Valutareserver Island

Senaste Valutareserver-siffran för Island

Kurs

922,66 Mrd ISK

Förändring +/-

-26,19 Mrd ISK

Procentuell förändring

-2,76 %

Genomsnitt

305,70 Mrd ISK

All-time high

1,11 T ISK

2011-11-01

All-time low

610,00 M ISK

1980-02-01

Det nuvarande värdet av Valutareserver i Island är 922,66 Mrd ISK. Valutareserver i Island minskade till 922,66 Mrd ISK den 2026-09-01, efter att det var 948,85 Mrd ISK den 2026-08-01. Från 1980-01-01 till 2026-09-01, var den genomsnittliga BNP i Island 305,70 Mrd ISK. Det högsta värdet någonsin uppnåddes den 2011-11-01 med 1,11 T ISK, medan det lägsta värdet registrerades den 1980-02-01 med 610,00 M ISK.

Källa: Central Bank of Iceland

Valutareserver i Island sjönk den 2026-09-01 från 948,85 Mrd ISK den 2026-08-01 till 922,66 Mrd ISK. Valutareserver i Island uppgick i genomsnitt till 305,70 Mrd ISK från 1980-01-01 till 2026-09-01, nådde en ny höjdpunkt på 1,11 T ISK den 2011-11-01, och en rekordlågpunkt på 610,00 M ISK den 1980-02-01.

Valutareserver

Valutareserver

  • Max

Valutareserver
Datum
Valutareserver
1 feb. 2026
956,04 Mrd ISK
1 mars 2026
944,50 Mrd ISK
1 apr. 2026
939,37 Mrd ISK
1 maj 2026
1,01 T ISK
1 juni 2026
972,91 Mrd ISK
1 juli 2026
959,10 Mrd ISK
1 aug. 2026
948,85 Mrd ISK
1 sep. 2026
922,66 Mrd ISK

Hämta dessa data via Eulerpool API

100 000 anrop/mån gratis · inget kreditkort

Valutareserver Historia

Valutareserver — Historia
DatumVärde
922,66 Mrd ISK
948,85 Mrd ISK
959,1 Mrd ISK
972,91 Mrd ISK
1,01 T ISK
939,37 Mrd ISK
944,5 Mrd ISK
956,04 Mrd ISK
958,13 Mrd ISK
968,2 Mrd ISK
...

Valutareserver

På Island utgörs valutareserven av de utländska tillgångar som innehas eller kontrolleras av landets centralbank. Reserven består av guld eller en specifik valuta. De kan också utgöras av särskilda dragningsrätter och marknadsvärderade värdepapper denominerade i utländska valutor, såsom statsskuldväxlar, statsobligationer, företagsobligationer och aktier samt lån i utländsk valuta.

Vad är Valutareserver?

