Gör de bästa investeringarna i ditt liv
Från 2 euro säkra Litauen Förändring i sysselsättning
Aktiekurs
Det aktuella värdet av Förändring i sysselsättning i Litauen är 1 %. Förändring i sysselsättning i Litauen ökade till 1 % den 2024-06-01, efter att det var 0,2 % den 2024-03-01. Från 1995-06-01 till 2024-09-01 var genomsnittliga BNP i Litauen 0,03 %. All-time high nåddes den 2002-06-01 med 2,20 %, medan det lägsta värdet noterades den 2009-03-01 med −3,00 %.
Förändring i sysselsättning ·
Max
Sysselsättningsförändring | |
---|---|
1995-06-01 | 0,20 % |
1995-12-01 | 1,00 % |
1996-06-01 | 1,70 % |
1996-09-01 | 1,00 % |
1997-03-01 | 0,30 % |
1998-03-01 | 0,30 % |
1998-09-01 | 0,30 % |
1998-12-01 | 0,30 % |
1999-06-01 | 0,50 % |
2001-12-01 | 1,10 % |
2002-03-01 | 2,10 % |
2002-06-01 | 2,20 % |
2002-09-01 | 0,10 % |
2002-12-01 | 0,70 % |
2003-03-01 | 0,40 % |
2003-06-01 | 1,70 % |
2004-06-01 | 0,30 % |
2004-12-01 | 0,20 % |
2005-03-01 | 1,60 % |
2006-03-01 | 0,40 % |
2006-06-01 | 0,20 % |
2007-03-01 | 1,40 % |
2007-06-01 | 1,50 % |
2007-09-01 | 0,40 % |
2010-09-01 | 0,20 % |
2010-12-01 | 1,30 % |
2011-06-01 | 0,80 % |
2011-12-01 | 0,90 % |
2012-03-01 | 0,60 % |
2012-06-01 | 0,60 % |
2012-09-01 | 0,40 % |
2013-03-01 | 0,70 % |
2013-06-01 | 1,00 % |
2013-12-01 | 0,60 % |
2014-03-01 | 0,70 % |
2014-06-01 | 0,40 % |
2014-09-01 | 1,50 % |
2015-03-01 | 0,80 % |
2015-09-01 | 0,40 % |
2015-12-01 | 0,50 % |
2016-03-01 | 1,70 % |
2016-09-01 | 0,40 % |
2017-12-01 | 1,10 % |
2018-03-01 | 0,40 % |
2018-06-01 | 0,20 % |
2018-09-01 | 1,50 % |
2019-03-01 | 0,10 % |
2019-06-01 | 0,30 % |
2020-12-01 | 0,20 % |
2021-03-01 | 0,50 % |
2021-06-01 | 0,80 % |
2021-09-01 | 0,90 % |
2021-12-01 | 1,80 % |
2022-03-01 | 1,70 % |
2022-06-01 | 0,80 % |
2022-09-01 | 1,00 % |
2022-12-01 | 0,40 % |
2023-06-01 | 0,50 % |
2023-09-01 | 1,40 % |
2023-12-01 | 0,10 % |
2024-03-01 | 0,20 % |
2024-06-01 | 1,00 % |
Förändring i sysselsättning Historik
Datum | Värde |
---|---|
2024-06-01 | 1 % |
2024-03-01 | 0,2 % |
2023-12-01 | 0,1 % |
2023-09-01 | 1,4 % |
2023-06-01 | 0,5 % |
2022-12-01 | 0,4 % |
2022-09-01 | 1 % |
2022-06-01 | 0,8 % |
2022-03-01 | 1,7 % |
2021-12-01 | 1,8 % |
Liknande makroekonomiska nyckeltal för Förändring i sysselsättning
Namn | Aktuell | Föregående | Frekvens |
---|---|---|---|
🇱🇹 Arbetskostnader | 149,2 points | 145,2 points | Kvartal |
🇱🇹 Arbetslösa personer | 148 556 | 153 487 | Månatligen |
🇱🇹 Arbetslöshetsgrad | 8,2 % | 8,6 % | Månatligen |
🇱🇹 befolkning | 2,886 Mkr. | 2,857 Mkr. | Årligen |
🇱🇹 Deltidsarbete | 85 700 | 84 400 | Kvartal |
🇱🇹 Förvärvsfrekvens | 63,8 % | 63,1 % | Kvartal |
🇱🇹 Heltidsanställning | 1,273 Mkr. | 1,288 Mkr. | Kvartal |
🇱🇹 Jobbannonseringsgrad | 2,1 % | 2 % | Kvartal |
🇱🇹 Långtidsarbetslöshetsgrad | 2,4 % | 2,3 % | Kvartal |
🇱🇹 Lediga tjänster | 27 372 | 25 876 | Kvartal |
🇱🇹 Löner | 2 161 EUR/Month | 2 110,3 EUR/Month | Kvartal |
🇱🇹 Löner inom tillverkning | 2 060,7 EUR/Month | 2 005 EUR/Month | Kvartal |
🇱🇹 Minimilöner | 924 EUR/Month | 924 EUR/Month | Kvartal |
🇱🇹 Pensionsålder kvinnor | 64,33 Years | 64 Years | Årligen |
🇱🇹 Pensionsålder män | 64,67 Years | 64,5 Years | Årligen |
🇱🇹 Produktivitet | 116,7 points | 116,763 points | Kvartal |
