Legendariska investerare satsar pÄ Eulerpool

Trusted by leading companies and financial institutions

BlackRock logoAllianz logoGoogle logoAnthropic logoBloomberg logoRevolut logoNASDAQ logoCoinbase logo
BlackRock logoAllianz logoGoogle logoAnthropic logoBloomberg logoRevolut logoNASDAQ logoCoinbase logo
đŸ‡§đŸ‡·

Brasilien Import

Aktiekurs

Aktiekurs
22,673 Mdk. USD
2025-11-01
FörÀndring +/-
-2,336 Mdk. USD
FörÀndring %
-9,34 %

Det nuvarande vÀrdet av importen i Brasilien Àr 22,673 Mdk. USD. Importen i Brasilien minskade till 22,673 Mdk. USD den 2025-11-01, efter att den var 25,009 Mdk. USD den 2025-10-01. FrÄn 1959-01-01 till 2025-11-01 var den genomsnittliga BNP i Brasilien 6,11 Mdk. USD. Det högsta vÀrdet nÄgonsin uppnÄddes den 2025-09-01 med 27,54 Mdk. USD, medan det lÀgsta vÀrdet registrerades den 1965-03-01 med 67,00 Mkr. USD.

KĂ€lla: MinistĂ©rio do Desenvolvimento, IndĂșstria e ComĂ©rcio Exterior

Import

Import

  • 3 Ă„r

  • 5 Ă„r

  • 10 Ă„r

  • 25 Ă„r

  • Max

Importen

Import Historik

DatumVĂ€rde
2025-11-0122,673 Mdk. USD
2025-10-0125,009 Mdk. USD
2025-09-0127,536 Mdk. USD
2025-08-0123,71 Mdk. USD
2025-07-0125,25 Mdk. USD
2025-06-0123,269 Mdk. USD
2025-05-0122,934 Mdk. USD
2025-04-0122,274 Mdk. USD
2025-03-0121,029 Mdk. USD
2025-02-0123,232 Mdk. USD
1
2
3
4
5
...
81

Liknande makroekonomiska nyckeltal för Import

đŸ‡§đŸ‡·

Bytesbalans

MÄnatligen

Aktuell
−4,943 Mdk. USD
FöregÄende
−5,512 Mdk. USD
đŸ‡§đŸ‡·

Bytesbalans till BNP

Årligen

Aktuell
−2,55 % of GDP
FöregÄende
−1,12 % of GDP
đŸ‡§đŸ‡·

Exporteringar

MÄnatligen

Aktuell
28,515 Mdk. USD
FöregÄende
31,583 Mdk. USD
đŸ‡§đŸ‡·

Guldreserver

Kvartal

Aktuell
145,14 Tonnes
FöregÄende
129,65 Tonnes
đŸ‡§đŸ‡·

Handelsbalans

MÄnatligen

Aktuell
5,842 Mdk. USD
FöregÄende
6,574 Mdk. USD
đŸ‡§đŸ‡·

Handelsvillkor

MÄnatligen

Aktuell
130 points
FöregÄende
130 points
đŸ‡§đŸ‡·

Kapitalflöden

MÄnatligen

Aktuell
−5,101 Mdk. USD
FöregÄende
−5,901 Mdk. USD
đŸ‡§đŸ‡·

Överföringar

MÄnatligen

Aktuell
348,6 Mkr. USD
FöregÄende
393,9 Mkr. USD
đŸ‡§đŸ‡·

RÄoljeproduktion

MÄnatligen

Aktuell
3 894 BBL/D/1K
FöregÄende
3 958,83 BBL/D/1K
đŸ‡§đŸ‡·

Terrorismindex

Årligen

Aktuell
1,43 Points
FöregÄende
1,988 Points
đŸ‡§đŸ‡·

Turistankomster

Årligen

Aktuell
6,774 Mkr.
FöregÄende
6,774 Mkr.
đŸ‡§đŸ‡·

UtlÀndsk skuld till BNP

Årligen

Aktuell
17,1 % of GDP
FöregÄende
17 % of GDP
đŸ‡§đŸ‡·

UtlÀndsk skuldsÀttning

Kvartal

Aktuell
766,905 Mdk. USD
FöregÄende
746,605 Mdk. USD
đŸ‡§đŸ‡·

UtlÀndska direktinvesteringar

MÄnatligen

Aktuell
9,82 Mdk. USD
FöregÄende
10,937 Mdk. USD
đŸ‡§đŸ‡·

VapenförsÀljning

Årligen

Aktuell
116 Mkr. SIPRI TIV
FöregÄende
54 Mkr. SIPRI TIV

Brasilien importerar frÀmst tillverkade varor (89 procent av de totala importerna), nÀmligen maskiner, brÀnslen och smörjmedel, kemikalier och farmaceutiska produkter, samt delar och tillbehör till motorfordon och traktorer. Landet importerar Àven rÄvaror (11 procent), frÀmst rÄolja, kol, naturgas och vete. De viktigaste importpartnerna Àr Kina (22 procent), USA (19 procent), Argentina och Tyskland (5 procent vardera) och Kanada, Japan, Chile och Mexiko (2 procent vardera).

