Indonesien Valutareserver
Kurs
Det nuvarande värdet av Valutareserver i Indonesien är 151,9 Mrd USD. Valutareserver i Indonesien minskade till 151,9 Mrd USD den 2026-02-01, efter att det var 154,6 Mrd USD den 2026-01-01. Från 2000-06-01 till 2026-01-01, var den genomsnittliga BNP i Indonesien 91,33 Mrd USD. Det högsta värdet någonsin uppnåddes den 2025-03-01 med 157,09 Mrd USD, medan det lägsta värdet registrerades den 2000-07-01 med 27,40 Mrd USD.
macro_seo_summary_intro macro_seo_summary_downmacro_seo_summary_avgmacro_seo_summary_highmacro_seo_summary_low
Valutareserver
Valutareserver
Max
Valutareserver Historia
| Datum | Värde |
|---|---|
| 151,9 Mrd USD | |
| 154,6 Mrd USD | |
| 156,471 Mrd USD | |
| 150,061 Mrd USD | |
| 149,933 Mrd USD | |
| 148,7 Mrd USD | |
| 150,7 Mrd USD | |
| 152 Mrd USD | |
| 152,6 Mrd USD | |
| 152,488 Mrd USD |
Liknande makroindikatorer för Valutareserver
Interbanksats
frequency_daily
Kontantreservkvot
Månatlig
Kreditökning
Månatlig
Lån till privat sektor
Månatlig
Penningmängd M0
Månatlig
Penningmängd M1
Månatlig
Penningmängd M2
Månatlig
Penningmängd M3
Månatlig
Ränta
frequency_daily
Räntesats på inlåning
Månatlig
Utlåningsränta
Månatlig
Valutareserver
I Indonesien utgörs valutareserver av de utländska tillgångar som innehas eller kontrolleras av landets centralbank. Reserverna består av guld eller en specifik valuta. De kan även utgöras av särskilda dragningsrätter och värdepapper denominerade i utländsk valuta, såsom statsskuldväxlar, statsobligationer, företagsobligationer och aktier samt lån i utländsk valuta.
Makrosektor för andra länder i Asien
Vad är Valutareserver?
Utländska valutareserver spelar en avgörande roll i ett lands ekonomiska stabilitet och finansiella hälsa. Dessa reserver, ofta hänvisade till som forexreserver, består av tillgångar som hålls av en nationell centralbank i utländska valutor. Eulerpool, som är en framstående plattform för makroekonomisk data, erbjuder en detaljerad insikt i denna vitala ekonomiska kategori och dess inverkan på en nations ekonomiska styrka och förmåga att hantera ekonomiska störningar. Valutareserver är grundstenarna för ett lands internationella ekonomi och består i huvudsak av utländsk valuta, statsobligationer, guld och IMF Special Drawing Rights (SDR). De används för att backa upp en nations egen valuta, stabilisera växelkursen, och påverka penningpolitiken. Reserverna kan också användas för att betala internationella skulder och för att uppfylla monetära mål. I Sverige, liksom i många andra länder, är det Riksbanken som ansvarar för att förvalta och reglera valutareserverna. Riksbankens mål med att hålla valutareserver inkluderar att kunna hantera oförutsedda ekonomiska chocker, att främja förtroendet för finansiella marknader, och att upprätthålla stabiliteten i betalningssystemet. Genom att hålla en betydande mängd reserver kan de skapa en buffert mot potentiella likviditetsproblem och försvaga negativa effekter av oväntade valutafluktuationer. En viktig funktion av utländska valutareserver är deras förmåga att skydda mot betalningsbalanskriser. När en nation står inför ett underskott i sin betalningsbalans kan centralbanken använda valutareserver för att betala utländska skulder och stabilisera valutan om den är under tryck. Detta minskar risken för en valutakris som kan leda till förlorat förtroende för ekonomin, kapitalflykt och ytterligare destabilisering av den finansiella sektorn. Den nivå av valutareserver ett land väljer att hålla kan påverkas av flera faktorer, inklusive landets ekonomi och handelsbalans, den rådande ekonomiska politiken och riskerna på den globala marknaden. Länder med stora handelsöverskott tenderar ofta att ackumulera större valutareserver. Detta ses till exempel i ekonomier som Kina och Japan, där