I Indonesien mäter Business Tendency Index (BTI) företagares förväntningar på nuvarande affärsinkomster, produktionskapacitet, genomsnittliga arbetstimmar samt framtida inhemska och utländska beställningar, försäljningspriser och råmaterial. Undersökningen omfattar ett urval av cirka 2000 chefer från stora och medelstora företag i nästan alla regioner i landet och från de viktigaste sektorerna av ekonomin (jordbruk, gruvdrift och stenbrott, tillverkning, elektricitet, gas och vatten, byggande, handel, hotell, transporter och kommunikation samt finans och tjänster). För varje mätvariabel beräknas andelen positiva, negativa och neutrala svar, och det slutliga indexet rapporteras som ett vägt genomsnitt av dessa andelar. Ett BTI över 100 indikerar en förbättrad utsikt, medan ett BTI under 100 indikerar en försämrad utsikt.

Vad är Företagsförtroende

Affärsförtroende eller företagsförtroende är en nyckelindikator i makroekonomiska analyser, och spelar en avgörande roll för att förstå ekonomins aktuella och framtida hälsa. På vår professionella webbplats, eulerpool, som specialiserar sig på makroekonomisk data, belyser vi betydelsen av affärsförtroende som en mätbar faktor som påverkar både nationella ekonomier och globala marknader. I denna artikel kommer vi att utforska konceptet affärsförtroende på djupet, varför det är viktigt, och hur det kan påverka olika ekonomiska faktorer. Affärsförtroende representerar företagens förväntningar på framtida ekonomiska förhållanden, deras investeringsvilja och sin allmänna syn på ekonomins tillstånd. Detta förtroende kan påverkas av en rad faktorer, inklusive politisk stabilitet, ekonomisk politik, inflation, räntor och globala ekonomiska förhållanden. Företagens förväntningar påverkar i sin tur deras affärsbeslut, såsom anställning, investeringar och lagerhållning, vilket i sin tur kan få betydande konsekvenser för den övergripande ekonomiska aktiviteten. Mätningar av affärsförtroende görs ofta genom enkätundersökningar, där företag ombeds att bedöma sitt nuvarande affärsläge och sina förväntningar på framtiden. Några av de mest kända indexen för att mäta affärsförtroende inkluderar Purchasing Managers' Index (PMI), Ifo Business Climate Index i Tyskland och National Federation of Independent Business (NFIB) Small Business Optimism Index i USA. Dessa index utgör grunden för analytikers och ekonomers bedömningar av ekonomins hälsa och tillväxtmöjligheter. Hög affärsförtroende indikerar ofta en period av ekonomisk expansion. Företag som är optimistiska om framtiden tenderar att öka sina investeringar, anställa fler arbetstagare och utöka sin produktion. Detta leder till högre konsumtion och ökad efterfrågan på varor och tjänster, vilket i sin tur stimulerar den ekonomiska tillväxten. Hög affärsförtroende kan också signalera en gynnsam tid för nya företag att starta och för befintliga företag att expandera. Å andra sidan, lågt affärsförtroende kan vara en förvarning om ekonomisk avmattning eller recession. När företag är pessimistiska om framtiden, kan de skära ner på investeringar, fördröja anställningar och minska sina kostnader. Detta kan leda till lägre produktion, ökad arbetslöshet och minskad konsumentefterfrågan. En minskning i affärsförtroendet kan också påverka aktiemarknaderna negativt, då investerare anpassar sina portföljer i linje med förväntade ekonomiska nedgångar. Det är dock viktigt att notera att affärsförtroende inte enbart påverkas av inhemska faktorer. Globala händelser, såsom internationella handelsavtal, geopolitiska spänningar och globala ekonomiska kriser, kan också ha en betydande påverkan. Till exempel, handelskrig eller stora förändringar i oljepriserna kan snabbt förändra företagens förväntningar och därmed deras affärsbeslut. Ett annat viktigt aspekt av affärsförtroende är dess koppling till penningpolitik och räntor. Centralbanker, såsom Riksbanken, använder affärsförtroendeindikatorer som en del av sina överväganden när de fattar beslut om räntor och andra penningpolitiska åtgärder. Om affärsförtroendet är högt och ekonomin växer, kan centralbanker besluta att höja räntorna för att förhindra överhettning och inflation. Omvänt, om affärsförtroendet sjunker och ekonomin försvagas, kan centralbanker sänka räntorna för att stimulera lån och konsumtion. Dessutom kan förändringar i affärsförtroende ge upphov till självuppfyllande profetior. Om ett stort antal företag förväntar sig en ekonomisk avmattning och agerar i enlighet med dessa förväntningar, kan deras kollektiva främjande av att minska investeringar och kostnader faktiskt leda till den avmattning de fruktar. På samma sätt kan starkt affärsförtroende skapa en positiv cykel av tillväxt och ökad ekonomisk aktivitet. För en mer holistisk förståelse av affärsförtroendet är det användbart att följa trender över tid samt att sätta in dessa mätningar i kontext med andra ekonomiska indikatorer, såsom konsumentförtroende, arbetsmarknadsdata och industriproduktion. Genom att analysera dessa tillsammans kan ekonomer och analytiker få en mer komplett bild av ekonomins tillstånd och framtidsutsikter. På eulerpool erbjuder vi omfattande och aktuella data om affärsförtroende, tillsammans med insiktsfulla analyser och rapporter som hjälper företag, investerare och beslutsfattare att förstå och reagera på ekonomiska förändringar. Genom att hålla sig uppdaterad med information om affärsförtroende kan företag bättre förbereda sig för framtida utmaningar och möjligheter, och fatta välgrundade beslut som främjar långsiktig framgång och hållbar tillväxt. Sammanfattningsvis är affärsförtroende en kritisk komponent i makroekonomiska analyser, som ger värdefulla insikter i företagens syn på den ekonomiska framtiden. Högt affärsförtroende kan signalera ekonomisk tillväxt och optimistiska framtidsutsikter, medan lågt affärsförtroende kan varna för möjligt ekonomiskt nedgång. Genom att noggrant följa och analysera data på eulerpool, kan aktörer på marknaden få en djupare förståelse för dessa dynamiska och ofta komplexa signaler, och anpassa sina strategier därefter.