Gör de bästa investeringarna i ditt liv
Från 2 euro säkra Finland Jobbvakansgrad
Aktiekurs
Den nuvarande värdet av Jobbvakansgrad i Finland är 1,8 %. Jobbvakansgrad i Finland minskade till 1,8 % den 2023-12-01, efter att det var 1,8 % den 2023-09-01. Från 2002-03-01 till 2024-03-01, var medelvärdet av BNP i Finland 2,00 %. Den högsta nivån nåddes den 2022-03-01 med 3,90 %, medan det lägsta värdet registrerades den 2013-12-01 med 0,70 %.
Jobbvakansgrad ·
Max
Jobbannonseringsgrad | |
---|---|
2002-03-01 | 3,20 % |
2002-06-01 | 3,10 % |
2002-09-01 | 1,90 % |
2002-12-01 | 1,40 % |
2003-03-01 | 2,10 % |
2003-06-01 | 1,60 % |
2003-09-01 | 1,60 % |
2003-12-01 | 1,40 % |
2004-03-01 | 2,50 % |
2004-06-01 | 1,60 % |
2004-09-01 | 1,50 % |
2004-12-01 | 1,20 % |
2005-03-01 | 2,60 % |
2005-06-01 | 2,10 % |
2005-09-01 | 1,70 % |
2005-12-01 | 1,30 % |
2006-03-01 | 3,10 % |
2006-06-01 | 2,60 % |
2006-09-01 | 1,90 % |
2006-12-01 | 1,70 % |
2007-03-01 | 3,00 % |
2007-06-01 | 2,70 % |
2007-09-01 | 2,30 % |
2007-12-01 | 1,80 % |
2008-03-01 | 3,50 % |
2008-06-01 | 2,60 % |
2008-09-01 | 1,80 % |
2008-12-01 | 1,20 % |
2009-03-01 | 2,00 % |
2009-06-01 | 1,70 % |
2009-09-01 | 1,40 % |
2009-12-01 | 1,10 % |
2010-03-01 | 2,20 % |
2010-06-01 | 2,10 % |
2010-09-01 | 1,70 % |
2010-12-01 | 1,40 % |
2011-03-01 | 2,70 % |
2011-06-01 | 2,30 % |
2011-09-01 | 1,80 % |
2011-12-01 | 1,60 % |
2012-03-01 | 3,30 % |
2012-06-01 | 2,30 % |
2012-09-01 | 1,70 % |
2012-12-01 | 1,50 % |
2013-03-01 | 2,00 % |
2013-06-01 | 1,40 % |
2013-09-01 | 1,10 % |
2013-12-01 | 0,70 % |
2014-03-01 | 2,10 % |
2014-06-01 | 1,30 % |
2014-09-01 | 1,00 % |
2014-12-01 | 0,90 % |
2015-03-01 | 2,00 % |
2015-06-01 | 1,30 % |
2015-09-01 | 1,00 % |
2015-12-01 | 1,10 % |
2016-03-01 | 2,30 % |
2016-06-01 | 1,50 % |
2016-09-01 | 1,40 % |
2016-12-01 | 1,30 % |
2017-03-01 | 2,70 % |
2017-06-01 | 1,60 % |
2017-09-01 | 1,50 % |
2017-12-01 | 1,80 % |
2018-03-01 | 2,70 % |
2018-06-01 | 2,10 % |
2018-09-01 | 2,10 % |
2018-12-01 | 1,80 % |
2019-03-01 | 2,80 % |
2019-06-01 | 2,10 % |
2019-09-01 | 2,20 % |
2019-12-01 | 1,60 % |
2020-03-01 | 2,80 % |
2020-06-01 | 1,50 % |
2020-09-01 | 2,00 % |
2020-12-01 | 1,50 % |
2021-03-01 | 2,70 % |
2021-06-01 | 2,20 % |
2021-09-01 | 2,80 % |
2021-12-01 | 2,50 % |
2022-03-01 | 3,90 % |
2022-06-01 | 3,00 % |
2022-09-01 | 2,50 % |
2022-12-01 | 2,00 % |
2023-03-01 | 3,30 % |
2023-06-01 | 2,20 % |
2023-09-01 | 1,80 % |
2023-12-01 | 1,80 % |
Jobbvakansgrad Historik
Datum | Värde |
---|---|
2023-12-01 | 1,8 % |
2023-09-01 | 1,8 % |
2023-06-01 | 2,2 % |
2023-03-01 | 3,3 % |
2022-12-01 | 2 % |
2022-09-01 | 2,5 % |
2022-06-01 | 3 % |
2022-03-01 | 3,9 % |
2021-12-01 | 2,5 % |
2021-09-01 | 2,8 % |
Liknande makroekonomiska nyckeltal för Jobbvakansgrad
Namn | Aktuell | Föregående | Frekvens |
---|---|---|---|
🇫🇮 Arbetskostnader | 116,133 points | 115,125 points | Kvartal |
🇫🇮 Arbetslösa personer | 242 000 | 299 000 | Månatligen |
🇫🇮 Arbetslöshetsgrad | 8,3 % | 10,2 % | Månatligen |
🇫🇮 befolkning | 5,56 Mkr. | 5,55 Mkr. | Årligen |
🇫🇮 Deltidsarbete | 432 000 | 449 400 | Kvartal |
🇫🇮 Förvärvsfrekvens | 70,9 % | 68,7 % | Månatligen |
