Legendariska investerare satsar pÄ Eulerpool

Trusted by leading companies and financial institutions

BlackRock logoAllianz logoGoogle logoAnthropic logoBloomberg logoRevolut logoNASDAQ logoCoinbase logo
BlackRock logoAllianz logoGoogle logoAnthropic logoBloomberg logoRevolut logoNASDAQ logoCoinbase logo
đŸ‡ŹđŸ‡·

Grekland Import

Aktiekurs

Aktiekurs
6,908 Mdk. EUR
2025-10-01
FörÀndring +/-
-13 Mkr. EUR
FörÀndring %
-0,19 %

Det nuvarande vÀrdet av importen i Grekland Àr 6,908 Mdk. EUR. Importen i Grekland minskade till 6,908 Mdk. EUR den 2025-10-01, efter att den var 6,921 Mdk. EUR den 2025-09-01. FrÄn 2001-06-01 till 2025-10-01 var den genomsnittliga BNP i Grekland 4,58 Mdk. EUR. Det högsta vÀrdet nÄgonsin uppnÄddes den 2022-10-01 med 8,95 Mdk. EUR, medan det lÀgsta vÀrdet registrerades den 2001-08-01 med 1,92 Mdk. EUR.

KĂ€lla: National Statistical Service of Greece

Import

Import

  • 3 Ă„r

  • 5 Ă„r

  • 10 Ă„r

  • 25 Ă„r

  • Max

Importen

Import Historik

DatumVĂ€rde
2025-10-016,908 Mdk. EUR
2025-09-016,921 Mdk. EUR
2025-08-015,453 Mdk. EUR
2025-07-017,357 Mdk. EUR
2025-06-017,118 Mdk. EUR
2025-05-016,516 Mdk. EUR
2025-04-016,696 Mdk. EUR
2025-03-016,978 Mdk. EUR
2025-02-016,489 Mdk. EUR
2025-01-016,947 Mdk. EUR
1
2
3
4
5
...
30

Liknande makroekonomiska nyckeltal för Import

đŸ‡ŹđŸ‡·

Bytesbalans

MÄnatligen

Aktuell
−1,088 Mdk. EUR
FöregÄende
−408,8 Mkr. EUR
đŸ‡ŹđŸ‡·

Bytesbalans till BNP

Årligen

Aktuell
−7,2 % of GDP
FöregÄende
−6,8 % of GDP
đŸ‡ŹđŸ‡·

Exporteringar

MÄnatligen

Aktuell
4,255 Mdk. EUR
FöregÄende
4,249 Mdk. EUR
đŸ‡ŹđŸ‡·

Guldreserver

Kvartal

Aktuell
114,68 Tonnes
FöregÄende
114,65 Tonnes
đŸ‡ŹđŸ‡·

Handelsbalans

MÄnatligen

Aktuell
−2,654 Mdk. EUR
FöregÄende
−2,673 Mdk. EUR
đŸ‡ŹđŸ‡·

Kapitalflöden

MÄnatligen

Aktuell
−752,7 Mkr. EUR
FöregÄende
−47,4 Mkr. EUR
đŸ‡ŹđŸ‡·

Naturgasimport

MÄnatligen

Aktuell
61 834,496 Terajoule
FöregÄende
55 822,648 Terajoule
đŸ‡ŹđŸ‡·

Överföringar

MÄnatligen

Aktuell
143,9 Mkr. EUR
FöregÄende
137 Mkr. EUR
đŸ‡ŹđŸ‡·

Terrorismindex

Årligen

Aktuell
2,928 Points
FöregÄende
3,028 Points
đŸ‡ŹđŸ‡·

TurismintÀkter.

MÄnatligen

Aktuell
2,253 Mdk. EUR
FöregÄende
3,421 Mdk. EUR
đŸ‡ŹđŸ‡·

Turistankomster

MÄnatligen

Aktuell
5,68 Mkr.
FöregÄende
7,466 Mkr.
đŸ‡ŹđŸ‡·

UtlÀndsk skuld till BNP

Kvartal

Aktuell
239 % of GDP
FöregÄende
242 % of GDP
đŸ‡ŹđŸ‡·

UtlÀndsk skuldsÀttning

Kvartal

Aktuell
582,882 Mdk. EUR
FöregÄende
581,04 Mdk. EUR
đŸ‡ŹđŸ‡·

UtlÀndska direktinvesteringar

MÄnatligen

Aktuell
1,691 Mdk. EUR
FöregÄende
425,3 Mkr. EUR
đŸ‡ŹđŸ‡·

VapenförsÀljning

Årligen

Aktuell
7 Mkr. SIPRI TIV
FöregÄende
7 Mkr. SIPRI TIV

Greklands frÀmsta importvaror Àr rÄolja (15 procent av den totala importen), fartyg, bÄtar och flytande konstruktioner (6 procent), petroleumbaserade produkter (6 procent), lÀkemedel (5 procent), motorfordon (2 procent) och naturgas (2 procent). De viktigaste importpartnerna Àr: Tyskland (11 procent av den totala importen), Italien (8 procent), Ryssland (7 procent), Sydkorea (6 procent) och Irak (6 procent).

