Legendariska investerare satsar pÄ Eulerpool

Trusted by leading companies and financial institutions

BlackRock logoAllianz logoGoogle logoAnthropic logoBloomberg logoRevolut logoNASDAQ logoCoinbase logo
BlackRock logoAllianz logoGoogle logoAnthropic logoBloomberg logoRevolut logoNASDAQ logoCoinbase logo
🇹🇳

Kina Import

Aktiekurs

Aktiekurs
243,64 Mdk. USD
2025-12-01
FörÀndring +/-
+24,97 Mdk. USD
FörÀndring %
+11,42 %

Det aktuella vÀrdet pÄ importen i Kina Àr 243,64 Mdk. USD. Importen i Kina ökade till 243,64 Mdk. USD den 2025-12-01, efter att den var 218,67 Mdk. USD den 2025-11-01. FrÄn 1981-01-01 till 2025-12-01 var den genomsnittliga BNP i Kina 76,16 Mdk. USD. Det högsta vÀrdet nÄgonsin uppnÄddes den 2021-11-01 med 253,01 Mdk. USD, medan det lÀgsta vÀrdet noterades den 1983-02-01 med 1,39 Mdk. USD.

KĂ€lla: General Administration of Customs

Import

Import

  • 3 Ă„r

  • 5 Ă„r

  • 10 Ă„r

  • 25 Ă„r

  • Max

Importen

Import Historik

DatumVĂ€rde
2025-12-01243,64 Mdk. USD
2025-11-01218,67 Mdk. USD
2025-10-01215,28 Mdk. USD
2025-09-01237,93 Mdk. USD
2025-08-01219,43 Mdk. USD
2025-07-01223,61 Mdk. USD
2025-06-01210,62 Mdk. USD
2025-05-01212,78 Mdk. USD
2025-04-01219,18 Mdk. USD
2025-03-01211,14 Mdk. USD
1
2
3
4
5
...
54

