Ein Rückzug mit Signalverkan: Bank of America och Citigroup har lämnat Net-Zero Banking Alliance – världens största klimatinitiativ för banker. Vad betyder detta steg, och vilken roll spelar USA:s politiska tryck?

Die Net-Zero Banking Alliance lanserades 2021 som en ambitiös pakt för att förmå finansinstitut att anpassa sina investeringar och lån för att begränsa den globala uppvärmningen. Men drömmen om en klimatneutral finansvärld verkar nu spricka.

Bank of Americas (BofA) och Citigroups (Citi) beslut att lämna alliansen kommer inte från ingenstans. Redan för några veckor sedan vände Goldman Sachs och Wells Fargo ryggen åt initiativet. Det som dock förvånar är hastigheten med vilken de amerikanska bankerna avviker från sina tidigare klimatmål. Är detta ett förebud för en avvikelse från klimatskydd i Amerikas ekonomi?

Trycket från politiken: En Trump-effekt

Utträdet sammanfaller märkbart samtidigt med det politiska omslaget i USA. Donald Trump, som just tillträder sin andra mandatperiod som president, har redan under sin första mandatperiod visat att klimatskydd inte tillhör hans prioriteringar. Under hans ledning hade USA lämnat Parisavtalet och massivt främjat fossila bränslen.

Ein ähnliches Klima herrscht nun erneut: Republikanische Politiker erhöhen den Druck auf Unternehmen, ihre Verpflichtungen gegenüber Klima-Initiativen zurückzuschrauben. Besonders Banken sehen sich Anfeindungen ausgesetzt, wenn sie Kredite für Öl- und Gasprojekte zurückfahren.

I ett uttalande klargjorde Citi att man trots utträdet håller fast vid sina egna klimatmål. "Vi kommer fortsatt att arbeta med våra kunder för deras övergång till en koldioxidsnål ekonomi samtidigt som vi säkerställer energisäkerheten", heter det från banken. Även BofA betonade att de vill hjälpa sina kunder att nå sina klimatmål.

Doch Kritiker fragen sich: Wie verbindlich sind solche Bekenntnisse noch, wenn sie außerhalb eines globalen Rahmens erfolgen?

En bräcklig pakt

Die Net-Zero Banking Alliance, som stöds av FN, ansågs vara en milstolpe för finanssektorn. Den förpliktade banker att minska investeringar i koldioxidintensiva branscher som olja och gas – ett djärvt steg på en marknad som präglats av fossila energier i årtionden.

Men i USA har just detta åtagande mött motstånd. Republikanskt styrda delstater anklagar banker och stora kapitalförvaltare som BlackRock eller Vanguard för att försvåra tillgången till kapital för traditionella energiföretag. I november gick dessa delstater så långt som att lämna in en antitruststämning mot kapitalförvaltarna. Anklagelsen: Genom sina nettonollstrategier snedvrider de marknaden.

Schwellenländer als neues Klimaziel

Intressant är att Citi motiverar sitt utträde ur alliansen med en förskjutning av prioriteringar. Istället för att följa de strikta föreskrifterna i Net-Zero-pakten vill banken styra mer kapital till tillväxtländer för att främja klimatskydd där. Detta tillkännagivande kan å ena sidan ses som en flykt från en kontroversiell ram och å andra sidan som en strategisk omorientering.

För tillväxtländer kan detta faktiskt vara en strimma av hopp. Många av dessa stater kämpar för finansiering för att göra sin ekonomi mer hållbar. Men frågan kvarstår om detta verkligen leder till en märkbar klimatnytta – eller om det bara är en PR-strategi.

Början på slutet för klimatinitiativen

Den stora amerikanska bankernas avståndstagande från Net-Zero Banking Alliance är mer än bara en symbolisk handling. Den skickar en tydlig signal: Klimatskydd är för närvarande ett hett omtvistat ämne i Amerikas finansvärld, som alltmer överskuggas av politisk och ekonomisk pragmatik.

BofAs och Citis beslut kan utlösa en dominoeffekt, särskilt bland banker som känner liknande politiska eller ekonomiska påtryckningar. Medan Europa fortsätter att insistera på strikta klimatmål verkar kursändringen redan vara verklighet i USA.

Eulerpool rapporterar att dessa utvecklingar också kan kännas av i andra branscher. Utträdet ur klimatinitiativ kan bli en mall för företag som måste välja mellan hållbarhet och kortsiktiga ekonomiska intressen.