🇱🇹 Sysselsatta | 1,454 Mkr. | 1,472 Mkr. | Kvartal |
🇱🇹 Sysselsättningsgrad | 72,2 % | 72,9 % | Kvartal |
🇱🇹 Ungdomsarbetslöshetsgrad | 16,3 % | 15,2 % | Månatligen |
I Litauen avser sysselsättningsförändring den kvartalsvisa förändringen i antalet personer som arbetar för lön eller vinst, eller utför obetalt familjearbete. Uppskattningarna inkluderar både heltids- och deltidsanställning.
Makrosidor för andra länder i Europa
- 🇦🇱Albanien
- 🇦🇹Österrike
- 🇧🇾Vitryssland
- 🇧🇪Belgien
- 🇧🇦Bosnien och Hercegovina
- 🇧🇬Bulgarien
- 🇭🇷Kroatien
- 🇨🇾Cypern
- 🇨🇿Tjeckiska republiken
- 🇩🇰Danmark
- 🇪🇪Estland
- 🇫🇴Färöarna
- 🇫🇮Finland
- 🇫🇷Frankrike
- 🇩🇪Tyskland
- 🇬🇷Grekland
- 🇭🇺Ungern
- 🇮🇸Island
- 🇮🇪Irland
- 🇮🇹Italien
- 🇽🇰Kosovo
- 🇱🇻Lettland
- 🇱🇮Liechtenstein
- 🇱🇺Luxemburg
- 🇲🇰Nordmakedonien
- 🇲🇹Malta
- 🇲🇩Moldau
- 🇲🇨Monaco
- 🇲🇪Montenegro
- 🇳🇱Nederländerna
- 🇳🇴Norge
- 🇵🇱Polen
- 🇵🇹Portugal
- 🇷🇴Rumänien
- 🇷🇺Ryssland
- 🇷🇸Serbien
- 🇸🇰Slovakien
- 🇸🇮Slovenien
- 🇪🇸Spanien
- 🇸🇪Sverige
- 🇨🇭Schweiz
- 🇺🇦Ukraina
- 🇬🇧Storbritannien
- 🇦🇩Andorra
Vad är Förändring i sysselsättning
Anställningsförändring är en av de mest betydelsefulla kategorierna inom makroekonomi och är en viktig indikator på en ekonomis hälsa och utveckling. På Eulerpool, en professionell webbplats som tillhandahåller makroekonomisk data, är vi dedikerade till att erbjuda djupgående insikter och analys av nyckeltal såsom anställningsförändring. I denna artikel kommer vi att utforska vad anställningsförändring innebär, dess betydelse, hur den mäts och dess påverkan på både kortsiktiga och långsiktiga ekonomiska trender. Anställningsförändring avser förändringen i antalet sysselsatta personer över en specifik tidsperiod, vanligtvis månadsvis eller kvartalsvis. Denna indikator ger en direkt inblick i arbetsmarknadens tillstånd och kan användas för att förutse framtida ekonomiska trender. I huvudsak speglar en positiv anställningsförändring, med en ökning i antalet jobb, en växande ekonomi, medan en negativ förändring kan indikera ekonomisk nedgång eller stagnation. På den nationella nivån mäts anställningsförändring oftast genom arbetskraftsundersökningar som utförs av statistikbyråer, exempelvis SCB i Sverige. Dessa undersökningar samlar in data från ett representativt urval av hushåll och företag för att bedöma förändringar i sysselsättningsstatus. Denna data kompletteras ibland med information från företag om deras personalstyrka och anställningsplaner. En av de mest framträdande aspekterna av anställningsförändring inom makroekonomi är dess nära koppling till andra ekonomiska indikatorer som BNP, inflation och konsumtion. När sysselsättningen ökar, stiger vanligtvis också den disponibla inkomsten, vilket leder till ökad konsumtion och därmed högre BNP. På samma sätt kan en minskning i sysselsättningen leda till minskad konsumtion och ekonomisk tillbakagång. Anställningsförändring påverkar också penningpolitik och inflationsförväntningar. Centralbanker, såsom Riksbanken, övervakar arbetsmarknadsdata noggrant för att fatta beslut om ränteändringar och andra penningpolitiska åtgärder. Till exempel, om anställningsförändringen visar stark jobbtillväxt kan detta leda till