DeepSeek har fundamentalt förändrat den globala kapplöpningen om artificiell intelligens. Det kinesiska AI-företaget har inte bara skakat om den inhemska marknaden med sin open-source-lansering av modellen Reasoning R1, utan också utlöst en våg av global innovation. Till skillnad från de proprietära modellerna hos västerländska teknikjättar är DeepSeeks AI tillgänglig för alla – från forskare i São Paulo till start-ups i Stockholm och läkare i Nairobi.
Modellen bygger på träning av glesa neurala nätverk, en metod som minskar beräkningskraft och energiförbrukning avsevärt. Denna effektivitet gör det möjligt för kraftfull KI-teknologi att bli tillgänglig för en bredare grupp användare istället för att begränsa den till ett fåtal kapitalstarka aktörer. Medan västerländska företag som OpenAI håller sina modeller hemliga och satsar på maximal skalning, följer DeepSeek en öppen strategi som möjliggör anpassning till lokala behov.
I Kina har beslutet utlöst en kedjereaktion: Företag som Alibaba har redan följt efter och publicerat sina egna AI-modeller som öppen källkod. Det ökar konkurrensen och väcker intresse hos tidiga investerare. Den kinesiska regeringen känner sig bekräftad i att driva sin AI-strategi med ännu större självförtroende.
Den geopolitiska osäkerheten kvarstår dock. USA har redan begränsat exporten av kraftfulla GPU:er som Nvidias H100 till Kina. Även utländska investeringar begränsas av regulatoriska risker. Om DeepSeeks framgång skulle få Washington att vidta ännu hårdare åtgärder, kan det ytterligare hindra det globala kunskapsutbytet. Även om brister i hårdvara kan kringgås, skulle utbildnings- och forskningssanktioner vara ett allvarligt hot mot den teknologiska utvecklingen.
Likväl: DeepSeek har bevisat att AI inte bara tillhör teknikföretagen. Deras open-source-strategi påminner om Johannes Gutenbergs tryckpress, som på 1400-talet demokratiserade tillgången till kunskap. Vem som äger AI är inte längre avgörande – utan vad världen gör med den.