Liknande makroekonomiska nyckeltal för Import

🇹🇳

Bilexporter

MÄnatligen

Aktuell
702 680
FöregÄende
720 055
🇹🇳

Bytesbalans

Kvartal

Aktuell
198,7 Mdk. USD
FöregÄende
128,7 Mdk. USD
🇹🇳

Bytesbalans till BNP

Årligen

Aktuell
2,2 % of GDP
FöregÄende
1,5 % of GDP
🇹🇳

Direktinvesteringsförpliktelser

Kvartal

Aktuell
5,789 Mdk. USD
FöregÄende
17,361 Mdk. USD
🇹🇳

Export av elbilar

MÄnatligen

Aktuell
199 836
FöregÄende
207 775
🇹🇳

Export YoY

MÄnatligen

Aktuell
6,6 %
FöregÄende
5,9 %
🇹🇳

Exporteringar

MÄnatligen

Aktuell
357,78 Mdk. USD
FöregÄende
330,35 Mdk. USD
🇹🇳

Godstrafik

MÄnatligen

Aktuell
5,256 Mdk. Ton
FöregÄende
5,035 Mdk. Ton
🇹🇳

Godstrafik JÀrnvÀg

MÄnatligen

Aktuell
460,26 Mkr. Ton
FöregÄende
457,97 Mkr. Ton
🇹🇳

Godstrafik pÄ motorvÀgar

MÄnatligen

Aktuell
3,876 Mdk. Ton
FöregÄende
3,706 Mdk. Ton
🇹🇳

Godstrafik pÄ vattenvÀgar

MÄnatligen

Aktuell
918,95 Mkr. Ton
FöregÄende
870,61 Mkr. Ton
🇹🇳

Guldreserver

Kvartal

Aktuell
2 303,5 Tonnes
FöregÄende
2 298,53 Tonnes
🇹🇳

Handelsbalans

MÄnatligen

Aktuell
114,14 Mdk. USD
FöregÄende
111,68 Mdk. USD
🇹🇳

Handelsbalans varor

Kvartal

Aktuell
269,45 Mdk. USD
FöregÄende
219,14 Mdk. USD
🇹🇳

Handelsvillkor

MÄnatligen

Aktuell
93,9 points
FöregÄende
94,1 points
🇹🇳

Import YoY

MÄnatligen

Aktuell
5,7 %
FöregÄende
1,9 %
🇹🇳

Kapitalflöden

Kvartal

Aktuell
−240,462 Mdk. USD
FöregÄende
−136,975 Mdk. USD
🇹🇳

RÄoljeproduktion

MÄnatligen

Aktuell
4 320 BBL/D/1K
FöregÄende
4 300 BBL/D/1K
🇹🇳

Terrorismindex

Årligen

Aktuell
1,863 Points
FöregÄende
0,582 Points
🇹🇳

TjÀnstebalans

Kvartal

Aktuell
−49,338 Mdk. USD
FöregÄende
−47,104 Mdk. USD
🇹🇳

Turistankomster

Årligen

Aktuell
26,94 Mkr.
FöregÄende
13,784 Mkr.
🇹🇳

UtlÀndsk skuldsÀttning

Årligen

Aktuell
2,42 Bio. USD
FöregÄende
2,448 Bio. USD
🇹🇳

UtlÀndska direktinvesteringar

MÄnatligen

Aktuell
87,5 Mdk. USD
FöregÄende
80,89 Mdk. USD
🇹🇳

UtlÀndska direktinvesteringar Ärstakt

MÄnatligen

Aktuell
−7,5 %
FöregÄende
−10,3 %
🇹🇳

VapenförsÀljning

Årligen

Aktuell
1,131 Mdk. SIPRI TIV
FöregÄende
2,982 Mdk. SIPRI TIV
🇹🇳

Varutransport civil luftfart

MÄnatligen

Aktuell
930 000 Ton
FöregÄende
920 000 Ton

I Kina stod maskiner och transportutrustning för 38 procent av de totala importerna, drivet av elektriska maskiner, apparater och utrustning (21 procent), vÀgfordon (4 procent), telekommunikations- och ljudinspelnings- och Ätergivningsapparater samt utrustning (3 procent) och kontorsmaskiner och automatiska databehandlingsmaskiner (3 procent). Andra viktiga kategorier var: mineralbrÀnslen, smörjmedel och relaterade material (17 procent) ledda av petroleum, petroleumprodukter och relaterade material (13 procent) och gas, naturlig och tillverkad (3 procent); rÄvaror, icke Àtliga, utom brÀnslen (14 procent), sÄsom metallhaltiga malmer och metallskrot (9 procent); kemikalier och relaterade produkter (11 procent) pÄ grund av organiska kemikalier (3 procent) och plaster i primÀr form (3 procent); diverse tillverkade artiklar (7 procent); tillverkade varor klassificerade huvudsakligen efter material (7 procent); och livsmedel och levande djur (4 procent). Den största kÀllan till import var EU (13 procent av importerna) varav Tyskland (5 procent) och Frankrike (2 procent), följt av Sydkorea, Taiwan, Japan (8 procent vardera), USA och Australien (6 procent vardera), Brasilien (4 procent), Malaysia, Vietnam, Ryssland och Saudiarabien (3 procent vardera), samt Thailand, Singapore och Indonesien (2 procent vardera).