inflationstryck, vilket kan föranleda centralbanken att höja räntorna för att hålla inflationen i schack. Förutom nationella och internationella nivåer, kan anställningsförändring analyseras på sektornivå. Vissa sektorer kan uppleva snabbare jobbtillväxt på grund av teknologiska framsteg eller förändrade marknadsförhållanden, medan andra kanske stagnerar eller minskar. Sektorspecifik analys kan ge värdefulla insikter för investerare och företag om var potentiella tillväxtmöjligheter eller risker ligger. I Eulerpools datasystem använder vi avancerad teknologi och analysverktyg för att ge detaljerade insikter i anställningsförändringar. Våra användare kan enkelt filtrera och jämföra data från olika länder, tidsperioder och sektorer för att få en omfattande förståelse av arbetsmarknadstrenderna. Detta är särskilt värdefullt för ekonomer, investerare och policymakare som behöver göra välgrundade beslut baserade på aktuella data. På kort sikt kan anställningsförändringar också driva aktiemarknadens rörelser. Positiva överraskningar i jobbtillväxt kan leda till ökat investeraroptimism och stigande aktiekurser, medan negativa data kan ha motsatt effekt. Aktiemarknaden reagerar ofta snabbt och kraftigt på arbetsmarknadsdata, vilket gör det till en viktig indikator för investeringsbeslut. För att till fullo förstå anställningsförändringarnas inverkan på den bredare ekonomin är det också viktigt att titta på arbetslöshetstal och deltagandegrad i arbetskraften. Medan anställningsförändring mäter nettoökningen eller minskningen av jobb, visar arbetslöshetstalet andelen av arbetskraften som för närvarande är utan arbete men aktivt söker sysselsättning. Deltagandegraden mäter andelen av befolkningen i arbetsför ålder som antingen arbetar eller aktivt söker jobb. Tillsammans ger dessa indikatorer en mer komplett bild av arbetsmarknadens hälsa. I tider av ekonomisk osäkerhet, såsom under en recession eller en pandemikris, blir anställningsförändring en ännu mer kritisk indikator. Snabba förändringar i arbetsmarknaden kan ge tidiga varningstecken om djupare ekonomiska problem eller indikationer på återhämtning. Till exempel, under COVID-19 pandemin såg många länder en dramatisk ökning av arbetslösheten och snabba förändringar i anställningsstatus, vilket krävde både snabba och omfattande politiska insatser för att stabilisera ekonomin. För att sammanfatta, anställningsförändring är en central komponent i makroekonomisk analys som påverkar ett brett spektrum av ekonomiska aspekter från BNP och konsumtion till penningpolitik och aktiemarknaden. På Eulerpool strävar vi efter att tillhandahålla de mest exakta och aktuella uppgifterna om anställningsförändring för att stödja våra användares analysarbete. Genom att integrera denna kritiska data i deras beslutsfattande process kan ekonomer, investerare och policymakare göra mer informerade och strategiska beslut för att navigera den komplexa ekonomiska landskapet. Eulerpool är hängiven att fortsätta leverera högkvalitativ och tillförlitlig information om makroekonomiska indikatorer som anställningsförändring, och vi ser fram emot att stödja våra användare med den mest omfattande och insiktsfulla dataanalysen.