exportöverskott har lett till enorma valutareserver. Å andra sidan kan länder med stora betalningsbalansunderskott behöva hålla mindre reserver eller riskera att dessa snabbt förbrukas i försök att försvara sin valuta. Investerare och internationella organisationer bevakar noggrant ett lands valutareserver, eftersom de ger en indikation på ekonomisk sundhet och förmåga att hantera externa chocker. Höga reserver kan signalera stabilitet och ekonomisk styrka, medan låga reserver kan indikera potentiella ekonomiska problem. Följaktligen spelar valutareserver en viktig roll i hur ett land uppfattas av internationella finansmarknader och långivare. Valutareserverna kan också användas som ett verktyg i penningpolitiken för att påverka växelkurser och inflation. Genom att köpa eller sälja utländsk valuta kan en centralbank påverka värdet på sin egen valuta, vilket i sin tur kan påverka import och export samt den övergripande ekonomiska tillväxten. Till exempel, om en centralbank vill sänka värdet på sin valuta för att öka exporten, kan den använda sina reserver för att köpa upp utländsk valuta och därmed öka penningflödet i sitt eget system. Omvänt, för att stärka valutan och bekämpa inflation kan centralbanken sälja sina utländska reserver för att minska den inhemska penningmängden. För att bibehålla valutareservernas värde och säkerhet diversifierar centralbanker ofta sina investeringar över flera tillgångsslag och valutor. Detta minskar exponeringen mot specifika marknadsrisker och förbättrar den övergripande avkastningen på reserverna. Guld är en vanlig komponent i många valutareserver på grund av dess historiska värde och dess status som en säker tillgång under tider av ekonomisk osäkerhet. Samtidigt investerar centralbanker också i statspapper från stabila och kreditvärdiga länder som USA, Tyskland och Japan. Övervakar man förändringarna i en nations utländska valutareserver kan man få insikter i landets ekonomiska politik och marknadens förtroende för ekonomin. En plötslig minskning av reserver kan signalera problem, som ekonomisk osäkerhet eller behovet av att försvara valutan, medan en stadig ökning kan indikera ett överflöd av exportinkomster eller inflödet av utländska investeringar. Sammanfattningsvis spelar utländska valutareserver en central roll i att upprätthålla ekonomisk stabilitet och förtroende. Genom att erbjuda detaljerad och pålitlig data om valutareserver, bidrar Eulerpool till att ge investerare, analytiker och ekonomiska beslutsfattare den information de behöver för att fatta välgrundade beslut. Genom att förstå dynamiken och betydelsen av valutareserver kan man bättre förutse ekonomiska trender och potentiella risker på den globala marknaden, vilket är avgörande för att hantera ekonomiska utmaningar och möjligheter i en alltmer globaliserad värld.
Valutareserver Indonesien — FAQ
What is the current Valutareserver in Indonesien?
The current Valutareserver in Indonesien is 151,9 MrdUSD as of 2026-02-01.
How has the Valutareserver in Indonesien changed recently?
The Valutareserver in Indonesien decreased from 154,6 MrdUSD (2026-01-01) to 151,9 MrdUSD (2026-02-01).
What is the all-time high for Valutareserver in Indonesien?
The all-time high for Valutareserver in Indonesien was 157,09 MrdUSD, recorded on 2025-03-01.
What is the all-time low for Valutareserver in Indonesien?
The all-time low for Valutareserver in Indonesien was 27,40 MrdUSD, recorded on 2000-07-01.
What is the historical average of Valutareserver in Indonesien?
The historical average of Valutareserver in Indonesien is 91,33 MrdUSD, calculated over the period from 2000-06-01 to 2026-01-01.
Where does the Valutareserver data for Indonesien come from?
The Valutareserver data for Indonesien is sourced from Bank Indonesia and published on Eulerpool.