Gör de bästa investeringarna i ditt liv
Från 2 euro säkra Sverige Hushållens skuldsättning i förhållande till inkomster
Aktiekurs
Det nuvarande värdet av Hushållens skuldsättning i förhållande till inkomster i Sverige är 171,92 %. Hushållens skuldsättning i förhållande till inkomster i Sverige ökade till 171,92 % den 2021-01-01, efter att det var 171,25 % den 2020-01-01. Från 2000-01-01 till 2022-01-01 var den genomsnittliga BNP i Sverige 138,62 %. Det högsta värdet någonsin uppnåddes den 2021-01-01 med 171,92 %, medan det lägsta värdet registrerades den 2000-01-01 med 96,19 %.
Hushållens skuldsättning i förhållande till inkomster ·
Max
Hushållens skuldsättning i förhållande till inkomst. | |
---|---|
2000-01-01 | 96,19 % |
2001-01-01 | 97,17 % |
2002-01-01 | 99,90 % |
2003-01-01 | 105,97 % |
2004-01-01 | 113,74 % |
2005-01-01 | 121,77 % |
2006-01-01 | 127,25 % |
2007-01-01 | 129,19 % |
2008-01-01 | 132,59 % |
2009-01-01 | 140,13 % |
2010-01-01 | 141,34 % |
2011-01-01 | 142,35 % |
2012-01-01 | 142,39 % |
2013-01-01 | 145,00 % |
2014-01-01 | 146,75 % |
2015-01-01 | 152,80 % |
2016-01-01 | 156,98 % |
2017-01-01 | 162,40 % |
2018-01-01 | 161,37 % |
2019-01-01 | 161,42 % |
2020-01-01 | 171,25 % |
2021-01-01 | 171,92 % |
Hushållens skuldsättning i förhållande till inkomster Historik
Datum | Värde |
---|---|
2021-01-01 | 171,92 % |
2020-01-01 | 171,25 % |
2019-01-01 | 161,42 % |
2018-01-01 | 161,37 % |
2017-01-01 | 162,4 % |
2016-01-01 | 156,98 % |
2015-01-01 | 152,8 % |
2014-01-01 | 146,75 % |
2013-01-01 | 145 % |
2012-01-01 | 142,39 % |
Liknande makroekonomiska nyckeltal för Hushållens skuldsättning i förhållande till inkomster
Namn | Aktuell | Föregående | Frekvens |
---|---|---|---|
🇸🇪 Bensinpriser | 1,69 USD/Liter | 1,74 USD/Liter | Månatligen |
🇸🇪 Detaljhandelsförsäljning MoM | −0,3 % | 0,3 % | Månatligen |
🇸🇪 Detaljhandelsomsättning YoY | 0,8 % | 0,7 % | Månatligen |
🇸🇪 Hushållens skuldsättning till BNP | 83,9 % of GDP | 84,8 % of GDP | Kvartal |
🇸🇪 Hushållsutgifter | −0,7 % | 0,4 % | Månatligen |
🇸🇪 Hushållsutgifter MoM | −0,6 % | 0 % | Månatligen |
🇸🇪 Konsumentförtroende | 93,3 points | 91,3 points | Månatligen |
🇸🇪 Konsumentutgifter | 697,348 Mdk. SEK | 699,38 Mdk. SEK | Kvartal |
🇸🇪 Personliga besparingar | 20,61 % | 11,92 % | Kvartal |
🇸🇪 Privatsektorns kredit | 0,461 % | 0,422 % | Månatligen |
🇸🇪 Tillgänglig personlig inkomst | 686,084 Mdk. SEK | 667,702 Mdk. SEK | Kvartal |
Makrosidor för andra länder i Europa
- 🇦🇱Albanien
- 🇦🇹Österrike
- 🇧🇾Vitryssland
- 🇧🇪Belgien
- 🇧🇦Bosnien och Hercegovina
- 🇧🇬Bulgarien
- 🇭🇷Kroatien
- 🇨🇾Cypern
- 🇨🇿Tjeckiska republiken
- 🇩🇰Danmark
- 🇪🇪Estland
- 🇫🇴Färöarna
- 🇫🇮Finland
- 🇫🇷Frankrike
- 🇩🇪Tyskland
- 🇬🇷Grekland
- 🇭🇺Ungern
- 🇮🇸Island
- 🇮🇪Irland
- 🇮🇹Italien
- 🇽🇰Kosovo
- 🇱🇻Lettland
- 🇱🇮Liechtenstein
- 🇱🇹Litauen
- 🇱🇺Luxemburg
- 🇲🇰Nordmakedonien
- 🇲🇹Malta
- 🇲🇩Moldau
- 🇲🇨Monaco
- 🇲🇪Montenegro
- 🇳🇱Nederländerna
- 🇳🇴Norge
- 🇵🇱Polen
- 🇵🇹Portugal
- 🇷🇴Rumänien
- 🇷🇺Ryssland
- 🇷🇸Serbien
- 🇸🇰Slovakien
- 🇸🇮Slovenien
- 🇪🇸Spanien
- 🇨🇭Schweiz
- 🇺🇦Ukraina
- 🇬🇧Storbritannien
- 🇦🇩Andorra
Vad är Hushållens skuldsättning i förhållande till inkomster
Hushållens skuld till inkomst är en viktig makroekonomisk indikator som mäter förhållandet mellan den sammanlagda skulden för hushållen och deras totala årliga inkomst. Denna indikator är avgörande för att förstå hälsan hos ett lands ekonomi och ger insikt i hur väl hushållen kan hantera sina skulder i förhållande till sina inkomster. På Eulerpool, som är en professionell webbplats för visning av makroekonomiska data, är det viktigt att vi tillhandahåller en djupgående förståelse av denna variabel och dess implikationer. Hushållens skuld till inkomstkvot beräknas genom att dividera hushållens totala skulder med