Gör de bästa investeringarna i ditt liv
fair value · 20 million securities worldwide · 50 year history · 10 year estimates · leading business news

Från 2 euro säkra
Analyse
Profil
🇦🇴

Angola Arbetslöshetsnivå

Aktiekurs

31,9 %
Förändring +/-
+2,3 %
Förändring %
+7,48 %

Det aktuella värdet för Arbetslöshetsnivå i Angola är 31,9 %. Arbetslöshetsnivå i Angola ökade till 31,9 % den 2023-12-01, efter att ha varit 29,6 % den 2022-12-01. Från 2005-12-01 till 2024-03-01 var den genomsnittliga BNP i Angola 28,98 %. Den högsta nivån någonsin nåddes den 2005-12-01 med 35,00 %, medan det lägsta värdet registrerades den 2016-12-01 med 19,90 %.

Källa: Instituto Nacional de Estatística, Angola

Arbetslöshetsnivå

  • Max

Arbetslöshetsgrad

Arbetslöshetsnivå Historik

DatumVärde
2023-12-0131,9 %
2022-12-0129,6 %
2022-09-0130 %
2022-06-0130,2 %
2022-03-0130,8 %
2021-12-0132,9 %
2021-09-0134,1 %
2021-06-0131,6 %
2021-03-0130,5 %
2020-12-0130,6 %
1
2
3

Liknande makroekonomiska nyckeltal för Arbetslöshetsnivå

NamnAktuellFöregåendeFrekvens
🇦🇴
Arbetslösa personer
5,647 Mkr. 5,465 Mkr. Kvartal
🇦🇴
befolkning
33,09 Mkr. 32,1 Mkr. Årligen
🇦🇴
Förvärvsfrekvens
89 %89,8 %Kvartal
🇦🇴
Minimilöner
32 181,15 AOA/Month32 181,15 AOA/MonthÅrligen
🇦🇴
Sysselsatta
11,768 Mkr. 11,693 Mkr. Kvartal
🇦🇴
Sysselsättningsgrad
60,2 %60,7 %Kvartal
🇦🇴
Ungdomsarbetslöshetsgrad
63,5 %58,3 %Kvartal

I Angola mäter arbetslöshetsgraden antalet personer som aktivt söker arbete som en procentandel av arbetskraften.

Vad är Arbetslöshetsnivå

Arbetslöshet är en av de mest kritiska indikatorerna som används inom makroekonomi för att mäta ett lands ekonomiska hälsa och stabilitet. För att förstå vikten av arbetslöshetsfrekvensen och dess roll i ekonomiska analyser, är det viktigt att djupdyka i dess definition, mätmetoder och de faktorer som påverkar dess variabilitet. Eulerpool, som en ledande plattform för makroekonomisk data, erbjuder omfattande insikter och detaljerad information om arbetslöshetsfrekvenser för att hjälpa ekonomer, investerare och beslutsfattare ta välgrundade beslut. Arbetslöshetsfrekvens definieras som andelen av den totala arbetskraften som är utan arbete men som aktivt söker sysselsättning och är tillgängliga för att ta arbete. För att förstå detta begrepp närmare, bör man notera att arbetskraften omfattar personer i arbetsför ålder som antingen är sysselsatta eller aktivt söker arbete. Statistiska centralbyrån (SCB) i Sverige är ansvarig för att samla och rapportera dessa data genom arbetskraftsundersökningar (AKU). Det är viktigt att betona att arbetslöshetsfrekvensen inte enbart mäter antalet människor utan arbete, utan också ger en inblick i arbetsmarknadens dynamik och den ekonomiska aktiviteten inom landet. När arbetslöshetsfrekvensen stiger indikerar det ofta en ekonomisk nedgång eller recession, medan en låg arbetslöshetsfrekvens kan tyda på en stark ekonomisk tillväxt och stabilitet. Flera faktorer påverkar arbetslöshetsfrekvensen, och dessa kan delas in i strukturella, cykliska, och friktionsrelaterade faktorer. Strukturell arbetslöshet uppstår när det finns en missanpassning mellan de färdigheter arbetstagarna har och de färdigheter som efterfrågas av arbetsmarknaden. Detta kan bero på teknologiska framsteg, utbildningsmissmatch eller långsiktiga förändringar i ekonomin. Cyklisk arbetslöshet påverkas av ekonomiska cykler. Under tider av ekonomisk expansion tenderar efterfrågan på arbete att öka, vilket minskar arbetslösheten. Motsatt, under ekonomiska nedgångar eller recessioner, minskar efterfrågan på arbete, vilket leder till högre arbetslöshet. Denna typ av arbetslöshet är därför starkt beroende av den övergripande ekonomiska aktiviteten i landet. Friktionsarbetslöshet är ofta temporär och inträffar när individer byter jobb eller är nyutexaminerade och söker efter sin första anställning. Denna typ av arbetslöshet reflekterar de naturliga rörelserna inom arbetsmarknaden och är vanligtvis inte lika oroande för ekonomer som strukturell eller cyklisk arbetslöshet. För djuplodad analys och korrekt tolkning av arbetslöshetsfrekvenser, bör ekonomer också överväga dolda faktorer som kan påverka statistiken. Exempel på detta inkluderar arbetskraftsdeltagande, där vissa individer inte längre söker arbete och därmed inte räknas som arbetslösa. Detta kan ge en felaktig bild av den faktiska arbetslösheten och ekonomiska hälsan. En annan viktig aspekt är långtidsarbetslöshet, dvs. individer som har varit utan arbete under en längre tid. Långtidsarbetslöshet innebär större utmaningar för både individer och samhälle, eftersom det kan leda till kompetensförlust, psykisk ohälsa och ökad belastning på sociala trygghetssystem. På Eulerpool erbjuder vi omfattande data och analytiska verktyg för att möjliggöra en detaljerad och nyanserad förståelse av arbetslöshetsfrekvenser. Genom att använda våra resurser kan användare analysera historiska trender, göra jämförelser mellan olika länder och regioner, samt förutse framtida trender baserat på aktuella ekonomiska indikatorer. Våra verktyg inkluderar tillgång till detaljerade dataset som rapporteras regelbundet av pålitliga källor som SCB, Eurostat, och andra internationella institut. Genom att tillhandahålla dessa data kan Eulerpool stödja beslutsfattande processer för politiker, arbetsmarknadens parter och företag som behöver förstå arbetsmarknadens dynamik för att planera för framtiden. Dessutom erbjuder vi avancerade visualiseringsverktyg som gör det möjligt för användare att identifiera mönster och förstå komplexa data på ett enklare sätt. Genom grafer, tabeller och interaktiva diagram kan användare snabbt och effektivt få en överblick över arbetslöshetssiffror och deras utveckling över tid. Arbetslöshetsfrekvensen är en kritisk indikator för makroekonomiska analyser och är oumbärlig för förståelsen av ett lands ekonomiska hälsa. På Eulerpool är vårt mål att tillhandahålla de mest omfattande och pålitliga data för att stödja djupgående analyser och välgrundade beslut. Vår plattform är designad för att möta behoven hos professionella ekonomer, forskare, företagsledare och investerare som strävar efter att fördjupa sin förståelse av arbetsmarknadens komplexitet och påverkan på den bredare ekonomin.