 2022-07-01. Från 1993-01-01 till 2024-08-01 var den genomsnittliga BNP i Storbritannien −5,63 Mdk. GBP. Högsta värdet nåddes den 2024-01-01 med 16,64 Mdk. GBP, medan det lägsta värdet registrerades den 2020-05-01 med −50,64 Mdk. GBP.
Offentliga sektorns nettoupplåning ·
Max
Offentliga sektorns netto låneupptagning | |
---|---|
1993-01-01 | 1,37 Mdk. GBP |
1994-01-01 | 1,07 Mdk. GBP |
1995-01-01 | 2,48 Mdk. GBP |
1995-10-01 | 548,00 Mkr. GBP |
1996-01-01 | 3,69 Mdk. GBP |
1996-10-01 | 3,34 Mdk. GBP |
1997-01-01 | 5,20 Mdk. GBP |
1997-10-01 | 1,60 Mdk. GBP |
1997-11-01 | 1,69 Mdk. GBP |
1998-01-01 | 7,52 Mdk. GBP |
1998-07-01 | 2,69 Mdk. GBP |
1998-10-01 | 6,45 Mdk. GBP |
1999-01-01 | 6,84 Mdk. GBP |
1999-02-01 | 2,22 Mdk. GBP |
1999-07-01 | 3,65 Mdk. GBP |
1999-10-01 | 7,53 Mdk. GBP |
2000-01-01 | 9,67 Mdk. GBP |
2000-02-01 | 1,56 Mdk. GBP |
2000-03-01 | 391,00 Mkr. GBP |
2000-05-01 | 9,26 Mdk. GBP |
2000-07-01 | 3,83 Mdk. GBP |
2000-09-01 | 4,05 Mdk. GBP |
2001-01-01 | 6,86 Mdk. GBP |
2001-02-01 | 3,95 Mdk. GBP |
2001-03-01 | 666,00 Mkr. GBP |
2001-04-01 | 272,00 Mkr. GBP |
2001-06-01 | 584,00 Mkr. GBP |
2001-07-01 | 1,97 Mdk. GBP |
2001-08-01 | 1,04 Mdk. GBP |
2002-01-01 | 3,40 Mdk. GBP |
2002-02-01 | 317,00 Mkr. GBP |
2002-07-01 | 679,00 Mkr. GBP |
2005-01-01 | 70,00 Mkr. GBP |
2006-01-01 | 2,33 Mdk. GBP |
2007-01-01 | 4,38 Mdk. GBP |
2008-01-01 | 5,43 Mdk. GBP |
2011-01-01 | 866,00 Mkr. GBP |
2012-01-01 | 494,00 Mkr. GBP |
2013-01-01 | 1,33 Mdk. GBP |
2014-01-01 | 277,00 Mkr. GBP |
2015-01-01 | 3,57 Mdk. GBP |
2016-01-01 | 6,88 Mdk. GBP |
2017-01-01 | 10,28 Mdk. GBP |
2017-02-01 | 1,76 Mdk. GBP |
2017-07-01 | 623,00 Mkr. GBP |
2018-01-01 | 6,43 Mdk. GBP |
2018-07-01 | 3,23 Mdk. GBP |
2019-01-01 | 11,05 Mdk. GBP |
2019-03-01 | 783,00 Mkr. GBP |
2019-07-01 | 1,60 Mdk. GBP |
2020-01-01 | 8,91 Mdk. GBP |
2022-01-01 | 12,65 Mdk. GBP |
2022-07-01 | 571,00 Mkr. GBP |
2023-01-01 | 9,54 Mdk. GBP |
Offentliga sektorns nettoupplåning Historik
Datum | Värde |
---|---|
2023-01-01 | 9,541 Mdk. GBP |
2022-07-01 | 571 Mkr. GBP |
2022-01-01 | 12,651 Mdk. GBP |
2020-01-01 | 8,913 Mdk. GBP |
2019-07-01 | 1,599 Mdk. GBP |
2019-03-01 | 783 Mkr. GBP |
2019-01-01 | 11,046 Mdk. GBP |
2018-07-01 | 3,231 Mdk. GBP |
2018-01-01 | 6,426 Mdk. GBP |
2017-07-01 | 623 Mkr. GBP |
Liknande makroekonomiska nyckeltal för Offentliga sektorns nettoupplåning
Namn | Aktuell | Föregående | Frekvens |
---|---|---|---|
🇬🇧 Asylansökningar | 17 101 persons | 26 366 persons | Kvartal |
🇬🇧 Korruptionsindex | 71 Points | 73 Points | Årligen |
🇬🇧 Korruptionsindex | 20 | 18 | Årligen |
🇬🇧 Militärutgifter | 74,943 Mdk. USD | 64,082 Mdk. USD | Årligen |
🇬🇧 Räntebetalningar på statsskulder | 8,03 Mdk. GBP | 9,221 Mdk. GBP | Månatligen |
🇬🇧 Skatteintäkter | 61,027 Mdk. GBP | 71,583 Mdk. GBP | Månatligen |
🇬🇧 Statliga inkomster | 89,37 Mdk. GBP | 100,13 Mdk. GBP | Månatligen |
🇬🇧 Statliga nettofordringar i förhållande till BNP | 99,5 % of GDP | 99,1 % of GDP | Månatligen |
🇬🇧 Statliga utgifter | 105,888 Mdk. GBP | 102,11 Mdk. GBP | Månatligen |
🇬🇧 Statliga utgifter | 135,192 Mdk. GBP | 133,714 Mdk. GBP | Kvartal |
