Gör de bästa investeringarna i ditt liv
Från 2 euro säkra Kina Vapenförsäljning
Aktiekurs
Det aktuella värdet av Vapenförsäljning i Kina är 2,083 Mdk. SIPRI TIV. Vapenförsäljning i Kina ökade till 2,083 Mdk. SIPRI TIV den 2022-01-01, efter att det var 1,31 Mdk. SIPRI TIV den 2021-01-01. Från 1954-01-01 till 2023-01-01, var det genomsnittliga BNP:t i Kina 925,12 Mkr. SIPRI TIV. Det högsta värdet någonsin uppnåddes den 1987-01-01 med 2,60 Mdk. SIPRI TIV, medan det lägsta värdet registrerades den 1954-01-01 med 3,00 Mkr. SIPRI TIV.
Vapenförsäljning ·
Max
Vapenförsäljning | |
---|---|
1954-01-01 | 3,00 Mkr. SIPRI TIV |
1956-01-01 | 39,00 Mkr. SIPRI TIV |
1957-01-01 | 30,00 Mkr. SIPRI TIV |
1958-01-01 | 483,00 Mkr. SIPRI TIV |
1959-01-01 | 403,00 Mkr. SIPRI TIV |
1960-01-01 | 285,00 Mkr. SIPRI TIV |
1961-01-01 | 35,00 Mkr. SIPRI TIV |
1962-01-01 | 47,00 Mkr. SIPRI TIV |
1963-01-01 | 12,00 Mkr. SIPRI TIV |
1964-01-01 | 68,00 Mkr. SIPRI TIV |
1965-01-01 | 387,00 Mkr. SIPRI TIV |
1966-01-01 | 619,00 Mkr. SIPRI TIV |
1967-01-01 | 412,00 Mkr. SIPRI TIV |
1968-01-01 | 730,00 Mkr. SIPRI TIV |
1969-01-01 | 669,00 Mkr. SIPRI TIV |
1970-01-01 | 905,00 Mkr. SIPRI TIV |
1971-01-01 | 1,31 Mdk. SIPRI TIV |
1972-01-01 | 1,25 Mdk. SIPRI TIV |
1973-01-01 | 658,00 Mkr. SIPRI TIV |
1974-01-01 | 508,00 Mkr. SIPRI TIV |
1975-01-01 | 661,00 Mkr. SIPRI TIV |
1976-01-01 | 580,00 Mkr. SIPRI TIV |
1977-01-01 | 224,00 Mkr. SIPRI TIV |
1978-01-01 | 611,00 Mkr. SIPRI TIV |
1979-01-01 | 553,00 Mkr. SIPRI TIV |
1980-01-01 | 943,00 Mkr. SIPRI TIV |
1981-01-01 | 707,00 Mkr. SIPRI TIV |
1982-01-01 | 1,56 Mdk. SIPRI TIV |
1983-01-01 | 1,76 Mdk. SIPRI TIV |
1984-01-01 | 1,93 Mdk. SIPRI TIV |
1985-01-01 | 1,29 Mdk. SIPRI TIV |
1986-01-01 | 1,86 Mdk. SIPRI TIV |
1987-01-01 | 2,60 Mdk. SIPRI TIV |
1988-01-01 | 1,43 Mdk. SIPRI TIV |
1989-01-01 | 1,06 Mdk. SIPRI TIV |
1990-01-01 | 954,00 Mkr. SIPRI TIV |
1991-01-01 | 1,32 Mdk. SIPRI TIV |
1992-01-01 | 670,00 Mkr. SIPRI TIV |
1993-01-01 | 1,44 Mdk. SIPRI TIV |
1994-01-01 | 1,08 Mdk. SIPRI TIV |
1995-01-01 | 1,00 Mdk. SIPRI TIV |
1996-01-01 | 762,00 Mkr. SIPRI TIV |
1997-01-01 | 425,00 Mkr. SIPRI TIV |
1998-01-01 | 347,00 Mkr. SIPRI TIV |
1999-01-01 | 331,00 Mkr. SIPRI TIV |
2000-01-01 | 314,00 Mkr. SIPRI TIV |
2001-01-01 | 517,00 Mkr. SIPRI TIV |
2002-01-01 | 532,00 Mkr. SIPRI TIV |
2003-01-01 | 708,00 Mkr. SIPRI TIV |
2004-01-01 | 415,00 Mkr. SIPRI TIV |
2005-01-01 | 369,00 Mkr. SIPRI TIV |
2006-01-01 | 738,00 Mkr. SIPRI TIV |
2007-01-01 | 506,00 Mkr. SIPRI TIV |
2008-01-01 | 614,00 Mkr. SIPRI TIV |
2009-01-01 | 1,14 Mdk. SIPRI TIV |
2010-01-01 | 1,51 Mdk. SIPRI TIV |
2011-01-01 | 1,26 Mdk. SIPRI TIV |
2012-01-01 | 1,52 Mdk. SIPRI TIV |
2013-01-01 | 2,06 Mdk. SIPRI TIV |
2014-01-01 | 1,33 Mdk. SIPRI TIV |
2015-01-01 | 1,81 Mdk. SIPRI TIV |
2016-01-01 | 2,45 Mdk. SIPRI TIV |
2017-01-01 | 1,63 Mdk. SIPRI TIV |
