Det lugna Malta – känt för sin medelhavscharm, solsemestrar och antika tempel – kan verka som en nisch på den globala bilmarknaden. Men för BYD, den kinesiska elbilsjätten, är även den minsta marknaden en slagfält. Förra hösten rullade den kompakta crossover-modellen Atto 3 in i Malta och erbjuder med sitt veganläder och sina uppvärmda säten samt en 360-graders roterbar pekskärm mer än bara stil – ett uttalande som gör vågor, även i Europas minsta medlemsstat.
Varför Malta? För att BYD förstår något bättre än många traditionella biltillverkare: massa kan vara ett vapen. "Du kan beskriva marknader som Malta som 'hönsbuljong-marknader'", säger Yu Zhang från konsultföretaget AutoForesight. "Men lägg ihop hönsbuljongerna, och de utgör över tio miljoner bilar." Och exakt detta är BYD:s strategi – att gå in i tillväxtländer utan egen bilindustri. Siffrorna talar sitt tydliga språk: På bara tre år har BYD femtonfaldigat försäljningen i Kina till tre miljoner fordon och exporterar nu till cirka 95 länder. Expansionstakten och den aggressiva prispolitiken utlöser protektionistiska åtgärder världen över, medan BYD fortsätter med ett självsäkert leende.
BYD och konsten att bryta priser
BYD – "Build Your Dreams" – grundades 1995 av Wang Chuanfu, en passionerad batteriforskare som redan då fann en kostnadseffektiv lösning för det dyra japanska batterioligopolet. Idag, två decennier senare, producerar företaget inte bara kostnadseffektiva batterier utan sätter genom vertikal integration från halvledare till batterimaterial den nya globala prisstandarden. Denna effektivitet gör det möjligt för BYD att erbjuda elfordon som kostar cirka 25 % mindre än konkurrerande produkter – en fördel som är så betydande att till och med Teslas vd Elon Musk inte längre kan ignorera BYD.
I USA möter BYDs strategi politiskt motstånd. President Biden införde i år en 100-procentig tull på kinesiska elbilar och undersökte de kinesiska subventionerna. Även EU följde efter med en tull på 17 % – men BYD förblir oberört. Expansionen till Turkiet och andra ”språngbrädemarknader” säkrar marknadsnärvaron på kontinenten. BYD är fast besluten att spela den nya marknadsledaren – kosta vad det kosta vill.
Hur BYD erövrar Brasilien och Mexiko
En av de mest fascinerande utvecklingarna i BYD-kapitlet är expansionen till Brasilien och Mexiko, två marknader med en betydande bilkultur och växande efterfrågan på prisvärd elmobilitet.
I Mexiko satsar BYD på en subtil marknadsintroduktion: från elektriska arbetslastbilar för Bimbo och Cemex till showrooms i Mexico City och Guadalajara som presenterar nykomlingarna inom passagerarsegmentet. Våren 2023 introducerade BYD Shark i Mexiko, deras första pickup utanför Kina, vilket återigen rörde om på den etablerade marknaden. Shark kombinerar hybridteknologi med ett överkomligt pris och siktar in sig på en marknadslucka som inte hanteras lika radikalt varken i USA eller Asien.
The translation of the heading "Kulturelle Brücken und die BYD-DNA" to Swedish is:
"Kulturella broar och BYD-DNA
BYDs marknadsföringsstrategi har en särskild talang: Anpassning till den lokala kulturen tills produkten nästan blir osynlig för omgivningen. I Brasilien använder företaget sig av nationella symboler som fotbollsikonen Pelé för att marknadsföra "King" – en hybridmodell som ska ta upp kampen med Toyota Corolla. I Mexiko bjuder ett promo-evenemang med Mariachi-musik och gatumat in till den första pickup-lanseringen. Denna kameleontliknande egenskap hos BYD verkar vara en viktig nyckel till marknadsframgång.
Och ändå svävar geopolitiken som en mörk skugga över företagets expansionsplaner.
Sammanfattning: En varningssignal för bilindustrin
Medan globala tillverkare har svårt att producera prisvärda elbilar, verkar BYD förändra spelreglerna med skrämmande konsekvens. Traditionella biltillverkare måste nu se på när BYD går förbi dem med fördelen av effektivitet och låga produktionskostnader. Frågan är inte om BYD utgör ett hot mot bilindustrin – utan hur länge de etablerade märkena kan motstå konkurrenstrycket.
Scenen är redo, och BYD har börjat skriva om manuset. Om den västerländska bilindustrin är redo för denna paradigmskifte återstår att se.
