Gör de bästa investeringarna i ditt liv
Från 2 euro säkra Frankrike Lönetillväxt
Aktiekurs
Det aktuella värdet av Lönetillväxt i Frankrike är 3,3 %. Lönetillväxt i Frankrike sjönk till 3,3 % den 2024-03-01, efter att det var 3,9 % den 2023-12-01. Från 1999-12-01 till 2024-06-01 var den genomsnittliga BNP i Frankrike 2,19 %. Det rekordhöga värdet uppnåddes den 2023-03-01 med 4,70 %, medan det lägsta värdet noterades den 2015-09-01 med 1,20 %.
Lönetillväxt ·
Max
Lönetillväxt | |
---|---|
1999-12-01 | 1,70 % |
2000-03-01 | 1,70 % |
2000-06-01 | 1,60 % |
2000-09-01 | 1,90 % |
2000-12-01 | 1,90 % |
2001-03-01 | 2,40 % |
2001-06-01 | 2,50 % |
2001-09-01 | 2,60 % |
2001-12-01 | 2,60 % |
2002-03-01 | 2,40 % |
2002-06-01 | 2,60 % |
2002-09-01 | 2,40 % |
2002-12-01 | 2,50 % |
2003-03-01 | 2,50 % |
2003-06-01 | 2,40 % |
2003-09-01 | 2,60 % |
2003-12-01 | 2,30 % |
2004-03-01 | 2,30 % |
2004-06-01 | 2,50 % |
2004-09-01 | 2,50 % |
2004-12-01 | 2,60 % |
2005-03-01 | 2,70 % |
2005-06-01 | 2,60 % |
2005-09-01 | 2,80 % |
2005-12-01 | 2,90 % |
2006-03-01 | 2,90 % |
2006-06-01 | 2,90 % |
2006-09-01 | 2,70 % |
2006-12-01 | 2,60 % |
2007-03-01 | 2,70 % |
2007-06-01 | 2,80 % |
2007-09-01 | 2,70 % |
2007-12-01 | 2,60 % |
2008-03-01 | 2,70 % |
2008-06-01 | 3,00 % |
2008-09-01 | 3,00 % |
2008-12-01 | 3,00 % |
2009-03-01 | 2,80 % |
2009-06-01 | 2,20 % |
2009-09-01 | 2,00 % |
2009-12-01 | 1,90 % |
2010-03-01 | 1,80 % |
2010-06-01 | 1,90 % |
2010-09-01 | 1,70 % |
2010-12-01 | 1,80 % |
2011-03-01 | 2,00 % |
2011-06-01 | 2,10 % |
2011-09-01 | 2,20 % |
2011-12-01 | 2,20 % |
2012-03-01 | 2,20 % |
2012-06-01 | 2,10 % |
2012-09-01 | 2,20 % |
2012-12-01 | 2,10 % |
2013-03-01 | 1,90 % |
2013-06-01 | 1,90 % |
2013-09-01 | 1,60 % |
2013-12-01 | 1,60 % |
2014-03-01 | 1,50 % |
2014-06-01 | 1,40 % |
2014-09-01 | 1,50 % |
2014-12-01 | 1,40 % |
2015-03-01 | 1,30 % |
2015-06-01 | 1,30 % |
2015-09-01 | 1,20 % |
2015-12-01 | 1,30 % |
2016-03-01 | 1,20 % |
2016-06-01 | 1,20 % |
2016-09-01 | 1,20 % |
2016-12-01 | 1,20 % |
2017-03-01 | 1,20 % |
2017-06-01 | 1,20 % |
2017-09-01 | 1,40 % |
2017-12-01 | 1,30 % |
2018-03-01 | 1,50 % |
2018-06-01 | 1,50 % |
2018-09-01 | 1,50 % |
2018-12-01 | 1,60 % |
2019-03-01 | 1,70 % |
2019-06-01 | 1,80 % |
2019-09-01 | 1,80 % |
2019-12-01 | 1,80 % |
2020-06-01 | 1,50 % |
2020-09-01 | 1,40 % |
2020-12-01 | 1,50 % |
2021-06-01 | 1,40 % |
2021-09-01 | 1,40 % |
2021-12-01 | 1,70 % |
2022-03-01 | 2,30 % |
2022-06-01 | 3,10 % |
2022-09-01 | 3,80 % |
2022-12-01 | 3,90 % |
2023-03-01 | 4,70 % |
2023-06-01 | 4,60 % |
2023-09-01 | 4,20 % |
2023-12-01 | 3,90 % |
2024-03-01 | 3,30 % |
Lönetillväxt Historik
Datum | Värde |
---|---|
2024-03-01 | 3,3 % |
2023-12-01 | 3,9 % |
2023-09-01 | 4,2 % |
2023-06-01 | 4,6 % |
2023-03-01 | 4,7 % |
2022-12-01 | 3,9 % |
2022-09-01 | 3,8 % |
2022-06-01 | 3,1 % |
2022-03-01 | 2,3 % |
2021-12-01 | 1,7 % |
Liknande makroekonomiska nyckeltal för Lönetillväxt
Namn | Aktuell | Föregående | Frekvens |
---|---|---|---|
🇫🇷 Ansökningar om arbetslöshetsersättning | −12 700 | −26 100 | Månatligen |
🇫🇷 Arbetskostnader | 119,2 points | 118,5 points | Kvartal |
🇫🇷 Arbetslösa personer | 2,835 Mkr. | 2,816 Mkr. | Månatligen |
🇫🇷 Arbetslöshetsgrad | 7,3 % | 7,5 % | Kvartal |
🇫🇷 befolkning | 68,14 Mkr. | 67,93 Mkr. | Årligen |
🇫🇷 Deltidsarbete | 4,801 Mkr. | 4,768 Mkr. | Kvartal |
🇫🇷 Förvärvsfrekvens | 74,5 % | 74,5 % | Kvartal |
🇫🇷 Genomsnittliga veckoarbetstimmarna | 31,1 Hours | 31,3 Hours | Kvartal |
🇫🇷 Heltidsanställning | 23,647 Mkr. | 23,376 Mkr. | Kvartal |
