Nya regler, gamla problem: Europas industri stönar under byråkratins tyngd

EU ville vara ledande inom klimatskydd med ambitiösa regleringar – men det gröna paradiset har sitt pris. Sedan 2021 gäller ett strikt förbud mot nya förbränningsmotorer från 2035, kompletterat med ambitiösa utsläppsstandarder. Målet: att skapa säkerhet och planbarhet för bilindustrin.

Men verkligheten ser dyster ut. "Det har hänt mycket," kommenterar Benjamin Krieger, generalsekreterare för den europeiska bilunderleverantörsföreningen Clepa, med ett understatement. Pandemin, energikrisen, minskad efterfrågan på elbilar och invasionen av billiga kinesiska fordon har slitit isär branschen. 30 000 jobb förlorades inom ett år – och det är bara toppen av isberget.

Elbilar istället för innovation: Hur EU bromsar sin egen industri

EU-förordningarna tvingar tillverkare att fokusera helt på elektromobilitet. Plug-in-hybrider eller alternativa teknologier? Icke. "Många företag har övergett förbränningsmotorverksamheten och satsat allt på e-mobilitet", kritiserar Matthias Zink, VD för bilunderleverantören Schaeffler. Resultatet: en fragmenterad marknad utan flexibilitet.

Industrin och regeringarna kräver vid det här laget lättnader. Till och med Ursula von der Leyen, arkitekten bakom EU:s gröna kurs, verkar ompröva sin hållning. Hennes fokus för nästa mandatperiod: mindre byråkrati, mer pragmatism.

Medan Europa reglerar avreglerar Amerika – med Elon Musk som dragkraft

På andra sidan Atlanten återvänder Donald Trump – och med honom avregleringen. Bedriften: Elon Musk, miljardär och Teslagrundare, blir medledare för ett nytt "departement för regeringsinsatser". Målet? Minska regler, främja tillväxt. Budskapet är klart: Mindre kontroll, mer ekonomisk tillväxt.

För EU en mardröm. Den så kallade "Brussels Effect", alltså Europas förmåga att sätta globala standarder, hotar att erodera. "Behöver vi en Elon Musk för avreglering i Europa?" frågar Krieger retoriskt och startar därmed en debatt: Hur mycket byråkrati är för mycket?

Småföretagare vid gränsen: När byråkrati bromsar hållbarheten

Nicht nur die großen Konzerne stöhnen, auch kleine Unternehmen ächzen unter der Regelungsflut. Michel Ceyssens, Besitzer eines kleinen Seifenunternehmens in Belgien, musste 1.800 Euro in Berichterstattung und Beraterkosten investieren – nur, um die Anforderungen seiner Kunden zu erfüllen. „Es ist völlig benutzerunfreundlich“, klagt auch Max Arnold, Druckereibesitzer in Potsdam.

inte bara de stora företagen klagar, även små företag stönar under regelverkens börda. Michel Ceyssens, ägare av ett litet tvålföretag i Belgien, var tvungen att investera 1.800 euro i rapportering och konsultkostnader – bara för att uppfylla sina kunders krav. ”Det är helt användarfientligt”, klagar Max Arnold, tryckeriägare i Potsdam.

EU försöker visserligen lätta bördan för mindre företag, men även gröna pionjärer kämpar med kraven. "Tempot är borta, ingen vill investera längre," sammanfattar Stefan Borgas, VD för RHI Magnesita.

Das Basel-problemet: Europas banker tappar mark

Finansbranschen är inte bättre. Medan EU genomför strängare Basel-III-regler, går Amerika motsatt väg. Resultatet? Mindre likviditet och högre hinder för investeringar i Europa. "EU har överdrivit," kritiserar Wim Mijs från Europeiska bankföreningen.

KI och Big Tech: Missade möjligheter?

Även framtidsbranscher som artificiell intelligens kämpar med Europas regleringsiver. Medan USA pumpar miljarder i start-ups, riskerar EU att hamna på efterkälken på grund av byråkratisk osäkerhet. "Europeiska företag kan uteslutas från de tidiga innovationerna", varnar Mario Draghi i en rapport. Men det finns också röster som berömmer Europas strategi: "Regleringsramverket är flexibelt och tillåter anpassningar", säger Sandra Wachter från Oxfords universitet.

Quo vadis, Europa?

Die nächsten Jahre werden entscheidend. Wird Europa zum Vorbild für nachhaltige Innovation oder zum Mahnmal für Überregulierung? Eins ist klar: Die Zeit der Fehler ist vorbei.