Vad Àr Import

Import Ă€r en fundamental komponent i makroekonomin och spelar en kritisk roll i att pĂ„verka ett lands ekonomiska tillstĂ„nd. PĂ„ vĂ„r webbplats, eulerpool, tillhandahĂ„ller vi detaljerad makroekonomisk data för att hjĂ€lpa analysera och förstĂ„ de komplexa relationerna mellan import och andra ekonomiska variabler. Import avser inköp av varor och tjĂ€nster frĂ„n andra lĂ€nder. Den kan delas in i olika kategorier, frĂ„n rĂ„material till konsumentvaror och tjĂ€nster. NĂ€r en nation importerar varor eller tjĂ€nster betalar den pengar till en annan nation, vilket pĂ„verkar handelsbalansen. Handelsbalansen Ă€r skillnaden mellan vĂ€rdet av export och import; en negativ handelsbalans indikerar att ett land importerar mer Ă€n det exporterar, vilket kallas handelsunderskott. En viktig aspekt av import Ă€r dess pĂ„verkan pĂ„ bruttonationalprodukten (BNP). Import drar bort frĂ„n BNP eftersom det representerar inflöde av varor och tjĂ€nster som inte producerats inom det egna landet. Emellertid kan import samtidigt stimulera ekonomisk tillvĂ€xt, sĂ€rskilt nĂ€r importen bestĂ„r av kapitalvaror som anvĂ€nds för att öka produktionskapaciteten, t.ex. maskiner och teknologi. Det finns flera faktorer som pĂ„verkar ett lands importvolym. VĂ€xelkursen Ă€r en sĂ„dan faktor; en stark vĂ€xelkurs gör utlĂ€ndska varor billigare och kan dĂ€rför öka importen. Konsumenternas efterfrĂ„gan Ă€r en annan kritisk faktor, vilket innebĂ€r att en högre inkomst och stigande levnadsstandard kan leda till ökad import eftersom konsumenterna har rĂ„d att köpa fler utlĂ€ndska varor. Handelspolitik och tullar spelar ocksĂ„ en avgörande roll. Handelspolitik som frĂ€mjar frihandel kan öka importen genom att ta bort hinder och tullar. Å andra sidan kan protektionistiska Ă„tgĂ€rder sĂ„som höga tullar och importkvoter minska importvolymen genom att göra utlĂ€ndska varor dyrare och mindre konkurrenskraftiga relativt till inhemska varor. Makroekonomiska indikatorer som inflation och rĂ€ntor pĂ„verkar ocksĂ„ importen. Hög inflation i hemlandet kan göra utlĂ€ndska varor mer attraktiva, vilket ökar importen. LikasĂ„ kan höga rĂ€ntor leda till en förstĂ€rkning av den inhemska valutan, vilket gör import billigare. En annan aspekt av import Ă€r dess betydelse för konsumenternas valfrihet och vĂ€lfĂ€rd. Genom att importera varor och tjĂ€nster fĂ„r konsumenterna tillgĂ„ng till ett bredare och mer varierat utbud av produkter, vilket kan öka deras vĂ€lfĂ€rd. TillgĂ„ngen till billigare eller bĂ€ttre utlĂ€ndska varor kan ocksĂ„ bidra till en högre levnadsstandard. Importernas pĂ„verkan strĂ€cker sig dock bortom konsumenterna och kan pĂ„verka hela ekonomiska sektorer. Industriföretag kan dra nytta av importerade insatsvaror för att förbĂ€ttra sin produktionseffektivitet och produktkvalitet. Samtidigt kan konkurrens frĂ„n importerade varor tvinga lokala företag att förbĂ€ttra sin effektivitet eller fokusera pĂ„ innovation för att bibehĂ„lla konkurrenskraften. Det Ă€r ocksĂ„ vĂ€rt att notera hur import pĂ„verkar företagets kostnadsstruktur och prissĂ€ttning. Företag som Ă€r beroende av importerade rĂ„varor och komponenter kan uppleva kostnadstryck om vĂ€xelkursen försvagas eller om tullarna höjs. Dessa kostnadsökningar kan i sin tur leda till högre priser för slutkonsumenten. PĂ„ global nivĂ„ kan import spela en nyckelroll för att frĂ€mja internationell handel och ekonomisk integration. Genom att delta i internationell handel kan lĂ€nder specialisera sig i produktionen av varor dĂ€r de har en jĂ€mförande fördel och importera de varor dĂ€r de har en jĂ€mförande nackdel. Detta kan leda till effektivare resursallokering globalt och högre ekonomisk tillvĂ€xt för alla involverade lĂ€nder. Importen har Ă€ven betydande miljömĂ€ssiga och sociala konsekvenser. LĂ„nga transportavstĂ„nd kan innebĂ€ra högre koldioxidutslĂ€pp, vilket pĂ„verkar klimatet. DĂ€rför blir det allt viktigare att vĂ€ga de ekonomiska fördelarna av import mot dess miljöpĂ„verkan. Konsumenter och företag blir ocksĂ„ allt mer medvetna om arbetsvillkoren i de lĂ€nder varorna importeras frĂ„n, vilket pĂ„verkar inköpsbesluten och kan initiera förbĂ€ttringar i globala produktionskedjor. För policymakare blir det dĂ€rför en balansgĂ„ng att frĂ€mja handel och import samtidigt som de hanterar dess konsekvenser för inhemska industrier, miljön och sociala förhĂ„llanden. Handelspolitiska Ă„tgĂ€rder bör utformas för att maximera de ekonomiska fördelarna utan att ge upphov till lĂ„ngsiktiga negativa effekter. Sammanfattningsvis Ă€r import en mĂ„ngfacetterad ekonomisk aktivitet med vittgĂ„ende konsekvenser för bĂ„de nationella ekonomier och den globala ekonomin. Den pĂ„verkar allt frĂ„n handelsbalans och BNP till konsumenternas valfrihet och företagens konkurrenskraft. PĂ„ eulerpool strĂ€var vi efter att erbjuda omfattande och aktuella data om importtrender och dess ekonomiska effekter, för att ge vĂ„ra anvĂ€ndare det nödvĂ€ndiga beslutsunderlaget för att navigera i en komplex och stĂ€ndigt förĂ€nderlig global ekonomi.