🇫🇷 Icke-jordbruksrelaterade lönelistor | 27,13 Mkr. | 27,142 Mkr. | Kvartal |
🇫🇷 Långtidsarbetslöshetsgrad | 1,7 % | 1,8 % | Kvartal |
🇫🇷 Lediga tjänster | 309 900 | 305 000 | Månatligen |
🇫🇷 Löner | 3 466 EUR/Month | 3 321 EUR/Month | Årligen |
🇫🇷 Löner inom tillverkning | 119,9 points | 119,2 points | Kvartal |
🇫🇷 Minimilöner | 1 766,92 EUR/Month | 1 766,92 EUR/Month | Kvartal |
🇫🇷 Pensionsålder kvinnor | 62,5 Years | 62,25 Years | Årligen |
🇫🇷 Pensionsålder män | 62,25 Years | 62 Years | Årligen |
🇫🇷 Produktionslöner | 2,86 Mkr. | 2,857 Mkr. | Kvartal |
🇫🇷 Produktivitet | 100,152 points | 100,052 points | Kvartal |
🇫🇷 Statliga löne- och löneutbetalningar | 6,036 Mkr. | 6,02 Mkr. | Kvartal |
🇫🇷 Sysselsatta | 27,774 Mkr. | 27,663 Mkr. | Kvartal |
🇫🇷 Sysselsättning utanför jordbrukssektorn Privat | 21,155 Mkr. | 21,163 Mkr. | Kvartal |
🇫🇷 Sysselsättningsförändring | 0,2 % | 0,1 % | Kvartal |
🇫🇷 Sysselsättningsgrad | 69 % | 68,8 % | Kvartal |
🇫🇷 Ungdomsarbetslöshetsgrad | 17,7 % | 17,3 % | Månatligen |
I Frankrike avser löneökning den år-för-år-förändring av de månatliga inkomsterna i alla sektorer exklusive jordbruket. Data för Q1 2020 och Q1 2021 är inte tillgängliga på grund av arbetsmarknadsstörningar orsakade av COVID-19-pandemin.
Makrosidor för andra länder i Europa
- 🇦🇱Albanien
- 🇦🇹Österrike
- 🇧🇾Vitryssland
- 🇧🇪Belgien
- 🇧🇦Bosnien och Hercegovina
- 🇧🇬Bulgarien
- 🇭🇷Kroatien
- 🇨🇾Cypern
- 🇨🇿Tjeckiska republiken
- 🇩🇰Danmark
- 🇪🇪Estland
- 🇫🇴Färöarna
- 🇫🇮Finland
- 🇩🇪Tyskland
- 🇬🇷Grekland
- 🇭🇺Ungern
- 🇮🇸Island
- 🇮🇪Irland
- 🇮🇹Italien
- 🇽🇰Kosovo
- 🇱🇻Lettland
- 🇱🇮Liechtenstein
- 🇱🇹Litauen
- 🇱🇺Luxemburg
- 🇲🇰Nordmakedonien
- 🇲🇹Malta
- 🇲🇩Moldau
- 🇲🇨Monaco
- 🇲🇪Montenegro
- 🇳🇱Nederländerna
- 🇳🇴Norge
- 🇵🇱Polen
- 🇵🇹Portugal
- 🇷🇴Rumänien
- 🇷🇺Ryssland
- 🇷🇸Serbien
- 🇸🇰Slovakien
- 🇸🇮Slovenien
- 🇪🇸Spanien
- 🇸🇪Sverige
- 🇨🇭Schweiz
- 🇺🇦Ukraina
- 🇬🇧Storbritannien
- 🇦🇩Andorra
Vad är Lönetillväxt
Wage growth, eller löneutveckling, är en av de mest centrala indikatorerna inom makroekonomi som påverkar både individers levnadsstandard och den bredare ekonomiska dynamiken. På Eulerpool strävar vi efter att ge en djupgående analys och detaljerad information om löneutveckling, för att hjälpa ekonomer, beslutsfattare och företag att fatta informerade beslut. För att kunna förstå löneutveckling är det avgörande att granska de faktorer som påverkar lönerna, mekanismerna bakom lönesättning samt de långsiktiga konsekvenserna för ekonomin. Löneutveckling kan definieras som förändringen i de genomsnittliga lönerna över tid, och kan påverkas av en mängd olika faktorer. En av de mest påtagliga faktorerna är inflation, vilket innebär att löneutvecklingen ofta måste analyseras i reala termer för att ge en korrekt bild av förändringarna i köpkraft och levnadsstandard. Därtill spelar arbetsmarknadens tillstånd en avgörande roll; låg arbetslöshet tenderar att pressa upp lönerna då konkurrensen om arbetskraft ökar, medan hög arbetslöshet ofta leder till ett dämpat löneutvecklingsmönster. En annan viktig faktor är produktiviteten. När arbetskraftens effektivitet och produktion per arbetstimme ökar, finns det utrymme för högre löner utan att det äter upp företagens vinstmarginaler. Företagens betalningsvilja och förmåga påverkas således starkt av produktivitetsnivåer och teknikens utveckling. Ett exempel är automatisering och digitalisering, vilka både kan leda till ökad produktivitet och förändrad efterfrågan på vissa typer av arbete. Reglering