2018-01-01 | 1,36 Mdk. SIPRI TIV |
2019-01-01 | 1,59 Mdk. SIPRI TIV |
2020-01-01 | 700,00 Mkr. SIPRI TIV |
2021-01-01 | 1,31 Mdk. SIPRI TIV |
2022-01-01 | 2,08 Mdk. SIPRI TIV |
Vapenförsäljning Historik
Datum | Värde |
---|---|
2022-01-01 | 2,083 Mdk. SIPRI TIV |
2021-01-01 | 1,31 Mdk. SIPRI TIV |
2020-01-01 | 700 Mkr. SIPRI TIV |
2019-01-01 | 1,593 Mdk. SIPRI TIV |
2018-01-01 | 1,358 Mdk. SIPRI TIV |
2017-01-01 | 1,625 Mdk. SIPRI TIV |
2016-01-01 | 2,445 Mdk. SIPRI TIV |
2015-01-01 | 1,814 Mdk. SIPRI TIV |
2014-01-01 | 1,327 Mdk. SIPRI TIV |
2013-01-01 | 2,061 Mdk. SIPRI TIV |
Liknande makroekonomiska nyckeltal för Vapenförsäljning
Namn | Aktuell | Föregående | Frekvens |
---|---|---|---|
🇨🇳 Bilexporter | 503 466 | 512 235 | Månatligen |
🇨🇳 Bytesbalans | 39,2 Mdk. USD | 56,192 Mdk. USD | Kvartal |
🇨🇳 Bytesbalans till BNP | 1,5 % of GDP | 2,2 % of GDP | Årligen |
🇨🇳 Direktinvesteringsförpliktelser | 17,668 Mdk. USD | −11,753 Mdk. USD | Kvartal |
🇨🇳 Export av elbilar | 158 409 | 153 660 | Månatligen |
🇨🇳 Export YoY | 12,7 % | 2,4 % | Månatligen |
🇨🇳 Exporteringar | 302,35 Mdk. USD | 292,45 Mdk. USD | Månatligen |
🇨🇳 Godstrafik | 5,016 Mdk. Ton | 4,958 Mdk. Ton | Månatligen |
🇨🇳 Godstrafik Järnväg | 455,37 Mkr. Ton | 427,01 Mkr. Ton | Månatligen |
🇨🇳 Godstrafik på motorvägar | 3,703 Mdk. Ton | 3,699 Mdk. Ton | Månatligen |
🇨🇳 Godstrafik på vattenvägar | 857,12 Mkr. Ton | 831,45 Mkr. Ton | Månatligen |
🇨🇳 Guldreserver | 2 264,32 Tonnes | 2 262,45 Tonnes | Kvartal |
🇨🇳 Handelsbalans | 82,62 Mdk. USD | 72,35 Mdk. USD | Månatligen |
🇨🇳 Handelsbalans varor | 167,108 Mdk. USD | 121,309 Mdk. USD | Kvartal |
🇨🇳 Handelsvillkor | 97,1 points | 96,4 points | Månatligen |
🇨🇳 Import YoY | −2,3 % | 0,3 % | Månatligen |
🇨🇳 Importen | 219,73 Mdk. USD | 220,15 Mdk. USD | Månatligen |
🇨🇳 Kapitalflöden | −48,373 Mdk. USD | −74,429 Mdk. USD | Kvartal |
🇨🇳 Råoljeproduktion | 4 215 BBL/D/1K | 4 250 BBL/D/1K | Månatligen |
🇨🇳 Terrorismindex | 0,582 Points | 0 Points | Årligen |
🇨🇳 Tjänstebalans | −61,744 Mdk. USD | −61,226 Mdk. USD | Kvartal |
🇨🇳 Turistankomster | 13,78 Mkr. | 0 | Årligen |
🇨🇳 Utländsk skuldsättning | 2,448 Bio. USD | 2,453 Bio. USD | Årligen |
🇨🇳 Utländska direktinvesteringar | 49,73 Mdk. USD | 49,7 Mdk. USD | Månatligen |
🇨🇳 Utländska direktinvesteringar årstakt | −28,2 % | −27,9 % | Månatligen |
🇨🇳 Varutransport civil luftfart | 810 000 Ton | 800 000 Ton | Månatligen |
Vapenförsäljning presenteras som ett trendindikatorvärde baserat på de kända produktionskostnaderna för en kärnuppsättning av vapen såsom flygplan, luftförsvarssystem, antiubåtsvapen, pansarfordon, artilleri, motorer, missiler, sensorer, satelliter, fartyg och andra. Indikatorn är avsedd att representera överföringsvärdet av militära resurser snarare än det finansiella värdet av överföringen.
Makrosidor för andra länder i Asien
- 🇮🇳Indien
- 🇮🇩Indonesien
- 🇯🇵Japan
- 🇸🇦Saudiarabien