🇫🇮 Heltidsanställning | 2,024 Mkr. | 2,035 Mkr. | Kvartal |
🇫🇮 Långtidsarbetslöshetsgrad | 1,7 % | 1,7 % | Kvartal |
🇫🇮 Lediga tjänster | 40 343 | 50 890 | Månatligen |
🇫🇮 Löner | 4 018 EUR/Month | 3 993 EUR/Month | Kvartal |
🇫🇮 Löner inom tillverkning | 116,7 points | 116,6 points | Kvartal |
🇫🇮 Lönetillväxt | 2,3 % | 2,2 % | Kvartal |
🇫🇮 Pensionsålder kvinnor | 64,5 Years | 64,25 Years | Årligen |
🇫🇮 Pensionsålder män | 64,5 Years | 64,25 Years | Årligen |
🇫🇮 Produktivitet | 102,895 points | 102,346 points | Kvartal |
🇫🇮 Sysselsatta | 2,696 Mkr. | 2,645 Mkr. | Månatligen |
🇫🇮 Sysselsättningsförändring | −0,5 % | 0,2 % | Kvartal |
🇫🇮 Sysselsättningsgrad | 73,2 % | 71,7 % | Månatligen |
🇫🇮 Ungdomsarbetslöshetsgrad | 30,3 % | 24,7 % | Månatligen |
Arbetsvakansgraden (JVR) mäter andelen av totala tjänster som är vakanta, uttryckt i procent. En arbetsvakanse definieras som en betald tjänst (nyligen skapad, obemannad eller på väg att bli vakant) för vilken arbetsgivaren vidtar aktiva åtgärder för att hitta en lämplig kandidat från en extern aktör och är beredd att vidta fler steg samt som arbetsgivaren avser att fylla antingen omedelbart eller inom en snar framtid.
Makrosidor för andra länder i Europa
- 🇦🇱Albanien
- 🇦🇹Österrike
- 🇧🇾Vitryssland
- 🇧🇪Belgien
- 🇧🇦Bosnien och Hercegovina
- 🇧🇬Bulgarien
- 🇭🇷Kroatien
- 🇨🇾Cypern
- 🇨🇿Tjeckiska republiken
- 🇩🇰Danmark
- 🇪🇪Estland
- 🇫🇴Färöarna
- 🇫🇷Frankrike
- 🇩🇪Tyskland
- 🇬🇷Grekland
- 🇭🇺Ungern
- 🇮🇸Island
- 🇮🇪Irland
- 🇮🇹Italien
- 🇽🇰Kosovo
- 🇱🇻Lettland
- 🇱🇮Liechtenstein
- 🇱🇹Litauen
- 🇱🇺Luxemburg
- 🇲🇰Nordmakedonien
- 🇲🇹Malta
- 🇲🇩Moldau
- 🇲🇨Monaco
- 🇲🇪Montenegro
- 🇳🇱Nederländerna
- 🇳🇴Norge
- 🇵🇱Polen
- 🇵🇹Portugal
- 🇷🇴Rumänien
- 🇷🇺Ryssland
- 🇷🇸Serbien
- 🇸🇰Slovakien
- 🇸🇮Slovenien
- 🇪🇸Spanien
- 🇸🇪Sverige
- 🇨🇭Schweiz
- 🇺🇦Ukraina
- 🇬🇧Storbritannien
- 🇦🇩Andorra
Vad är Jobbvakansgrad
Jobbvakanser är en kritisk indikator inom makroekonomi som ger insikt i arbetsmarknadens hälsa och potentiella framtida tillväxt. På Eulerpool erbjuder vi en detaljerad analys av jobbvakanser och tillhörande data för att hjälpa företag, investerare och beslutsfattare att förstå arbetsmarknadens dynamik och dess påverkan på ekonomin. Jobbvakanser, eller jobbvakanser förkortat, definieras som andelen lediga jobb som arbetsgivare aktivt försöker fylla jämfört med det totala antalet anställda och lediga jobb i ekonomin. Denna indikator är en spegling av arbetsmarknadens krav och dess förmåga att tillgodose arbetssökandes behov. En hög jobbvakanser indikerar ofta att arbetsmarknaden är stark, med många företag som växer och behöver anställa, medan en låg jobbvakanser kan signalera ett svagt arbetsklimat eller en ekonomisk nedgång. För att förstå jobbvakansernas betydelse fullt ut, är det viktigt att sätta dem i kontexten av andra makroekonomiska variabler såsom arbetslöshetsnivå, sysselsättningstillväxt, och BNP-tillväxt. En hög jobbvakanser tillsammans med en låg arbetslöshet signalerar en het arbetsmarknad där företag tävlar om begränsad arbetskraft, vilket kan leda till löneinflation. Omvänt kan en hög jobbvakanser tillsammans med hög arbetslöshet tyda på strukturella problem, såsom en mismatch mellan arbetssökandes kvalifikationer