🇬🇧 Statliga utgifter till BNP | 44,5 % of GDP | 45,3 % of GDP | Årligen |
🇬🇧 Statshushåll | −4,4 % of GDP | −5 % of GDP | Årligen |
🇬🇧 Statsskuld | 2,768 Bio. GBP | 2,744 Bio. GBP | Månatligen |
🇬🇧 Statsskuld till BNP | 97,6 % of GDP | 95,6 % of GDP | Årligen |
🇬🇧 Värde på statsbudgeten | −13,734 Mdk. GBP | −3,095 Mdk. GBP | Månatligen |
I Storbritannien mäts nettoupplåningen i den offentliga sektorn genom förändringen i den offentliga sektorns ackumulerade nettofinansiella skuldsättning. Detta representerar balansen i finansräkenskapen: skillnaden mellan nettoförvärv av finansiella tillgångar och nettoförpliktelser. Nettoupplåningen i den offentliga sektorn (PSNB) kallas ofta av kommentatorer för "underskottet".
Makrosidor för andra länder i Europa
- 🇦🇱Albanien
- 🇦🇹Österrike
- 🇧🇾Vitryssland
- 🇧🇪Belgien
- 🇧🇦Bosnien och Hercegovina
- 🇧🇬Bulgarien
- 🇭🇷Kroatien
- 🇨🇾Cypern
- 🇨🇿Tjeckiska republiken
- 🇩🇰Danmark
- 🇪🇪Estland
- 🇫🇴Färöarna
- 🇫🇮Finland
- 🇫🇷Frankrike
- 🇩🇪Tyskland
- 🇬🇷Grekland
- 🇭🇺Ungern
- 🇮🇸Island
- 🇮🇪Irland
- 🇮🇹Italien
- 🇽🇰Kosovo
- 🇱🇻Lettland
- 🇱🇮Liechtenstein
- 🇱🇹Litauen
- 🇱🇺Luxemburg
- 🇲🇰Nordmakedonien
- 🇲🇹Malta
- 🇲🇩Moldau
- 🇲🇨Monaco
- 🇲🇪Montenegro
- 🇳🇱Nederländerna
- 🇳🇴Norge
- 🇵🇱Polen
- 🇵🇹Portugal
- 🇷🇴Rumänien
- 🇷🇺Ryssland
- 🇷🇸Serbien
- 🇸🇰Slovakien
- 🇸🇮Slovenien
- 🇪🇸Spanien
- 🇸🇪Sverige
- 🇨🇭Schweiz
- 🇺🇦Ukraina
- 🇦🇩Andorra
Vad är Offentliga sektorns nettoupplåning
Offentlig sektors nettolåning är en central makroekonomisk indikator som visar skillnaden mellan statens inkomster och utgifter över en viss tidsperiod. I den svenska ekonomin spelar denna indikator en viktig roll för att förstå både kort- och långsiktiga ekonomiska trender och deras potentiella påverkan på samhällsekonomin. På eulerpool erbjuder vi omfattande och detaljerad information om offentlig sektors nettolåning för att hjälpa beslutsfattare, ekonomer, investerare och forskare att fatta välgrundade beslut baserat på aktuell data. Offentlig sektors nettolåning kan i princip betraktas som en balanseringsmekanism mellan statens inkomster och utgifter. Den utgör en betydelsefull del av landets finansiella stabilitet, eftersom den påverkar såväl statsskulden som den övergripande ekonomiska politiken. När staten har ett budgetunderskott, det vill säga när utgifterna överstiger inkomsterna, behöver den låna medel för att täcka skillnaden. Detta ökar den offentliga sektorns nettolåning. Å andra sidan, när det finns ett budgetöverskott, vilket innebär att inkomsterna överstiger utgifterna, minskar nettolåningen, och staten kan till och med börja betala av på sin skuld. Ett av de primära målen med att övervaka offentlig sektors nettolåning är att säkerställa att det finns en hållbar balans i statens finanser. Om lånen och underskotten blir för stora, kan detta leda till en ohållbar skuldsituation, som i sin tur kan öka räntorna och minska ekonomins tillväxtpotential. Å andra sidan kan en alltför restriktiv budgetpolitik, med målet att minimera nettolåningen, leda till underinvesteringar i infrastruktur, utbildning och andra områden som är kritiska för långsiktig ekonomisk tillväxt. För