Den kinesiska AI-industrin har gjort betydande framsteg under de senaste månaderna och imponerar alltmer med kraftfulla och kostnadseffektiva modeller. Det senaste exemplet är start-up-företaget DeepSeek, som har överraskat det internationella tech-samhället med sin open-source-modell DeepSeek-V3. Modellen levererar en prestanda som är jämförbar med amerikanska rivaler som OpenAI – och det till en bråkdel av kostnaden.

DeepSeek är inte ett enskilt fall. Sedan mitten av förra året har ledande kinesiska teknikföretag som Alibaba, Tencent, ByteDance och 01.ai kontinuerligt förbättrat sina AI-modeller och prioriterat effektivitet. Deras framgångar är en direkt följd av USA:s exportrestriktioner som begränsar Kinas tillgång till avancerade AI-chips.

För att minska beroendet av utländsk högteknologi satsar kinesiska företag i allt högre grad på nya algoritmiska metoder och optimerade träningsstrategier. Särskilt den så kallade "Mixture-of-Experts"-arkitekturen ökar i betydelse, där specialiserade mindre modeller i kombination ger imponerande resultat – och samtidigt drastiskt minskar energiförbrukningen.

DeepSeek-V3 är ett exempel på detta resurseffektiva tillvägagångssätt. Modellen tränades med Nvidia H800-GPU:er som ligger teknologiskt efter de senaste amerikanska chipen. Ändå lyckades träningen på bara två månader med en kostnad på endast 5,5 miljoner USD – en bråkdel av de uppskattade utgifterna för amerikanska konkurrenter.

Även kostnaderna för inferens kunde sänkas avsevärt, varför DeepSeek fick smeknamnet "Pinduoduo inom AI" - med hänvisning till affärsmodellen hos den kinesiska rabatt-e-handelsjätten, som bygger på aggressiv kostnadsreducering. Denna framsteg ifrågasätter en allmänt spridd uppfattning: att den modernaste AI:n oundvikligen kräver enorma datorkapaciteter och miljardinvesteringar.

Samtidigt visar DeepSeeks framgång på gränserna för USAs exportkontroller. Medan dessa orsakar kortsiktiga störningar har de på lång sikt stärkt Kinas innovationskraft och fört branschen in på en mer självförsörjande kurs.

Icke desto mindre förblir debatten om sanktionernas effekter kontroversiell. Gregory Allen från Wadhwani AI Center argumenterar för att Kinas framsteg skulle ha skett oberoende av de amerikanska restriktionerna. Den statligt ledda resursallokeringen är dock ineffektiv och benägen att drabbas av fel, vilket exempel från den kinesiska halvledarindustrin visar.

Det är emellertid ett faktum att exportkontrollerna har skapat ett starkt incitament för privata företag att ställa sig i spetsen för den globala AI-utvecklingen. Kinesiska företag är kända för sin förmåga att skala upp teknologier kostnadseffektivt – vare sig det gäller e-handel, elfordon eller batteriproduktion.

Für die neue US-regering under Donald Trump ställer sig nu frågan: Skulle hårdare sanktioner kunna påskynda Kinas AI-förbättring ännu mer i slutändan?