Gör de bästa investeringarna i ditt liv
Från 2 euro säkra Sverige Kapacitetsutnyttjande
Aktiekurs
Det nuvarande värdet av Kapacitetsutnyttjande i Sverige är 88,4 %. Kapacitetsutnyttjande i Sverige minskade till 88,4 % den 2023-12-01, efter att det var 89,7 % den 2023-09-01. Från 1980-03-01 till 2024-03-01 var den genomsnittliga BNP i Sverige 87,29 %. Det högsta värdet någonsin uppnåddes den 2019-09-01 med 91,30 %, medan det lägsta värdet noterades den 2009-06-01 med 76,00 %.
Kapacitetsutnyttjande ·
Max
Kapacitetsutnyttjande | |
---|---|
1980-03-01 | 83,30 % |
1980-06-01 | 82,10 % |
1980-09-01 | 83,40 % |
1980-12-01 | 82,10 % |
1981-03-01 | 80,90 % |
1981-06-01 | 80,10 % |
1981-09-01 | 79,60 % |
1981-12-01 | 79,40 % |
1982-03-01 | 79,60 % |
1982-06-01 | 80,00 % |
1982-09-01 | 78,90 % |
1982-12-01 | 79,70 % |
1983-03-01 | 80,90 % |
1983-06-01 | 81,30 % |
1983-09-01 | 82,50 % |
1983-12-01 | 83,20 % |
1984-03-01 | 84,40 % |
1984-06-01 | 85,00 % |
1984-09-01 | 85,70 % |
1984-12-01 | 87,00 % |
1985-03-01 | 87,20 % |
1985-06-01 | 87,60 % |
1985-09-01 | 87,40 % |
1985-12-01 | 87,00 % |
1986-03-01 | 87,70 % |
1986-06-01 | 87,10 % |
1986-09-01 | 87,00 % |
1986-12-01 | 87,40 % |
1987-03-01 | 86,60 % |
1987-06-01 | 87,60 % |
1987-09-01 | 87,80 % |
1987-12-01 | 88,70 % |
1988-03-01 | 88,30 % |
1988-06-01 | 89,00 % |
1988-09-01 | 88,10 % |
1988-12-01 | 89,90 % |
1989-03-01 | 89,90 % |
1989-06-01 | 88,90 % |
1989-09-01 | 88,90 % |
1989-12-01 | 88,60 % |
1990-03-01 | 87,50 % |
1990-06-01 | 87,50 % |
1990-09-01 | 86,50 % |
1990-12-01 | 87,40 % |
1991-03-01 | 85,50 % |
1991-06-01 | 83,70 % |
1991-09-01 | 82,60 % |
1991-12-01 | 82,40 % |
1992-03-01 | 82,20 % |
1992-06-01 | 82,10 % |
1992-09-01 | 81,90 % |
1992-12-01 | 80,90 % |
1993-03-01 | 82,20 % |
1993-06-01 | 82,30 % |
1993-09-01 | 83,50 % |
1993-12-01 | 84,80 % |
1994-03-01 | 86,50 % |
1994-06-01 | 87,90 % |
1994-09-01 | 88,10 % |
1994-12-01 | 89,40 % |
1995-03-01 | 89,40 % |
1995-06-01 | 89,60 % |
1995-09-01 | 89,40 % |
1995-12-01 | 87,80 % |
1996-03-01 | 87,60 % |
1996-06-01 | 87,20 % |
1996-09-01 | 87,50 % |
1996-12-01 | 88,10 % |
1997-03-01 | 87,10 % |
1997-06-01 | 87,40 % |
1997-09-01 | 86,30 % |
1997-12-01 | 88,40 % |
1998-03-01 | 89,10 % |
1998-06-01 | 89,90 % |
1998-09-01 | 89,70 % |
1998-12-01 | 88,40 % |
1999-03-01 | 88,10 % |
1999-06-01 | 88,40 % |
1999-09-01 | 88,80 % |
1999-12-01 | 89,10 % |
2000-03-01 | 90,20 % |
2000-06-01 | 89,80 % |
2000-09-01 | 90,10 % |
2000-12-01 | 89,70 % |
2001-03-01 | 88,70 % |
2001-06-01 | 87,60 % |
2001-09-01 | 86,80 % |
2001-12-01 | 87,40 % |
2002-03-01 | 86,50 % |
2002-06-01 | 86,90 % |
2002-09-01 | 87,10 % |
2002-12-01 | 87,60 % |
2003-03-01 | 88,20 % |
2003-06-01 | 88,50 % |
2003-09-01 | 88,90 % |
2003-12-01 | 89,30 % |
2004-03-01 | 90,20 % |
2004-06-01 | 90,40 % |
2004-09-01 | 90,70 % |
2004-12-01 | 90,30 % |
2005-03-01 | 89,90 % |
2005-06-01 | 89,10 % |
2005-09-01 | 90,10 % |
2005-12-01 | 90,00 % |
2006-03-01 | 90,00 % |
2006-06-01 | 90,70 % |