- 🇸🇬Singapore
- 🇰🇷Sydkorea
- 🇹🇷Turkiet
- 🇦🇫Afghanistan
- 🇦🇲Armenien
- 🇦🇿Azerbajdzjan
- 🇧🇭Bahrain
- 🇧🇩Bangladesh
- 🇧🇹Bhutan
- 🇧🇳Brunei
- 🇰🇭Kambodsja
- 🇹🇱Östtimor
- 🇬🇪Georgien
- 🇭🇰Hongkong
- 🇮🇷Iran
- 🇮🇶Irak
- 🇮🇱Israel
- 🇯🇴Jordanien
- 🇰🇿Kazakstan
- 🇰🇼Kuwait
- 🇰🇬Kirgizistan
- 🇱🇦Laos
- 🇱🇧Libanon
- 🇲🇴Macau
- 🇲🇾Malaysia
- 🇲🇻Maldiverna
- 🇲🇳Mongoliet
- 🇲🇲Myanmar
- 🇳🇵Nepal
- 🇰🇵Nordkorea
- 🇴🇲Oman
- 🇵🇰Pakistan
- 🇵🇸Palestina
- 🇵🇭Filippinerna
- 🇶🇦Katar
- 🇱🇰Sri Lanka
- 🇸🇾Syrien
- 🇹🇼Taiwan
- 🇹🇯Tadzjikistan
- 🇹🇭Thailand
- 🇹🇲Turkmenistan
- 🇦🇪Förenade Arabemiraten
- 🇺🇿Usbekistan
- 🇻🇳Vietnam
- 🇾🇪Jemen
Vad är Vapenförsäljning
Vapenförsäljning är en viktig och ibland kontroversiell del av den globala makroekonomin. På eulerpool förstår vi betydelsen av omfattande och tillförlitlig dataanalys för att belysa de ekonomiska implikationerna av vapenhandel, både på nationell och internationell nivå. Vapenförsäljning påverkar ekonomin på många sätt och har stora ekonomiska konsekvenser för både tillverkarländerna och köparländerna. För att förstå den fulla omfattningen av vapenförsäljningens ekonomiska påverkan måste vi först fastställa vad detta innebär. Vapenförsäljning omfattar export och import av militära vapen och utrustning, inklusive små vapen, stridsfordon, missiler och annan krigsmateriel. Den internationella vapenhandeln regleras av nationella lagar och internationella avtal, såsom FN:s vapenhandelsfördrag (ATT), för att förhindra olaglig handel och säkerställa att vapen inte faller i fel händer. På makroekonomisk nivå har vapenförsäljning en dubbel dynamik. Å ena sidan genererar export av vapen betydande intäkter för tillverkarländerna, stimulerar teknologisk innovation, och skapar arbetstillfällen inom försvarsindustrin. Länder som USA, Ryssland, Frankrike, Kina och Tyskland dominerar ofta denna marknad och deras ekonomier får ett kraftigt uppsving från dessa intäkter. Försvarsindustrin är en högteknologisk sektor som driver forskning och utveckling, vilket kan leda till spinoff-effekter i civila sektorer. Å andra sidan kan omfattande vapenförsäljning även leda till ökade spänningar mellan olika länder eller regioner, vilket kan påverka den globala stabiliteten och i sin tur påverka ekonomin negativt. När ett land stärker sin militära kapacitet genom att köpa vapen kan detta tolkas som ett hot av grannländer, vilket kan leda till en rustningsspiral och ökade militärutgifter på bekostnad av andra viktiga aspekter av den nationella ekonomin, såsom utbildning och hälso- och sjukvård. Detta kan skapa en osäker ekonomisk miljö, vilket kan påverka investeringar och långsiktig ekonomisk tillväxt negativt. En annan viktig aspekt att beakta är den etiska dimensionen av vapenförsäljning. Det finns en ständig debatt om huruvida det är moraliskt försvarbart att sälja vapen till länder som kanske använder dem för att begå människorättsbrott eller för