att förstå offentlig sektors nettolåning i ett bredare sammanhang är det viktigt att överväga de olika komponenter som påverkar denna indikator. Statens inkomster kommer huvudsakligen från skatter, sociala avgifter och andra typer av avgifter. Dessa inkomster är i stor utsträckning beroende av den totala ekonomiska aktiviteten i landet, såsom bruttonationalprodukten (BNP), arbetslöshetsnivåer och konsumtionsmönster. En stark och växande ekonomi tenderar att generera högre skatteintäkter, vilket minskar behovet av nettolåning. Samtidigt påverkas statens utgifter av en mängd faktorer, inklusive politiska prioriteringar, demografiska förändringar och externa chocker. Till exempel kan en åldrande befolkning leda till högre kostnader för pensioner och hälsovård. Naturkatastrofer eller pandemier kan öka nödvändiga investeringar inom hälsosektorn eller infrastruktur. Politiken spelar också en kritisk roll, eftersom beslut om skattesänkningar eller ökade offentliga utgifter direkt påverkar balansräkningen. Det finns flera metoder och indikatorer för att bedöma offentlig sektors nettolåning, såsom strukturellt budgetsaldo, primärt saldo och skuldkvot. Strukturellt budgetsaldo justerar för konjunkturcykelns effekter och ger en mer långsiktig bild av de offentliga finansernas hälsa. Primärt saldo exkluderar räntebetalningar på statsskulden för att ge en uppfattning om den grundläggande budgetpositionen. Skuldkvoten, som uttrycker statens skuld som andel av BNP, är en ytterligare indikator som ger en uppfattning om en lands långsiktiga skuldbärande kapacitet. För att få en tydligare bild av hur Sverige står i förhållande till andra länder, kan man jämföra offentlig sektors nettolåning med andra länders data. Inom Europeiska unionen finns det specifika regelverk, såsom Stabilitets- och tillväxtpakten, som fastställer riktlinjer för medlemsstaternas budgetdisciplin. Dessa regler syftar till att förhindra överdriven skuld och underskottsnivåer, vilket kan hota den ekonomiska stabiliteten inom hela unionen. På eulerpool anser vi att det är av yttersta vikt att göra sådan data lättillgänglig och förståelig för våra användare. Vi strävar efter att erbjuda uppdaterade, pålitliga och detaljerade data om offentlig sektors nettolåning, så att våra användare kan analysera och tolka trender, risker och möjligheter på ett informerat sätt. Vår plattform är utformad för att vara användarvänlig och intuitiv, med verktyg som gör det enkelt att visualisera och jämföra data över tid och mellan olika regioner. I sammandrag är offentlig sektors nettolåning en kritisk indikator för att förstå statens finansiella hälsa och dess förmåga att hantera ekonomiska utmaningar. På eulerpool är vi dedikerade till att ge den mest omfattande och korrekt data om denna indikator, vilket gör att användare kan dra nytta av insikter och fatta välinformerade beslut. Oavsett om du är beslutsfattare, ekonom, investerare eller forskare, kan vår plattform hjälpa dig att navigera komplexiteten i makroekonomiska data och få en djupare förståelse för de krafter som formar den svenska ekonomin och dess framtid.