Utländska valutareserver spelar en avgörande roll i ett lands ekonomiska stabilitet och finansiella hälsa. Dessa reserver, ofta hänvisade till som forexreserver, består av tillgångar som hålls av en nationell centralbank i utländska valutor. Eulerpool, som är en framstående plattform för makroekonomisk data, erbjuder en detaljerad insikt i denna vitala ekonomiska kategori och dess inverkan på en nations ekonomiska styrka och förmåga att hantera ekonomiska störningar. Valutareserver är grundstenarna för ett lands internationella ekonomi och består i huvudsak av utländsk valuta, statsobligationer, guld och IMF Special Drawing Rights (SDR). De används för att backa upp en nations egen valuta, stabilisera växelkursen, och påverka penningpolitiken. Reserverna kan också användas för att betala internationella skulder och för att uppfylla monetära mål. I Sverige, liksom i många andra länder, är det Riksbanken som ansvarar för att förvalta och reglera valutareserverna. Riksbankens mål med att hålla valutareserver inkluderar att kunna hantera oförutsedda ekonomiska chocker, att främja förtroendet för finansiella marknader, och att upprätthålla stabiliteten i betalningssystemet. Genom att hålla en betydande mängd reserver kan de skapa en buffert mot potentiella likviditetsproblem och försvaga negativa effekter av oväntade valutafluktuationer. En viktig funktion av utländska valutareserver är deras förmåga att skydda mot betalningsbalanskriser. När en nation står inför ett underskott i sin betalningsbalans kan centralbanken använda valutareserver för att betala utländska skulder och stabilisera valutan om den är under tryck. Detta minskar risken för en valutakris som kan leda till förlorat förtroende för ekonomin, kapitalflykt och ytterligare destabilisering av den finansiella sektorn. Den nivå av valutareserver ett land väljer att hålla kan påverkas av flera faktorer, inklusive landets ekonomi och handelsbalans, den rådande ekonomiska politiken och riskerna på den globala marknaden. Länder med stora handelsöverskott tenderar ofta att ackumulera större valutareserver. Detta ses till exempel i ekonomier som Kina och Japan, där exportöverskott har lett till enorma valutareserver. Å andra sidan kan länder med stora betalningsbalansunderskott behöva hålla mindre reserver eller riskera att dessa snabbt förbrukas i försök att försvara sin valuta. Investerare och internationella organisationer bevakar noggrant ett lands valutareserver, eftersom de ger en indikation på ekonomisk sundhet och förmåga att hantera externa chocker. Höga reserver kan signalera stabilitet och ekonomisk styrka, medan låga reserver kan indikera potentiella ekonomiska problem. Följaktligen spelar valutareserver en viktig roll i hur ett land uppfattas av internationella finansmarknader och långivare. Valutareserverna kan också användas som ett verktyg i penningpolitiken för att påverka v­äxelkurser och inflation. Genom att köpa eller sälja utländsk valuta kan en centralbank påverka värdet på sin egen valuta, vilket i sin tur kan påverka import och export samt den övergripande ekonomiska tillväxten. Till exempel, om en centralbank vill sänka värdet på sin valuta för att öka exporten, kan den använda sina reserver för att köpa upp utländsk valuta och därmed öka penningflödet i sitt eget system. Omvänt, för att stärka valutan och bekämpa inflation kan centralbanken sälja sina utländska reserver för att minska den inhemska penningmängden. För att bibehålla valutareservernas värde och säkerhet diversifierar centralbanker ofta sina investeringar över flera tillgångsslag och valutor. Detta minskar exponeringen mot specifika marknadsrisker och förbättrar den övergripande avkastningen på reserverna. Guld är en vanlig komponent i många valutareserver på grund av dess historiska värde och dess status som en säker tillgång under tider av ekonomisk osäkerhet. Samtidigt investerar centralbanker också i statspapper från stabila och kreditvärdiga länder som USA, Tyskland och Japan. Övervakar man förändringarna i en nations utländska valutareserver kan man få insikter i landets ekonomiska politik och marknadens förtroende för ekonomin. En plötslig minskning av reserver kan signalera problem, som ekonomisk osäkerhet eller behovet av att försvara valutan, medan en stadig ökning kan indikera ett överflöd av exportinkomster eller inflödet av utländska investeringar. Sammanfattningsvis spelar utländska valutareserver en central roll i att upprätthålla ekonomisk stabilitet och förtroende. Genom att erbjuda detaljerad och pålitlig data om valutareserver, bidrar Eulerpool till att ge investerare, analytiker och ekonomiska beslutsfattare den information de behöver för att fatta välgrundade beslut. Genom att förstå dynamiken och betydelsen av valutareserver kan man bättre förutse ekonomiska trender och potentiella risker på den globala marknaden, vilket är avgörande för att hantera ekonomiska utmaningar och möjligheter i en alltmer globaliserad värld.

Valutareserver Island — FAQ

Vad är det aktuella Valutareserver i Island?

Det aktuella Valutareserver i Island är 922,66 Mrd ISK per 2026-09-01.

Hur har Valutareserver i Island förändrats nyligen?

Valutareserver i Island sjönk från 948,85 Mrd ISK (2026-08-01) till 922,66 Mrd ISK (2026-09-01).

Vad är all-time high för Valutareserver i Island?

All-time high för Valutareserver i Island var 1,11 T ISK den 2011-11-01.

Vad är all-time low för Valutareserver i Island?

All-time low för Valutareserver i Island var 610,00 M ISK den 1980-02-01.

Vad är det historiska genomsnittet för Valutareserver i Island?

Det historiska genomsnittet för Valutareserver i Island är 305,70 Mrd ISK från 1980-01-01 till 2026-09-01.

Var kommer Valutareserver-data för Island ifrån?

Valutareserver-data för Island kommer från Central Bank of Iceland och publiceras på Eulerpool.

Fler verktyg och analyser

Gratis verktyg och marknadsdata från Eulerpool.