Legendariska investerare satsar pÄ Eulerpool

Trusted by leading companies and financial institutions

BlackRock logoAllianz logoGoogle logoAnthropic logoBloomberg logoRevolut logoNASDAQ logoCoinbase logo
BlackRock logoAllianz logoGoogle logoAnthropic logoBloomberg logoRevolut logoNASDAQ logoCoinbase logo
🇹🇭

Schweiz Import

Aktiekurs

Aktiekurs
19,784 Mdk. CHF
2025-11-01
FörÀndring +/-
-162,3 Mkr. CHF
FörÀndring %
-0,81 %

Det nuvarande vÀrdet av importen i Schweiz Àr 19,784 Mdk. CHF. Importen i Schweiz minskade till 19,784 Mdk. CHF den 2025-11-01, efter att den var 19,946 Mdk. CHF den 2025-10-01. FrÄn 1950-01-01 till 2025-11-01 var den genomsnittliga BNP i Schweiz 7,45 Mdk. CHF. Det högsta vÀrdet nÄgonsin uppnÄddes den 2025-03-01 med 22,30 Mdk. CHF, medan det lÀgsta vÀrdet registrerades den 1950-02-01 med 273,20 Mkr. CHF.

KĂ€lla: Federal Customs Administration

Import

Import

  • 3 Ă„r

  • 5 Ă„r

  • 10 Ă„r

  • 25 Ă„r

  • Max

Importen

Import Historik

DatumVĂ€rde
2025-11-0119,784 Mdk. CHF
2025-10-0119,946 Mdk. CHF
2025-09-0119,834 Mdk. CHF
2025-08-0118,145 Mdk. CHF
2025-07-0118,11 Mdk. CHF
2025-06-0118,699 Mdk. CHF
2025-05-0118,913 Mdk. CHF
2025-04-0118,926 Mdk. CHF
2025-03-0122,305 Mdk. CHF
2025-02-0120,124 Mdk. CHF
1
2
3
4
5
...
92

Schweizens frĂ€msta importvaror Ă€r natur- eller odlade pĂ€rlor, Ă€del- eller halvĂ€delstenar, Ă€delmetaller, metaller klĂ€dda med Ă€delmetall och artiklar dĂ€rav; imitationssmide; mynt (31 procent av den totala importen); farmaceutiska produkter (11 procent); kĂ€rnreaktorer, pannor, maskiner och mekaniska apparater; delar dĂ€rav (7 procent); fordon (6 procent); elektriska maskiner och utrustning och delar dĂ€rav; ljudinspelare och ljudĂ„tergivare, TV-bild- och ljudĂ„tergivare och delar och tillbehör till sĂ„dana artiklar (5 procent); organiska kemikalier (5 procent); mineralbrĂ€nslen, mineraloljor och produkter av deras destillation; bituminösa substanser; mineralvaxer (3 procent); och optiska, fotografiska, kinematografiska, mĂ€t-, kontroll-, precisions-, medicinska eller kirurgiska instrument och apparater; delar och tillbehör dĂ€rav (3 procent). Tyskland var den största kĂ€llan till import (21 procent av den totala importen), följt av Italien (8 procent), Frankrike och USA (7 procent vardera), Storbritannien och Kina (6 procent vardera), Förenade Arabemiraten (5 procent), Österrike och Irland (3 procent vardera), Spanien, Thailand, NederlĂ€nderna, Belgien och Japan (2 procent vardera).