2006-09-01 | 90,90 % |
2006-12-01 | 91,00 % |
2007-03-01 | 91,00 % |
2007-06-01 | 91,20 % |
2007-09-01 | 91,10 % |
2007-12-01 | 91,10 % |
2008-03-01 | 91,10 % |
2008-06-01 | 89,90 % |
2008-09-01 | 88,30 % |
2008-12-01 | 82,70 % |
2009-03-01 | 77,50 % |
2009-06-01 | 76,00 % |
2009-09-01 | 78,80 % |
2009-12-01 | 79,80 % |
2010-03-01 | 84,40 % |
2010-06-01 | 86,60 % |
2010-09-01 | 88,40 % |
2010-12-01 | 88,90 % |
2011-03-01 | 88,80 % |
2011-06-01 | 88,10 % |
2011-09-01 | 88,20 % |
2011-12-01 | 87,70 % |
2012-03-01 | 88,10 % |
2012-06-01 | 87,90 % |
2012-09-01 | 86,50 % |
2012-12-01 | 84,40 % |
2013-03-01 | 84,90 % |
2013-06-01 | 85,80 % |
2013-09-01 | 87,00 % |
2013-12-01 | 87,90 % |
2014-03-01 | 88,30 % |
2014-06-01 | 88,80 % |
2014-09-01 | 88,40 % |
2014-12-01 | 89,10 % |
2015-03-01 | 88,70 % |
2015-06-01 | 88,40 % |
2015-09-01 | 88,80 % |
2015-12-01 | 88,90 % |
2016-03-01 | 89,40 % |
2016-06-01 | 88,90 % |
2016-09-01 | 88,30 % |
2016-12-01 | 89,10 % |
2017-03-01 | 90,10 % |
2017-06-01 | 90,60 % |
2017-09-01 | 91,00 % |
2017-12-01 | 91,20 % |
2018-03-01 | 90,20 % |
2018-06-01 | 90,60 % |
2018-09-01 | 91,00 % |
2018-12-01 | 90,80 % |
2019-03-01 | 90,80 % |
2019-06-01 | 90,70 % |
2019-09-01 | 91,30 % |
2019-12-01 | 89,70 % |
2020-03-01 | 89,10 % |
2020-06-01 | 82,10 % |
2020-09-01 | 86,20 % |
2020-12-01 | 88,10 % |
2021-03-01 | 89,60 % |
2021-06-01 | 91,00 % |
2021-09-01 | 90,70 % |
2021-12-01 | 90,40 % |
2022-03-01 | 90,60 % |
2022-06-01 | 91,20 % |
2022-09-01 | 90,20 % |
2022-12-01 | 89,80 % |
2023-03-01 | 90,60 % |
2023-06-01 | 90,50 % |
2023-09-01 | 89,70 % |
2023-12-01 | 88,40 % |
Kapacitetsutnyttjande Historik
Datum | Värde |
---|---|
2023-12-01 | 88,4 % |
2023-09-01 | 89,7 % |
2023-06-01 | 90,5 % |
2023-03-01 | 90,6 % |
2022-12-01 | 89,8 % |
2022-09-01 | 90,2 % |
2022-06-01 | 91,2 % |
2022-03-01 | 90,6 % |
2021-12-01 | 90,4 % |
2021-09-01 | 90,7 % |
Liknande makroekonomiska nyckeltal för Kapacitetsutnyttjande
Namn | Aktuell | Föregående | Frekvens |
---|---|---|---|
🇸🇪 Affärsinventarier | −4,603 Mdk. SEK | 4,204 Mdk. SEK | Kvartal |
🇸🇪 Affärsklimat | 97,3 points | 94,5 points | Månatligen |
🇸🇪 Elproduktion | 11 505 Gigawatt-hour | 12 986 Gigawatt-hour | Månatligen |
🇸🇪 Förändringar i lagerbeholdningen | 18,177 Mdk. SEK | −29,305 Mdk. SEK | Kvartal |
🇸🇪 Fordonsregistreringar | 25 401 Units | 25 094 Units | Månatligen |
🇸🇪 Godkännanden av elbilar | 7 614 Units | 6 801 Units | Månatligen |
🇸🇪 Gruvproduktion | 11,8 % | 8,3 % | Månatligen |
🇸🇪 Industriproduktion | −4,4 % | 2,9 % | Månatligen |
🇸🇪 Industriproduktion månad över månad | −2,4 % | 2,1 % | Månatligen |
🇸🇪 Konkurser | 728 Companies | 915 Companies | Månatligen |
🇸🇪 Nya order | 91 points | 107,5 points | Månatligen |
🇸🇪 Tidig indikator | 96,3 index points | 94,1 index points | Månatligen |
🇸🇪 Tillverknings-PMI | 53,6 points | 54,1 points | Månatligen |
🇸🇪 Tillverkningsproduktion | −3,6 % | −4,9 % | Månatligen |
🇸🇪 Tjänste-PMI | 53,8 points | 52,2 points | Månatligen |
