Gör de bästa investeringarna i ditt liv

Från 2 euro säkra
Analyse
Profil
🇺🇿

Usbekistan Minimilöner

Aktiekurs

920 000 UZS/Månad
Förändring +/-
+98 000 UZS/Månad
Förändring %
+11,25 %

Det aktuella värdet av Minimilöner i Usbekistan är 920 000 UZS/Månad. Minimilöner i Usbekistan ökade till 920 000 UZS/Månad den 2022-01-01, efter att det var 822 000 UZS/Månad den 2021-01-01. Från 1999-01-01 till 2023-01-01 var den genomsnittliga BNP i Usbekistan 204 614,00 UZS/Månad. Den högsta nivån nåddes den 2023-01-01 med 980 000,00 UZS/Månad, medan det lägsta värdet registrerades den 1999-01-01 med 1 750,00 UZS/Månad.

Källa: Ministry of Economy and Finance of the Republic of Uzbekistan

Minimilöner

  • Max

Minimilöner

Minimilöner Historik

DatumVärde
2022-01-01920 000 UZS/Månad
2021-01-01822 000 UZS/Månad
2020-01-01747 300 UZS/Månad
2019-01-01634 880 UZS/Månad
2018-01-01172 240 UZS/Månad
2017-01-01149 775 UZS/Månad
2016-01-01130 240 UZS/Månad
2015-01-01118 400 UZS/Månad
2014-01-0196 105 UZS/Månad
2013-01-0179 590 UZS/Månad
1
2
3

Liknande makroekonomiska nyckeltal för Minimilöner

NamnAktuellFöregåendeFrekvens
🇺🇿
Arbetslösa personer
1,333 Mkr. 1,442 Mkr. Årligen
🇺🇿
Arbetslöshetsgrad
6 %10,2 %Årligen
🇺🇿
befolkning
36,02 Mkr. 35,27 Mkr. Årligen
🇺🇿
Löner
4,562 Mkr. UZS /Month3,882 Mkr. UZS /MonthÅrligen
🇺🇿
Pensionsålder kvinnor
55 Years55 YearsÅrligen
🇺🇿
Pensionsålder män
60 Years60 YearsÅrligen
🇺🇿
Sysselsatta
15,039 Mkr. 13,539 Mkr. Årligen

Vad är Minimilöner

Lägstalöner är en central fråga inom makroekonomi, och deras inverkan på både arbetsmarknaden och ekonomin i stort är komplex och mångfacetterad. På Eulerpool, en professionell webbplats för makroekonomisk data, erbjuder vi djupgående analyser och noggrann informationsinsamling för att ge våra användare en omfattande förståelse av detta betydelsefulla ämne. Lägstalöner, eller minimilöner som de också kallas, utgör den lagstadgade miniminivå för löner som arbetsgivare måste betala sina anställda. Syftet med dessa regleringar är vanligtvis att skydda arbetstagare från exploatering och att säkerställa en grundläggande levnadsstandard. I vissa länder kan lägstalöner fastställas av regeringen, medan de i andra kan fastställas genom kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackföreningar. Effekterna av lägstalöner diskuteras ofta bland ekonomer och politiker. En av de mest framträdande frågorna är hur lägstalöner påverkar sysselsättningen. Traditionell mikroekonomisk teori föreslår att en förhöjd lägstalön skulle kunna leda till arbetslöshet eftersom arbetsgivare kanske inte är villiga eller kapabla att betala den högre lönen, vilket därigenom minskar efterfrågan på arbetskraft. Denna oro är särskilt uttalad när det gäller unga och lågkvalificerade arbetstagare, som anses vara mest sårbara för sådana justeringar. Å andra sidan har flera empiriska studier och naturliga experiment ifrågasatt denna förenklade bild. Forskning har visat att måttliga ökningar av lägstalöner under vissa omständigheter inte nödvändigtvis leder till en ökning av arbetslöshet. Detta kan bero på olika faktorer, såsom produktivitetsvinster, minskad personalomsättning och ökad arbetstillfredsställelse, vilka kan kompensera de högre lönekostnaderna för arbetsgivare. Minimilöner påverkar också inkomstdelningen och kan spela en viktig roll i att minska inkomstskillnader och bekämpa fattigdom. Genom att höja golvet för vad som betalas för arbete kan lägstalöner bidra till att öka levnadsstandarden för de lägst betalda arbetarna. Detta har särskilt stor betydelse i tider av ekonomisk osäkerhet eller lågkonjunktur, då flera hushåll kan vara beroende av lågavlönade arbeten. Sammanlänkad med dessa aspekter är köpkraften hos arbetstagarna. En högre lägstalön innebär att arbetstagare har mer disponibel inkomst, vilket i sin tur kan leda till ökad konsumtion. Ökad konsumtion kan stimulera ekonomisk tillväxt genom att driva upp efterfrågan på varor och tjänster. Detta fenomen kallas ofta för den multiplikatoreffekt som kan ha en positiv inverkan på den bredare ekonomin. Lägstalöner har också en stor betydelse för jämställdheten på arbetsmarknaden. Kvinnor och minoriteter är ofta överrepresenterade i lågavlönade yrken och branscher. Att höja lägstalöner kan bidra till att minska dessa löneklyftor och främja större jämställdhet mellan olika grupper inom arbetskraften. Reglering av lägstalöner innebär dock också utmaningar och potentiella problem. En av dessa är svårigheten att bestämma en optimal nivå för minimilönerna. En för låg nivå kan vara ineffektiv för att uppnå policy-målen, medan en för hög nivå kan ha oavsiktliga negativa effekter på sysselsättningen och konkurrenskraften, särskilt för småföretag. En annan utmaning är att anpassa minimilönerna till regionala skillnader. Levnadskostnaderna kan variera avsevärt mellan olika regioner inom ett land, vilket kan göra en enhetlig nationell lägstalön otillräcklig eller överdriven beroende på plats. Detta har lett vissa länder till att införa regionala minimilöner eller att justera minimilönen för att bättre återspegla lokala förutsättningar. Över tid kan även inflationsjusteringar av lägstalöner bli ett kritiskt ämne för politiker och ekonomer att överväga. Om minimilöner inte justeras för inflationen kan arbetstagarnas reella inkomst minska, vilket urholkar köpkraften och potentiellt försämrar levnadsstandarden för arbetstagare inom de lägsta lönenivåerna. För arbetsgivare är det viktigt att förstå både de direkta och indirekta effekterna av lägstalöner. Direkta effekter inkluderar ökade arbetskostnader, medan indirekta effekter kan inkludera förändringar i arbetskraftens produktivitet, personalomsättning och rekryteringspolitik. Arbetsgivare måste strategiskt planera och justera sina affärsmodeller för att anpassa sig till dessa förändringar. Sammanfattningsvis är lägstalöner ett dynamiskt och mångfacetterat ämne inom makroekonomin som har betydande konsekvenser för både arbetsmarknaden och den bredare ekonomin. På Eulerpool strävar vi efter att erbjuda våra användare en djup förståelse av dessa komplexiteter genom detaljerad och aktuell makroekonomisk data. Vår plattform syftar till att stödja beslutsfattare, forskare och allmänheten i att navigera genom den ständigt föränderliga ekonomiska landskapet.