Vad Àr Import

Import Ă€r en fundamental komponent i makroekonomin och spelar en kritisk roll i att pĂ„verka ett lands ekonomiska tillstĂ„nd. PĂ„ vĂ„r webbplats, eulerpool, tillhandahĂ„ller vi detaljerad makroekonomisk data för att hjĂ€lpa analysera och förstĂ„ de komplexa relationerna mellan import och andra ekonomiska variabler. Import avser inköp av varor och tjĂ€nster frĂ„n andra lĂ€nder. Den kan delas in i olika kategorier, frĂ„n rĂ„material till konsumentvaror och tjĂ€nster. NĂ€r en nation importerar varor eller tjĂ€nster betalar den pengar till en annan nation, vilket pĂ„verkar handelsbalansen. Handelsbalansen Ă€r skillnaden mellan vĂ€rdet av export och import; en negativ handelsbalans indikerar att ett land importerar mer Ă€n det exporterar, vilket kallas handelsunderskott. En viktig aspekt av import Ă€r dess pĂ„verkan pĂ„ bruttonationalprodukten (BNP). Import drar bort frĂ„n BNP eftersom det representerar inflöde av varor och tjĂ€nster som inte producerats inom det egna landet. Emellertid kan import samtidigt stimulera ekonomisk tillvĂ€xt, sĂ€rskilt nĂ€r importen bestĂ„r av kapitalvaror som anvĂ€nds för att öka produktionskapaciteten, t.ex. maskiner och teknologi. Det finns flera faktorer som pĂ„verkar ett lands importvolym. VĂ€xelkursen Ă€r en sĂ„dan faktor; en stark vĂ€xelkurs gör utlĂ€ndska varor billigare och kan dĂ€rför öka importen. Konsumenternas efterfrĂ„gan Ă€r en annan kritisk faktor, vilket innebĂ€r att en högre inkomst och stigande levnadsstandard kan leda till ökad import eftersom konsumenterna har rĂ„d att köpa fler utlĂ€ndska varor. Handelspolitik och tullar spelar ocksĂ„ en avgörande roll. Handelspolitik som frĂ€mjar frihandel kan öka importen genom att ta bort hinder och tullar. Å andra sidan kan protektionistiska Ă„tgĂ€rder sĂ„som höga tullar och importkvoter minska importvolymen genom att göra utlĂ€ndska varor dyrare och mindre konkurrenskraftiga relativt till inhemska varor. Makroekonomiska indikatorer som inflation och rĂ€ntor pĂ„verkar ocksĂ„ importen. Hög inflation i hemlandet kan göra utlĂ€ndska varor mer attraktiva, vilket ökar importen. LikasĂ„ kan höga rĂ€ntor leda till en förstĂ€rkning av den inhemska valutan, vilket gör import billigare. En annan aspekt av import Ă€r dess betydelse för konsumenternas valfrihet och vĂ€lfĂ€rd. Genom att importera varor och tjĂ€nster fĂ„r konsumenterna tillgĂ„ng till ett bredare och mer varierat utbud av produkter, vilket kan öka deras vĂ€lfĂ€rd. TillgĂ„ngen till billigare eller bĂ€ttre utlĂ€ndska varor kan ocksĂ„ bidra till en högre levnadsstandard. Importernas pĂ„verkan strĂ€cker sig dock bortom konsumenterna och kan pĂ„verka hela ekonomiska sektorer. Industriföretag kan dra nytta av importerade insatsvaror för att förbĂ€ttra sin produktionseffektivitet och produktkvalitet. Samtidigt kan konkurrens frĂ„n importerade varor tvinga lokala företag att förbĂ€ttra sin effektivitet eller fokusera pĂ„ innovation för att bibehĂ„lla konkurrenskraften. Det Ă€r ocksĂ„ vĂ€rt att notera hur import pĂ„verkar företagets kostnadsstruktur och prissĂ€ttning. Företag som Ă€r beroende av importerade rĂ„varor och komponenter kan uppleva kostnadstryck om vĂ€xelkursen försvagas eller om tullarna höjs. Dessa kostnadsökningar kan i sin tur leda till högre priser för slutkonsumenten. PĂ„ global nivĂ„ kan import spela en nyckelroll för att frĂ€mja internationell handel och ekonomisk integration. Genom att delta i internationell handel kan lĂ€nder specialisera sig i produktionen av varor dĂ€r de har en jĂ€mförande fördel och importera de varor dĂ€r de har en jĂ€mförande nackdel. Detta kan leda till effektivare resursallokering globalt och högre ekonomisk tillvĂ€xt för alla involverade lĂ€nder. Importen har Ă€ven betydande miljömĂ€ssiga och sociala konsekvenser. LĂ„nga transportavstĂ„nd kan innebĂ€ra högre koldioxidutslĂ€pp, vilket pĂ„verkar klimatet. DĂ€rför blir det allt viktigare att vĂ€ga de ekonomiska fördelarna av import mot dess miljöpĂ„verkan. Konsumenter och företag blir ocksĂ„ allt mer medvetna om arbetsvillkoren i de lĂ€nder varorna importeras frĂ„n, vilket pĂ„verkar inköpsbesluten och kan initiera förbĂ€ttringar i globala produktionskedjor. För policymakare blir det dĂ€rför en balansgĂ„ng att frĂ€mja handel och import samtidigt som de hanterar dess konsekvenser för inhemska industrier, miljön och sociala förhĂ„llanden. Handelspolitiska Ă„tgĂ€rder bör utformas för att maximera de ekonomiska fördelarna utan att ge upphov till lĂ„ngsiktiga negativa effekter. Sammanfattningsvis Ă€r import en mĂ„ngfacetterad ekonomisk aktivitet med vittgĂ„ende konsekvenser för bĂ„de nationella ekonomier och den globala ekonomin. Den pĂ„verkar allt frĂ„n handelsbalans och BNP till konsumenternas valfrihet och företagens konkurrenskraft. PĂ„ eulerpool strĂ€var vi efter att erbjuda omfattande och aktuella data om importtrender och dess ekonomiska effekter, för att ge vĂ„ra anvĂ€ndare det nödvĂ€ndiga beslutsunderlaget för att navigera i en komplex och stĂ€ndigt förĂ€nderlig global ekonomi.