I Sverige är kapacitetsutnyttjande skillnaden mellan den potentiella och faktiska användningen av en input. Kapacitetsutnyttjandet är högt när den faktiska produktionen ligger nära den potentiella produktionen eftersom arbetskraft och kapital används mest effektivt.
Makrosidor för andra länder i Europa
- 🇦🇱Albanien
- 🇦🇹Österrike
- 🇧🇾Vitryssland
- 🇧🇪Belgien
- 🇧🇦Bosnien och Hercegovina
- 🇧🇬Bulgarien
- 🇭🇷Kroatien
- 🇨🇾Cypern
- 🇨🇿Tjeckiska republiken
- 🇩🇰Danmark
- 🇪🇪Estland
- 🇫🇴Färöarna
- 🇫🇮Finland
- 🇫🇷Frankrike
- 🇩🇪Tyskland
- 🇬🇷Grekland
- 🇭🇺Ungern
- 🇮🇸Island
- 🇮🇪Irland
- 🇮🇹Italien
- 🇽🇰Kosovo
- 🇱🇻Lettland
- 🇱🇮Liechtenstein
- 🇱🇹Litauen
- 🇱🇺Luxemburg
- 🇲🇰Nordmakedonien
- 🇲🇹Malta
- 🇲🇩Moldau
- 🇲🇨Monaco
- 🇲🇪Montenegro
- 🇳🇱Nederländerna
- 🇳🇴Norge
- 🇵🇱Polen
- 🇵🇹Portugal
- 🇷🇴Rumänien
- 🇷🇺Ryssland
- 🇷🇸Serbien
- 🇸🇰Slovakien
- 🇸🇮Slovenien
- 🇪🇸Spanien
- 🇨🇭Schweiz
- 🇺🇦Ukraina
- 🇬🇧Storbritannien
- 🇦🇩Andorra
Vad är Kapacitetsutnyttjande
Kapacitetsutnyttjande är en central ekonomisk indikator som spelar en avgörande roll inom makroekonomisk analys. Begreppet hänvisar till graden av användning av de produktionsresurser som finns tillgängliga inom en ekonomi. Detta innefattar tillgångar som arbetskraft, maskiner, mark och byggnader. För företag och ekonomiska beslutsfattare är förståelsen av kapacitetsutnyttjande nödvändig för att utvärdera produktivitet, effektivitet och potentiell ekonomisk tillväxt. På eulerpool tillhandahåller vi omfattande och aktuell makroekonomisk data, inklusive kapacitetsutnyttjande, för att stödja insiktsfulla beslut och strategisk planering. Kapacitetsutnyttjande mäts ofta som en procentandel. En nivå nära 100% indikerar att nästan alla tillgängliga resurser används effektivt till sin maximala potential. Omvänt, en nivå långt under 100% kan indikera betydande underutnyttjande av resurser, vilket kan signalera ekonomiska problem såsom låg efterfrågan eller ineffektiv produktion. Data om kapacitetsutnyttjande samlas vanligtvis in genom en kombination av företagsundersökningar och nationella statistikmyndigheter. En hög grad av kapacitetsutnyttjande är generellt ett positivt tecken på ekonomisk hälsa. Det kan tyda på att företag har tillräckligt med efterfrågan på sina produkter och tjänster för att motivera full användning av deras tillgängliga resurser. Detta kan i sin tur leda till ökade investeringar i form av ny utrustning och anställning av mer personal, vilket ytterligare driver på ekonomisk tillväxt. Dock kan en alltför hög nivå av kapacitetsutnyttjande leda till negativa effekter såsom överhettning av ekonomin, vilket kan resultera i inflationära tryck. Företag kan också riskera att deras utrustning slits ut snabbare, vilket kan leda till högre framtida kostnader för underhåll och utbyten. Å andra sidan, ett lågt kapacitetsutnyttjande indikerar att det finns rum för förbättringar i hur resurser används. Det kan signalera en svag ekonomisk efterfrågan vilket kan påverka företagens lönsamhet och minska incitamenten för att investera i nya