Vad Àr Import

Import Ă€r en fundamental komponent i makroekonomin och spelar en kritisk roll i att pĂ„verka ett lands ekonomiska tillstĂ„nd. PĂ„ vĂ„r webbplats, eulerpool, tillhandahĂ„ller vi detaljerad makroekonomisk data för att hjĂ€lpa analysera och förstĂ„ de komplexa relationerna mellan import och andra ekonomiska variabler. Import avser inköp av varor och tjĂ€nster frĂ„n andra lĂ€nder. Den kan delas in i olika kategorier, frĂ„n rĂ„material till konsumentvaror och tjĂ€nster. NĂ€r en nation importerar varor eller tjĂ€nster betalar den pengar till en annan nation, vilket pĂ„verkar handelsbalansen. Handelsbalansen Ă€r skillnaden mellan vĂ€rdet av export och import; en negativ handelsbalans indikerar att ett land importerar mer Ă€n det exporterar, vilket kallas handelsunderskott. En viktig aspekt av import Ă€r dess pĂ„verkan pĂ„ bruttonationalprodukten (BNP). Import drar bort frĂ„n BNP eftersom det representerar inflöde av varor och tjĂ€nster som inte producerats inom det egna landet. Emellertid kan import samtidigt stimulera ekonomisk tillvĂ€xt, sĂ€rskilt nĂ€r importen bestĂ„r av kapitalvaror som anvĂ€nds för att öka produktionskapaciteten, t.ex. maskiner och teknologi. Det finns flera faktorer som pĂ„verkar ett lands importvolym. VĂ€xelkursen Ă€r en sĂ„dan faktor; en stark vĂ€xelkurs gör utlĂ€ndska varor billigare och kan dĂ€rför öka importen. Konsumenternas efterfrĂ„gan Ă€r en annan kritisk faktor, vilket innebĂ€r att en högre inkomst och stigande levnadsstandard kan leda till ökad import eftersom konsumenterna har rĂ„d att köpa fler utlĂ€ndska varor. Handelspolitik och tullar spelar ocksĂ„ en avgörande roll. Handelspolitik som frĂ€mjar frihandel kan öka importen genom att ta bort hinder och tullar. Å andra sidan kan protektionistiska Ă„tgĂ€rder sĂ„som höga tullar och importkvoter minska importvolymen genom att göra utlĂ€ndska varor dyrare och mindre konkurrenskraftiga relativt till inhemska varor. Makroekonomiska indikatorer som inflation och rĂ€ntor pĂ„verkar ocksĂ„ importen. Hög inflation i hemlandet kan göra utlĂ€ndska varor mer attraktiva, vilket ökar importen. LikasĂ„ kan höga rĂ€ntor leda till en förstĂ€rkning av den inhemska valutan, vilket gör import billigare. En annan aspekt av import Ă€r dess betydelse för konsumenternas valfrihet och vĂ€lfĂ€rd. Genom att importera varor och tjĂ€nster fĂ„r konsumenterna tillgĂ„ng till ett bredare och mer varierat utbud av produkter, vilket kan öka deras vĂ€lfĂ€rd. TillgĂ„ngen till billigare eller bĂ€ttre utlĂ€ndska varor kan ocksĂ„ bidra till en högre levnadsstandard. Importernas pĂ„verkan strĂ€cker sig dock bortom konsumenterna och kan pĂ„verka hela ekonomiska sektorer. Industriföretag kan dra nytta av importerade insatsvaror för att förbĂ€ttra sin produktionseffektivitet och produktkvalitet. Samtidigt kan konkurrens frĂ„n importerade varor tvinga lokala företag att förbĂ€ttra sin effektivitet eller fokusera pĂ„ innovation för att bibehĂ„lla konkurrenskraften. Det Ă€r ocksĂ„ vĂ€rt att notera hur import pĂ„verkar företagets kostnadsstruktur och prissĂ€ttning. Företag som Ă€r beroende av importerade rĂ„varor och komponenter kan uppleva kostnadstryck om vĂ€xelkursen försvagas eller om tullarna höjs. Dessa kostnadsökningar kan i sin tur leda till högre priser för slutkonsumenten. PĂ„ global nivĂ„ kan import spela en nyckelroll för att frĂ€mja internationell handel och ekonomisk integration. Genom att delta i internationell handel kan lĂ€nder specialisera sig i produktionen av varor dĂ€r de har en jĂ€mförande fördel och importera de varor dĂ€r de har en jĂ€mförande nackdel. Detta kan leda till effektivare resursallokering globalt och högre ekonomisk tillvĂ€xt för alla involverade lĂ€nder. Importen har Ă€ven betydande miljömĂ€ssiga och sociala konsekvenser. LĂ„nga transportavstĂ„nd kan innebĂ€ra högre koldioxidutslĂ€pp, vilket pĂ„verkar klimatet. DĂ€rför blir det allt viktigare att vĂ€ga de ekonomiska fördelarna av import mot dess miljöpĂ„verkan. Konsumenter och företag blir ocksĂ„ allt mer medvetna om arbetsvillkoren i de lĂ€nder varorna importeras frĂ„n, vilket pĂ„verkar inköpsbesluten och kan initiera förbĂ€ttringar i globala produktionskedjor. För policymakare blir det dĂ€rför en balansgĂ„ng att frĂ€mja handel och import samtidigt som de hanterar dess konsekvenser för inhemska industrier, miljön och sociala förhĂ„llanden. Handelspolitiska Ă„tgĂ€rder bör utformas för att maximera de ekonomiska fördelarna utan att ge upphov till lĂ„ngsiktiga negativa effekter. Sammanfattningsvis Ă€r import en mĂ„ngfacetterad ekonomisk aktivitet med vittgĂ„ende konsekvenser för bĂ„de nationella ekonomier och den globala ekonomin. Den pĂ„verkar allt frĂ„n handelsbalans och BNP till konsumenternas valfrihet och företagens konkurrenskraft. PĂ„ eulerpool strĂ€var vi efter att erbjuda omfattande och aktuella data om importtrender och dess ekonomiska effekter, för att ge vĂ„ra anvĂ€ndare det nödvĂ€ndiga beslutsunderlaget för att navigera i en komplex och stĂ€ndigt förĂ€nderlig global ekonomi.