Legendariska investerare satsar pÄ Eulerpool
Trusted by leading companies and financial institutions
Schweiz Import
Aktiekurs
Det nuvarande vÀrdet av importen i Schweiz Àr 19,784 Mdk. CHF. Importen i Schweiz minskade till 19,784 Mdk. CHF den 2025-11-01, efter att den var 19,946 Mdk. CHF den 2025-10-01. FrÄn 1950-01-01 till 2025-11-01 var den genomsnittliga BNP i Schweiz 7,45 Mdk. CHF. Det högsta vÀrdet nÄgonsin uppnÄddes den 2025-03-01 med 22,30 Mdk. CHF, medan det lÀgsta vÀrdet registrerades den 1950-02-01 med 273,20 Mkr. CHF.
Import
Import
3 Är
5 Är
10 Är
25 Är
Max
Import Historik
| Datum | VĂ€rde |
|---|---|
| 2025-11-01 | 19,784 Mdk. CHF |
| 2025-10-01 | 19,946 Mdk. CHF |
| 2025-09-01 | 19,834 Mdk. CHF |
| 2025-08-01 | 18,145 Mdk. CHF |
| 2025-07-01 | 18,11 Mdk. CHF |
| 2025-06-01 | 18,699 Mdk. CHF |
| 2025-05-01 | 18,913 Mdk. CHF |
| 2025-04-01 | 18,926 Mdk. CHF |
| 2025-03-01 | 22,305 Mdk. CHF |
| 2025-02-01 | 20,124 Mdk. CHF |
Liknande makroekonomiska nyckeltal för Import
Bytesbalans
Kvartal
Bytesbalans till BNP
Ă rligen
Exporteringar
MÄnatligen
Guldreserver
Kvartal
Handelsbalans
MÄnatligen
Handelsvillkor
MÄnatligen
Kapitalflöden
Kvartal
Terrorismindex
Ă rligen
TurismintÀkter.
Kvartal
Turistankomster
MÄnatligen
UtlÀndsk skuldsÀttning
Kvartal
UtlÀndska direktinvesteringar
Ă rligen
VapenförsÀljning
Ă rligen
Schweizens frĂ€msta importvaror Ă€r natur- eller odlade pĂ€rlor, Ă€del- eller halvĂ€delstenar, Ă€delmetaller, metaller klĂ€dda med Ă€delmetall och artiklar dĂ€rav; imitationssmide; mynt (31 procent av den totala importen); farmaceutiska produkter (11 procent); kĂ€rnreaktorer, pannor, maskiner och mekaniska apparater; delar dĂ€rav (7 procent); fordon (6 procent); elektriska maskiner och utrustning och delar dĂ€rav; ljudinspelare och ljudĂ„tergivare, TV-bild- och ljudĂ„tergivare och delar och tillbehör till sĂ„dana artiklar (5 procent); organiska kemikalier (5 procent); mineralbrĂ€nslen, mineraloljor och produkter av deras destillation; bituminösa substanser; mineralvaxer (3 procent); och optiska, fotografiska, kinematografiska, mĂ€t-, kontroll-, precisions-, medicinska eller kirurgiska instrument och apparater; delar och tillbehör dĂ€rav (3 procent). Tyskland var den största kĂ€llan till import (21 procent av den totala importen), följt av Italien (8 procent), Frankrike och USA (7 procent vardera), Storbritannien och Kina (6 procent vardera), Förenade Arabemiraten (5 procent), Ăsterrike och Irland (3 procent vardera), Spanien, Thailand, NederlĂ€nderna, Belgien och Japan (2 procent vardera).
