Donald Trump planerar en återinförande av tullar som ett medel för att skydda amerikanska jobb. Men erfarenheterna från det förflutna visar att tullar, om de utformas felaktigt, ofta kostar fler jobb än de räddar. För politiska beslutsfattare är ett nyanserat tillvägagångssätt avgörande för att främja industriellt värdeskapande utan att störa produktionsnätverk.

Ungefär 20 procent av USA:s import utgörs av så kallade mellanprodukter som vidareförädlas i inhemsk produktion. Tullar på dessa komponenter kan få långtgående följder. Exempelvis ledde Trumps 25-procentiga ståltull 2018 till ökade produktionskostnader i nedströmsindustrier som bil- och maskinindustrin. Dessa sektorer, som har betydligt fler anställda än stålproduktionen, upplevde arbetsförluster som översteg vinsterna i stålindustrin.

Ett bättre utformning av handelshinder kan dock specifikt skydda jobb. Tullar på färdiga produkter har visat sig vara mer effektiva, särskilt när de tvingar utländska tillverkare att flytta sin produktion till USA. Tvättmaskinsindustrin illustrerar detta: Först genom globala tullar från 2018 flyttade Samsung och LG sin tillverkning till USA, vilket slutligen skapade nya jobb – dock till högre konsumentpriser.

I branscher som halvledartillverkning eller produktion av batterier för elfordon kan tullar spela en viktig roll. Dessa industrier kräver massiva investeringar och högspecialiserad tillverkning, vilket gör att utländska konkurrenter kan reagera mindre flexibelt på handelshinder. Samtidigt gör dock samma faktorer det svårare att snabbt bygga upp inhemska produktionskapaciteter. Ett riktat skydd kan hjälpa amerikanska företag att uppnå strategiska skalfördelar.

Der sogenannte „Chicken Tax“-tull från 1964 på importerade pick-up-bilar hjälpte amerikanska tillverkare som Ford och General Motors till en dominerande marknadsposition under årtionden. Annorlunda fungerade däremot tullarna på kinesiska bildelar år 2018: De ökade endast kostnaderna för amerikanska biltillverkare, men ledde inte till någon betydande ökning av sysselsättningen.

Dagens globala leveranskedjor – som de bakom en iPhone som kombinerar amerikansk innovation och asiatisk produktion – kräver en modern förståelse av tullar. Politiska åtgärder bör fokusera på högteknologiska branscher där USA redan har expertis och rikta in sig på slutprodukter för att undvika extra kostnader längs leveranskedjan.