Vad Àr Import

Import Ă€r en fundamental komponent i makroekonomin och spelar en kritisk roll i att pĂ„verka ett lands ekonomiska tillstĂ„nd. PĂ„ vĂ„r webbplats, eulerpool, tillhandahĂ„ller vi detaljerad makroekonomisk data för att hjĂ€lpa analysera och förstĂ„ de komplexa relationerna mellan import och andra ekonomiska variabler. Import avser inköp av varor och tjĂ€nster frĂ„n andra lĂ€nder. Den kan delas in i olika kategorier, frĂ„n rĂ„material till konsumentvaror och tjĂ€nster. NĂ€r en nation importerar varor eller tjĂ€nster betalar den pengar till en annan nation, vilket pĂ„verkar handelsbalansen. Handelsbalansen Ă€r skillnaden mellan vĂ€rdet av export och import; en negativ handelsbalans indikerar att ett land importerar mer Ă€n det exporterar, vilket kallas handelsunderskott. En viktig aspekt av import Ă€r dess pĂ„verkan pĂ„ bruttonationalprodukten (BNP). Import drar bort frĂ„n BNP eftersom det representerar inflöde av varor och tjĂ€nster som inte producerats inom det egna landet. Emellertid kan import samtidigt stimulera ekonomisk tillvĂ€xt, sĂ€rskilt nĂ€r importen bestĂ„r av kapitalvaror som anvĂ€nds för att öka produktionskapaciteten, t.ex. maskiner och teknologi. Det finns flera faktorer som pĂ„verkar ett lands importvolym. VĂ€xelkursen Ă€r en sĂ„dan faktor; en stark vĂ€xelkurs gör utlĂ€ndska varor billigare och kan dĂ€rför öka importen. Konsumenternas efterfrĂ„gan Ă€r en annan kritisk faktor, vilket innebĂ€r att en högre inkomst och stigande levnadsstandard kan leda till ökad import eftersom konsumenterna har rĂ„d att köpa fler utlĂ€ndska varor. Handelspolitik och tullar spelar ocksĂ„ en avgörande roll. Handelspolitik som frĂ€mjar frihandel kan öka importen genom att ta bort hinder och tullar. Å andra sidan kan protektionistiska Ă„tgĂ€rder sĂ„som höga tullar och importkvoter minska importvolymen genom att göra utlĂ€ndska varor dyrare och mindre konkurrenskraftiga relativt till inhemska varor. Makroekonomiska indikatorer som inflation och rĂ€ntor pĂ„verkar ocksĂ„ importen. Hög inflation i hemlandet kan göra utlĂ€ndska varor mer attraktiva, vilket ökar importen. LikasĂ„ kan höga rĂ€ntor leda till en förstĂ€rkning av den inhemska valutan, vilket gör import billigare. En annan aspekt av import Ă€r dess betydelse för konsumenternas valfrihet och vĂ€lfĂ€rd. Genom att importera varor och tjĂ€nster fĂ„r konsumenterna tillgĂ„ng till ett bredare och mer varierat utbud av produkter, vilket kan öka deras vĂ€lfĂ€rd. TillgĂ„ngen till billigare eller bĂ€ttre utlĂ€ndska varor kan ocksĂ„ bidra till en högre levnadsstandard. Importernas pĂ„verkan strĂ€cker sig dock bortom konsumenterna och kan pĂ„verka hela ekonomiska sektorer. Industriföretag kan dra nytta av importerade insatsvaror för att förbĂ€ttra sin produktionseffektivitet och produktkvalitet. Samtidigt kan konkurrens frĂ„n importerade varor tvinga lokala företag att förbĂ€ttra sin effektivitet eller fokusera pĂ„ innovation för att bibehĂ„lla konkurrenskraften. Det Ă€r ocksĂ„ vĂ€rt att notera hur import pĂ„verkar företagets kostnadsstruktur och prissĂ€ttning. Företag som Ă€r beroende av importerade rĂ„varor och komponenter kan uppleva kostnadstryck om vĂ€xelkursen försvagas eller om tullarna höjs. Dessa kostnadsökningar kan i sin tur leda till högre priser för slutkonsumenten. PĂ„ global nivĂ„ kan import spela en nyckelroll för att frĂ€mja internationell handel och ekonomisk integration. Genom att delta i internationell handel kan lĂ€nder specialisera sig i produktionen av varor dĂ€r de har en jĂ€mförande fördel och importera de varor dĂ€r de har en jĂ€mförande nackdel. Detta kan leda till effektivare resursallokering globalt och högre ekonomisk tillvĂ€xt för alla involverade lĂ€nder. Importen har Ă€ven betydande miljömĂ€ssiga och sociala konsekvenser. LĂ„nga transportavstĂ„nd kan innebĂ€ra högre koldioxidutslĂ€pp, vilket pĂ„verkar klimatet. DĂ€rför blir det allt viktigare att vĂ€ga de ekonomiska fördelarna av import mot dess miljöpĂ„verkan. Konsumenter och företag blir ocksĂ„ allt mer medvetna om arbetsvillkoren i de lĂ€nder varorna importeras frĂ„n, vilket pĂ„verkar inköpsbesluten och kan initiera förbĂ€ttringar i globala produktionskedjor. För policymakare blir det dĂ€rför en balansgĂ„ng att frĂ€mja handel och import samtidigt som de hanterar dess konsekvenser för inhemska industrier, miljön och sociala förhĂ„llanden. Handelspolitiska Ă„tgĂ€rder bör utformas för att maximera de ekonomiska fördelarna utan att ge upphov till lĂ„ngsiktiga negativa effekter. Sammanfattningsvis Ă€r import en mĂ„ngfacetterad ekonomisk aktivitet med vittgĂ„ende konsekvenser för bĂ„de nationella ekonomier och den globala ekonomin. Den pĂ„verkar allt frĂ„n handelsbalans och BNP till konsumenternas valfrihet och företagens konkurrenskraft. PĂ„ eulerpool strĂ€var vi efter att erbjuda omfattande och aktuella data om importtrender och dess ekonomiska effekter, för att ge vĂ„ra anvĂ€ndare det nödvĂ€ndiga beslutsunderlaget för att navigera i en komplex och stĂ€ndigt förĂ€nderlig global ekonomi.