att undertrycka civilbefolkningar. Många länder har infört restriktioner för vapenexport till specifika regioner eller regimer för att förhindra sådana missbruk. Detta kan dock också leda till förlust av potentiella marknader för vapenexportörer och påverka deras ekonomiska avkastning. För att få en klar bild av vapenförsäljningens ekonomiska påverkan använder vi på eulerpool avancerade analysverktyg och omfattande datainsamling. Genom att sammanställa information från en mängd olika källor, inklusive statliga rapporter, internationella organisationer och oberoende analysföretag, kan vi ge en tydlig och detaljerad bild av globala och nationella trender inom vapenförsäljning. Vi tittar på faktorer såsom exportvolymer, importvolymer, de största aktörerna på marknaden, och de ekonomiska effekterna på både säljar- och köparländerna. Vår data visar till exempel att de största exportörerna av vapen ofta är länder med stark teknologisk och industribas. Dessa länder drar nytta av sin teknologiska överlägsenhet och starka forskningskapacitet för att utveckla avancerade militära system som kan säljas till högre priser på internationella marknader. Samtidigt ser vi att köparländerna ofta är länder som befinner sig i osäkra regioner eller som strävar efter att stärka sina försvarsmekanismer mot yttre hot. Vi på eulerpool belyser även de ekonomiska konsekvenserna för olika industrier inom tillverkarlandet. Försvarssektorn är en stor arbetsgivare och driver ofta fram innovation som får breddade ekonomiska konsekvenser. En stark försvarsindustri kan således leda till ökad sysselsättning, teknologisk utveckling och tillväxt inom andra högteknologiska sektorer, såsom flyg- och rymdindustrin. Även finansiella aspekter såsom försäljningens påverkan på statskassan, handelskonto och valutakurser är viktiga parametrar som vi analyserar. Exportinkomster från vapenförsäljningar kan leda till en ökad valutainflöde, vilket potentiellt stärker den nationella valutan och påverkar landets handelssaldo positivt. Samtidigt som vi analyserar de positiva ekonomiska effekterna, beaktar vi också de negativa aspekterna. Militarisering av en ekonomi kan leda till resurssnålning från andra viktiga sektorer, vilket kan hämma långsiktig hållbar utveckling. Dessutom kan osäkerheten som följer med ökad militär aktivitet störa investeringar och ekonomisk stabilitet i regioner som redan är sköra. Sammanfattningsvis är vapenförsäljning en komplex och mångfacetterad del av den globala makroekonomin med både betydande ekonomiska fördelar och potentiella negativa konsekvenser för samhälle och global stabilitet. På eulerpool strävar vi efter att ge en helhetsbild av denna dynamik genom noggrann datainsamling och analys, vilket gör det möjligt för beslutsfattare, forskare och övriga intressenter att fatta välgrundade beslut baserade på heltäckande och objektiv information.