och arbetsgivarnas krav. En viktig aspekt att beakta är jobbvakansernas sektorvisa spridning. Jobbvakanser tenderar att variera kraftigt mellan olika branscher. Till exempel kan IT-sektorn uppleva en hög jobbvakanser på grund av snabb teknologisk utveckling och höga krav på specialiserad kompetens, medan tillverkningssektorn kan ha lägre jobbvakanser på grund av automatisering och utlagd produktion. Geografisk spridning av jobbvakanser är också en nyckelfaktor. Städer och regioner med stark ekonomisk tillväxt och diversifierade ekonomier, som Stockholm, Göteborg och Malmö, tenderar att ha högre jobbvakanser än mindre och mindre diversifierade regioner. Dessutom kan regionala skillnader i arbetsmarknadens dynamik, såsom rörlighet och utbildningsnivåer, påverka jobbvakansernas nivåer. Politiska åtgärder och arbetsmarknadsregleringar spelar också en central roll i jobbvakanser. Exempelvis kan generösa arbetslöshetsförmåner minska arbetssökandes incitament att snabbt acceptera nya jobb, vilket kan leda till högre jobbvakanser. Å andra sidan kan arbetsmarknadsprogram som underlättar utbildning och omskolning förbättra matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare, vilket kan sänka jobbvakanser. För företagen är jobbvakanser en dubbelsidig fråga. Å ena sidan visar en hög jobbvakanser att det finns expansionsmöjligheter och efterfrågan på företagets produkter eller tjänster. Å andra sidan kan svårigheten att fylla dessa lediga positioner innebära flaskhalsar i produktionen eller tjänsteleveransen, vilket kan hämma företagstillväxten och minska lönsamheten. Att noggrant analysera jobbvakanser och förstå de underliggande orsakerna är därför avgörande för strategisk planering och resursallokering. För investerare ger jobbvakanser värdefulla insikter i framtida ekonomiska trender och företags prestanda. En hög jobbvakanser i en specifik sektor kan indikera branschens tillväxtpotential, men också signalera potentiella risker som relaterar till arbetskraftsbrist och löneinflation. Investerare kan använda denna information för att bättre förstå marknadsdynamik och fatta mer informerade beslut om var de ska placera sina tillgångar. På Eulerpool strävar vi efter att erbjuda den mest omfattande och aktuella informationen om jobbvakanser och andra makroekonomiska indikatorer. Våra data är noggrant insamlade och analyserade för att ge en tydlig bild av arbetsmarknadens tillstånd och dess framtida utsikter. Genom att använda vår plattform kan användare enkelt spåra jobbvakanser över tid, jämföra dem mellan olika sektorer och regioner, och analysera hur de korrelerar med andra ekonomiska variabler. Sammanfattningsvis är jobbvakanser en central indikator för att förstå arbetsmarknadens hälsa och ekonomins övergripande status. De ger värdefull insikt för företag som vill växa, investerare som söker lönsamma möjligheter, och beslutsfattare som utvecklar politik för att optimera arbetsmarknadens funktion. På Eulerpool är vi dedikerade till att erbjuda de mest exakta och insiktsfulla ekonomiska data och analyserna för att hjälpa våra användare att navigera i en komplex och ständigt föränderlig ekonomisk miljö.