Priserna på kakao och kaffe har nått historiska toppnivåer, drivna av skördeförluster, geopolitiska faktorer och kontroversiell reglering. Sedan början av 2023 har kakaopriset stigit med nästan 400 procent, medan kostnaderna för kaffebönor också har skjutit i höjden. Västafrikanska länder som Elfenbenskusten och Ghana, som står för cirka 60 procent av den globala kakaoleveransen, upplever dramatiskt lägre avkastningar på grund av oregelbundna regn och stigande temperaturer. Utöver klimatförändringarnas effekter belastar en global brist på gödningsmedel till följd av kriget i Ukraina jordbruket. Dessutom sprids kakaoskott-virus, en rotsjukdom som ytterligare decimerar skördarna. Brasilien, en av de största producenterna av Arabica-kaffebönor, kämpar med ovanligt varmt väder, medan Vietnam, ledande leverantör av Robusta-bönor, redan för tredje året i rad lider av torka. Ett ytterligare problem är statliga ingripanden. I Elfenbenskusten och Ghana ligger producentpriserna för kakao under det globala marknadspriset. Experter ser detta som en nedgång i produktionen och en kronisk underinvestering i kakaoodlingarna, vilket gör dem mer sårbara för klimatvariationer och sjukdomar. Samtidigt främjar det smuggel till mindre reglerade marknader. På mer liberala marknader som Ecuador och Brasilien är bilden annorlunda: Där investerar bönder i jordbruksteknik och bättre plantor, vilket ökar produktionen. EU planerar dessutom en förordning som utesluter produkter från avskogning, vilket medför ytterligare utmaningar för kaffebönder. Osäkerheten kring införandet har lett till en förköpseffekt vid kaffeköp och påskyndat prisökningen. Världsbanken prognostiserar minskande priser för Arabica- och Robusta-bönor de kommande åren samt en nedgång av kakaopriset med 13 procent under det pågående året. Det är dock avgörande att lagstiftarna korrigerar felutvecklingar i prisregleringen och skapar tydliga riktlinjer för spårbarhet, för att främja hållbara investeringar på marknaderna.