deras totala disponibla inkomst. Denna indikator uttrycks ofta som en procentandel, vilket gör det enklare att jämföra över tid och mellan olika länder. En stigande skuld till inkomstkvot indikerar att hushållen tar på sig mer skuld i förhållande till sina inkomster, vilket kan vara ett tecken på ekonomisk stress eller ökande konsumtionsutgifter. En hög skuld till inkomstkvot kan leda till flera negativa konsekvenser. För det första kan det innebära att hushållen har mindre disponibel inkomst att spendera på konsumtion, vilket kan hålla tillbaka ekonomisk tillväxt. För det andra kan det öka risken för att hushållen inte kan återbetala sina skulder, vilket kan leda till en ökning av kreditförluster för banker och andra långivare. Detta kan i sin tur leda till en kreditåtstramning, vilket ytterligare försämrar ekonomins tillväxtutsikter. Det finns också flera faktorer som kan påverka skuldkvoten. Inkonomstillväxt är en sådan faktor. Om hushållens inkomster ökar i takt med skulduppbyggnaden, kan skuld till inkomstkvoten hållas stabil eller till och med minska. Å andra sidan, om inkomsterna stagnerar eller minskar medan skulderna fortsätter att öka, kan skuldkvoten snabbt stiga till oroväckande nivåer. Räntemiljön är en annan kritisk faktor. Vid låga räntor kan hushållen känna sig mer benägna att uppta lån eftersom kostnaden för lån är låg. Detta kan leda till en ökning av skuldsättningen. Men om räntorna stiger, kan de månatliga återbetalningarna bli mer betungande, vilket kan anstränga hushållens finanser. Den ekonomiska politiken spelar också en betydande roll. Åtgärder som stimulerar ekonomin, exempelvis skattesänkningar eller ökade offentliga utgifter, kan öka hushållens inkomster och därmed förbättra deras förmåga att hantera skulder. Inom ramen för bostadsmarknaden kan exempelvis subventioner eller åtgärder som stimulerar byggandet också påverka hushållens skuldsättning. Ett annat viktigt element att beakta är regleringen av bank- och finanssektorn. Strängare regleringar kan minska överdriven lånupptagning och öka finansiell stabilitet, medan mer liberala regler kan ha motsatt effekt. I en internationell jämförelse ger hushållens skuld till inkomstkvot också en fingervisning om hur olika länders ekonomier hanterar konsumentskulder. Länder med högre skuld till inkomstkvot kan vara mer ekonomiskt sårbara för förändringar i det globala ekonomiska klimatet, såsom räntesvängningar eller ekonomiska kriser. Däremot kan länder med lägre skuldnivåer ha större buffertar för att hantera negativa ekonomiska chocker. Det är också värt att notera de sociala och demografiska aspekterna. I vissa länder är det kulturellt accepterat att ha högre skulder, särskilt för att finansiera bostadsköp. I andra länder är det mindre vanligt att ta lån, och hushållen föredrar att spara och investera sina pengar på andra sätt. På Eulerpool erbjuder vi detaljerade data och analyser kring hushållens skuld till inkomstkvot för att hjälpa ekonomer, beslutsfattare och intresserade individer att förstå denna viktiga ekonomiska indikator. Genom att analysera dessa data kan man få en klar bild av hur skuldsättningen utvecklas över tid och dess potentiella långsiktiga effekter på ekonomin. För att sammanfatta, hushållens skuld till inkomst är en avgörande indikator för att bedöma ekonomisk stabilitet och hållbarhet. Genom att förstå denna faktor kan vi bättre uppskatta hushållens finansiella hälsa, riskerna för finansiella kriser, och de åtgärder som kan behövas för att säkerställa en sund ekonomisk utveckling. Oavsett om du är forskare, ekonom eller en allmänt intresserad individ, erbjuder Eulerpool den information och analys som krävs för att få en djupare förståelse av dessa komplexa ekonomiska sammanhang.