Inflationsraten i euroområdet nådde den lägsta nivån på flera månader i juli 2021 och ligger för närvarande på 2,6 procent. Detta framgår av Eurostats senaste snabbestimat för februari månad och tar Europeiska centralbanken (ECB) närmare sitt mål om en inflation på två procent. ECB förblir dock försiktig och väljer att tills vidare bibehålla räntorna. En viktig faktor för detta är tillväxten i kollektivavtalsenliga löner, vilket centralbanken för närvarande ägnar särskild uppmärksamhet åt.

Enligt en aktuell bedömning från ECB har avtalslönerna i euroområdet ökat med 4,5 procent under fjärde kvartalet 2023. Även om denna ökning är mindre än tidigare, är den ändå för hög för att på lång sikt garantera prisstabilitet. Tidpunkten för en räntesänkning beror därför främst på den fortsatta utvecklingen av avtalslönerna under det pågående första kvartalet. Om löneförhandlingarna mellan fackföreningar och arbetsgivarorganisationer leder till måttfulla resultat, kommer vägen att vara fri för en räntesänkning. I annat fall kan det bli så att ECB:s medlemmar kommer att vänta på en ränteinversion i flera månader. Detta då höga löneökningar kan ha en varaktigt negativ inverkan på inflationen, särskilt om produktiviteten fortsätter att vara svag och företagen väljer att föra över de högre lönekostnaderna till sina kunder.

För att i ett tidigt skede få en bild av lönedynamiken har ECB utvecklat ett internt tidigvarningssystem, som också är känt som "Lönespåraren". I detta analyseras omedelbart kollektivavtalsuppgörelser i sju av de 20 euroländerna för att inte behöva vänta på officiell statistik, som publiceras med fördröjning. Dessa preliminära uppgifter tyder på att lönetrycket under första halvåret 2024 tillfälligt kommer att avta, men därefter tros det återigen öka starkt mot fem procent.

ECB:n följer utvecklingen av kollektivavtalslönerna med stor nervositet, då fackföreningarna för närvarande inte är beredda till kompromisser och återhållsamhet. Den höga inflationen från förra året har lämnat spår hos de anställda. Enligt Statistiska centralbyrån har kollektivavtalslönerna i Tyskland ökat med 3,7 procent under år 2023, vilket är betydligt under den genomsnittliga inflationstakten på 5,9 procent. Detta har lett till en märkbar minskning av de anställdas köpkraft. WSI-institutet, som ligger nära fackföreningarna, rapporterar också om ett minskande av köpkraften för kollektivavtalslönerna till nivån från 2016. De pågående löneförhandlingarna kommer därför sannolikt att präglas av tydliga reallöneökningar, enligt WSI:s löneexpert Thorsten Schulten.

Fackföreningar och arbetstagare går stärkta in i avtalsrörelsen 2024, då arbetsmarknaderna i eurozonen fortsatt är välbelastade och det råder brist på kvalificerad arbetskraft. Trots det nuvarande tappet i inflationen, som huvudsakligen kan tillskrivas sjunkande matpriser, förblir kärninflationsraten exklusive mat och energi hög med 3,1 procent. På grund av kraftiga löneökningar förväntas den ligga ovanför två procent väl in i nästa år enligt Sebastian Becker från Deutsche Bank. Så det kommer att dröja innan kärninflationen närmar sig ECB:s inflationsmål på två procent.

Även om ekonomer ser framstegen i kampen mot den tillfälligt höga inflationen de senaste två åren som uppmuntrande, varnar vissa för överdriven optimism med tanke på den aktuella situationen. ECB förblir därför försiktig och håller noggrant ögonen på utvecklingen av lönetarifferna.