projekt eller expandera verksamheten. Under sådana omständigheter kan arbetslösheten öka eftersom företag inte behöver lika mycket arbetskraft, vilket ytterligare kan försvaga den ekonomiska aktiviteten. Lågt kapacitetsutnyttjande är ofta ett tecken på att ekonomin är i en lågkonjunktur eller försämrad fas i konjunkturcykeln. På makronivå är kapacitetsutnyttjande en viktig indikator för centralbanker och regeringar när de utformar penning- och finanspolitik. En centralbank kan till exempel använda information om kapacitetsutnyttjande för att bedöma huruvida man bör justera räntor för att styra ekonomisk aktivitet. Om kapacitetsutnyttjandet är högt och inflationen stiger, kan centralbanken överväga att höja räntorna för att kyla ner ekonomin. Omvänt, om kapacitetsutnyttjandet är lågt och ekonomin behöver stimulans, kan centralbanken sänka räntorna för att uppmuntra investeringar och konsumtion. Eulerpool erbjuder detaljerade data om kapacitetsutnyttjande som kan hjälpa investerare, ekonomiska analytiker och företagsledare att fatta mer informerade beslut. Våra data kommer från pålitliga källor och uppdateras regelbundet för att säkerställa att de alltid är relevanta och aktuella. Genom att förstå och analysera kapacitetsutnyttjande kan man upptäcka trender och mönster som annars kanske inte är uppenbara, vilket ger en konkurrensfördel i strategisk planering och framtida prognoser. Kapacitetsutnyttjande varierar också mellan olika industrier och sektorer. Vissa sektorer kan uppleva högre kapacitetsutnyttjande på grund av teknikens natur, kundernas efterfrågan eller säsongsmässiga faktorer. Till exempel kan tillverkningsindustrin ofta ha högre kapacitetsutnyttjande jämfört med tjänstesektorn, då den förstnämnda är mer kapitalintensiv och beroende av fysiska tillgångar. Att noggrant analysera kapacitetsutnyttjandet inom specifika sektorer kan ge insikter om var ekonomiska svagheter eller styrkor ligger, vilket i sin tur påverkar investerings- och affärsbeslut. Utöver detta, kapacitetsutnyttjande spelar också en roll i företagens beslutsprocesser gällande produktionsplanering och lagerhantering. För företag kan ett korrekt och aktuellt mått av kapacitetsutnyttjande hjälpa till att optimera produktionsscheman, minimera excessiv lagerhållning och maximera effektiviteten i leveranskedjan. Genom att justera produktionen i linje med aktuellt kapacitetsutnyttjande kan företag minska kostnader och förbättra sin konkurrenskraft på marknaden. I slutändan, kapacitetsutnyttjande är inte bara en teknisk indikator utan ett kritiskt verktyg för att förstå och navigera makroekonomiska trender och strukturer. Oavsett om du är en ekonom, investerare eller företagsledare, är insikter från kapacitetsutnyttjande värdefulla för att göra välgrundade beslut och förbättra ekonomisk och operativ prestanda. På eulerpool är vi dedikerade till att ge dig den mest exakta och aktuella datan, vilket möjliggör en djupare förståelse för denna betydande ekonomiska indikator.