Makrosidor för andra lÀnder i Europa
Vad Àr Import
Import Àr en fundamental komponent i makroekonomin och spelar en kritisk roll i att pÄverka ett lands ekonomiska tillstÄnd. PÄ vÄr webbplats, eulerpool, tillhandahÄller vi detaljerad makroekonomisk data för att hjÀlpa analysera och förstÄ de komplexa relationerna mellan import och andra ekonomiska variabler. Import avser inköp av varor och tjÀnster frÄn andra lÀnder. Den kan delas in i olika kategorier, frÄn rÄmaterial till konsumentvaror och tjÀnster. NÀr en nation importerar varor eller tjÀnster betalar den pengar till en annan nation, vilket pÄverkar handelsbalansen. Handelsbalansen Àr skillnaden mellan vÀrdet av export och import; en negativ handelsbalans indikerar att ett land importerar mer Àn det exporterar, vilket kallas handelsunderskott. En viktig aspekt av import Àr dess pÄverkan pÄ bruttonationalprodukten (BNP). Import drar bort frÄn BNP eftersom det representerar inflöde av varor och tjÀnster som inte producerats inom det egna landet. Emellertid kan import samtidigt stimulera ekonomisk tillvÀxt, sÀrskilt nÀr importen bestÄr av kapitalvaror som anvÀnds för att öka produktionskapaciteten, t.ex. maskiner och teknologi. Det finns flera faktorer som pÄverkar ett lands importvolym. VÀxelkursen Àr en sÄdan faktor; en stark vÀxelkurs gör utlÀndska varor billigare och kan dÀrför öka importen. Konsumenternas efterfrÄgan Àr en annan kritisk faktor, vilket innebÀr att en högre inkomst och stigande levnadsstandard kan leda till ökad import eftersom konsumenterna har rÄd att köpa fler utlÀndska varor. Handelspolitik och tullar spelar ocksÄ en avgörande roll. Handelspolitik som frÀmjar frihandel kan öka importen genom att ta bort hinder och tullar. à andra sidan kan protektionistiska ÄtgÀrder sÄsom höga tullar och importkvoter minska importvolymen genom att göra utlÀndska varor dyrare och mindre konkurrenskraftiga relativt till inhemska varor. Makroekonomiska indikatorer som inflation och rÀntor pÄverkar ocksÄ importen. Hög inflation i hemlandet kan göra utlÀndska varor mer attraktiva, vilket ökar importen. LikasÄ kan höga rÀntor leda till en förstÀrkning av den inhemska valutan, vilket gör import billigare. En annan aspekt av import Àr dess betydelse för konsumenternas valfrihet och vÀlfÀrd. Genom att importera varor och tjÀnster fÄr konsumenterna tillgÄng till ett bredare och mer varierat utbud av produkter, vilket kan öka deras vÀlfÀrd. TillgÄngen till billigare eller bÀttre utlÀndska varor kan ocksÄ bidra till en högre levnadsstandard. Importernas pÄverkan strÀcker sig dock bortom konsumenterna och kan pÄverka hela ekonomiska sektorer. Industriföretag kan dra nytta av importerade insatsvaror för att förbÀttra sin produktionseffektivitet och produktkvalitet. Samtidigt kan konkurrens frÄn importerade varor tvinga lokala företag att förbÀttra sin effektivitet eller fokusera pÄ innovation för att bibehÄlla konkurrenskraften. Det Àr ocksÄ vÀrt att notera hur import pÄverkar företagets kostnadsstruktur och prissÀttning. Företag som Àr beroende av importerade rÄvaror och komponenter kan uppleva kostnadstryck om vÀxelkursen försvagas eller om tullarna höjs. Dessa kostnadsökningar kan i sin tur leda till högre priser för slutkonsumenten. PÄ global nivÄ kan import spela en nyckelroll för att frÀmja internationell handel och ekonomisk integration. Genom att delta i internationell handel kan lÀnder specialisera sig i produktionen av varor dÀr de har en jÀmförande fördel och importera de varor dÀr de har en jÀmförande nackdel. Detta kan leda till effektivare resursallokering globalt och högre ekonomisk tillvÀxt för alla involverade lÀnder. Importen har Àven betydande miljömÀssiga och sociala konsekvenser. LÄnga transportavstÄnd kan innebÀra högre koldioxidutslÀpp, vilket pÄverkar klimatet. DÀrför blir det allt viktigare att vÀga de ekonomiska fördelarna av import mot dess miljöpÄverkan. Konsumenter och företag blir ocksÄ allt mer medvetna om arbetsvillkoren i de lÀnder varorna importeras frÄn, vilket pÄverkar inköpsbesluten och kan initiera förbÀttringar i globala produktionskedjor. För policymakare blir det dÀrför en balansgÄng att frÀmja handel och import samtidigt som de hanterar dess konsekvenser för inhemska industrier, miljön och sociala förhÄllanden. Handelspolitiska ÄtgÀrder bör utformas för att maximera de ekonomiska fördelarna utan att ge upphov till lÄngsiktiga negativa effekter. Sammanfattningsvis Àr import en mÄngfacetterad ekonomisk aktivitet med vittgÄende konsekvenser för bÄde nationella ekonomier och den globala ekonomin. Den pÄverkar allt frÄn handelsbalans och BNP till konsumenternas valfrihet och företagens konkurrenskraft. PÄ eulerpool strÀvar vi efter att erbjuda omfattande och aktuella data om importtrender och dess ekonomiska effekter, för att ge vÄra anvÀndare det nödvÀndiga beslutsunderlaget för att navigera i en komplex och stÀndigt förÀnderlig global ekonomi.