och arbetsmarknadspolitik spelar också en avgörande roll i löneutvecklingen. Nationella minimilöner, kollektivavtal och lagar om arbetsvillkor är exempel på faktorer som kan sätta golvet för löneutvecklingen och påverka förhandlingspositionerna på arbetsmarknaden. I länder med starka fackföreningar och robusta arbetsrättsliga skydd tenderar lönerna att utvecklas annorlunda jämfört med länder där arbetsmarknaden är mer avreglerad. Globaliseringen och internationell handel är ytterligare faktorer som påverkar löneutvecklingen. Företag som agerar på en global marknad måste konkurrera med arbetskraftskostnader från olika länder, vilket kan leda till outsourcning av arbetstillfällen eller en ökad press på att hålla lönerna konkurrenskraftiga. Samtidigt kan tillgången till nya marknader och resurser skapa nya möjligheter för tillväxt och därmed positiva effekter på löneutvecklingen. Demografi och utbildningsnivå är också viktiga element att överväga. En åldrande befolkning kan påverka arbetskraftsutbudet, vilket kan skapa brist på kvalificerad arbetskraft och därmed pressa upp lönerna i vissa sektorer. Samtidigt kan en högre utbildningsnivå bland arbetskraften leda till högre produktivitet och löner. Teknologisk utveckling och ständig förändring av arbetsmarknadens krav innebär att livslångt lärande och kompetensutveckling blir allt mer centrala för att hålla löneutvecklingen positiv. Löneutveckling har direkta och indirekta konsekvenser för ekonomin. På den individuella nivån påverkar löneförändringar konsumtionsvanor och sparbeteenden, vilket i sin tur påverkar den totala efterfrågan i ekonomin. Högre löner kan leda till ökad konsumtion och därmed stimulera ekonomisk tillväxt. Å andra sidan kan för höga lönekrav leda till kostnadsökningar för företagen, vilket kan resultera i minskade investeringar och potentiell inflation. På makronivå kan löneutvecklingen påverka den penningpolitiska inriktningen. Centralbanker följer noga löneutvecklingen som en indikator på inflationstryck. Snabba löneökningar kan signalera ökad inflation, vilket kan leda till räntehöjningar för att dämpa efterfrågan. Samtidigt kan stagnanta eller sjunkande löner vara en signal om lågkonjunktur och kan motivera expansiv penningpolitik för att stimulera ekonomin. För företagen har löneutvecklingen direkta konsekvenser för kostnadsstrukturen och konkurrenskraften. Företag som kan höja lönerna utan att äventyra sina marginaler tenderar att locka och behålla talangfull arbetskraft, vilket kan vara avgörande i kunskapsintensiva branscher. Förmågan till konkurrenskraftig lönesättning kan också påverkas av företagets innovativitet och investeringar i teknologi och processförbättringar. På Eulerpool är vårt mål att ge en heltäckande och djupgående analys av löneutvecklingen och dess olika drivkrafter. Vi erbjuder detaljerad data och insiktsfulla kommentarer som hjälper våra användare att förstå och tolka de komplexa dynamikerna bakom löneförändringar. Genom att tillhandahålla aktuella data och analysverktyg ger vi våra användare det försprång som krävs för att navigera i den moderna ekonomin och fatta välgrundade beslut. Sammanfattningsvis är löneutvecklingen en multifacetterad aspekt av makroekonomin som påverkar breda skikt av samhället och ekonomin. Genom att förstå och analysera löneutvecklingen kan vi på Eulerpool ge våra användare det djupgående perspektiv som krävs för att förutse och reagera på ekonomiska förändringar med större precision och effektivitet.