Gör de bästa investeringarna i ditt liv
Från 2 euro säkra Palestina Arbetslösa Personen
Aktiekurs
Det aktuella värdet på Arbetslösa Personen i Palestina är 379 200 . Arbetslösa Personen i Palestina minskade till 379 200 den 2023-06-01, efter att det var 386 700 den 2023-03-01. Från 2010-03-01 till 2023-09-01 var den genomsnittliga BNP i Palestina 330 690,20 . Det högsta värdet någonsin nåddes den 2018-09-01 med 445 800,00 , medan det lägsta värdet registrerades den 2011-06-01 med 195 500,00 .
Arbetslösa Personen ·
Max
Arbetslösa personer | |
---|---|
2010-03-01 | 210 200,00 |
2010-06-01 | 224 500,00 |
2010-09-01 | 257 400,00 |
2010-12-01 | 234 000,00 |
2011-03-01 | 216 700,00 |
2011-06-01 | 195 500,00 |
2011-09-01 | 241 800,00 |
2012-06-01 | 231 900,00 |
2012-09-01 | 270 600,00 |
2012-12-01 | 260 400,00 |
2013-03-01 | 271 300,00 |
2013-06-01 | 233 600,00 |
2013-09-01 | 275 100,00 |
2013-12-01 | 301 200,00 |
2014-03-01 | 328 000,00 |
2014-06-01 | 328 500,00 |
2014-09-01 | 359 400,00 |
2014-12-01 | 336 900,00 |
2015-03-01 | 326 100,00 |
2015-06-01 | 320 100,00 |
2015-09-01 | 357 300,00 |
2015-12-01 | 342 200,00 |
2016-03-01 | 352 800,00 |
2016-06-01 | 358 700,00 |
2016-09-01 | 384 500,00 |
2016-12-01 | 346 000,00 |
2017-03-01 | 369 800,00 |
2017-06-01 | 396 400,00 |
2017-09-01 | 412 800,00 |
2017-12-01 | 329 900,00 |
2018-03-01 | 404 800,00 |
2018-06-01 | 442 500,00 |
2018-09-01 | 445 800,00 |
2018-12-01 | 411 600,00 |
2019-09-01 | 334 100,00 |
2019-12-01 | 329 600,00 |
2020-03-01 | 336 300,00 |
2020-06-01 | 321 400,00 |
2020-09-01 | 372 700,00 |
2020-12-01 | 303 800,00 |
2021-03-01 | 383 000,00 |
2021-06-01 | 365 500,00 |
2021-09-01 | 389 100,00 |
2021-12-01 | 348 700,00 |
2022-03-01 | 378 000,00 |
2022-06-01 | 357 100,00 |
2022-09-01 | 378 200,00 |
2022-12-01 | 354 700,00 |
2023-03-01 | 386 700,00 |
2023-06-01 | 379 200,00 |
Arbetslösa Personen Historik
Datum | Värde |
---|---|
2023-06-01 | 379 200 |
2023-03-01 | 386 700 |
2022-12-01 | 354 700 |
2022-09-01 | 378 200 |
2022-06-01 | 357 100 |
2022-03-01 | 378 000 |
2021-12-01 | 348 700 |
2021-09-01 | 389 100 |
2021-06-01 | 365 500 |
2021-03-01 | 383 000 |
Liknande makroekonomiska nyckeltal för Arbetslösa Personen
Namn | Aktuell | Föregående | Frekvens |
---|---|---|---|
🇵🇸 Arbetslöshetsgrad | 24,1 % | 24,7 % | Kvartal |
🇵🇸 befolkning | 5,4 Mkr. | 5,3 Mkr. | Årligen |
🇵🇸 Förvärvsfrekvens | 44,4 % | 44,8 % | Kvartal |
🇵🇸 Heltidsanställning | 1,144 Mkr. Persons | 1,132 Mkr. Persons | Kvartal |
🇵🇸 Ungdomsarbetslöshetsgrad | 37,3 % | 36,9 % | Kvartal |
Makrosidor för andra länder i Asien
- 🇨🇳Kina
- 🇮🇳Indien
- 🇮🇩Indonesien
- 🇯🇵Japan
- 🇸🇦Saudiarabien
- 🇸🇬Singapore
- 🇰🇷Sydkorea
- 🇹🇷Turkiet
- 🇦🇫Afghanistan
- 🇦🇲Armenien
- 🇦🇿Azerbajdzjan
- 🇧🇭Bahrain
- 🇧🇩Bangladesh
- 🇧🇹Bhutan
- 🇧🇳Brunei
- 🇰🇭Kambodsja
- 🇹🇱Östtimor
- 🇬🇪Georgien
- 🇭🇰Hongkong
- 🇮🇷Iran
- 🇮🇶Irak
- 🇮🇱Israel
- 🇯🇴Jordanien
- 🇰🇿Kazakstan
- 🇰🇼Kuwait
- 🇰🇬Kirgizistan
- 🇱🇦Laos
- 🇱🇧Libanon
- 🇲🇴Macau
- 🇲🇾Malaysia
- 🇲🇻Maldiverna
- 🇲🇳Mongoliet
- 🇲🇲Myanmar
- 🇳🇵Nepal
- 🇰🇵Nordkorea
- 🇴🇲Oman
- 🇵🇰Pakistan
- 🇵🇭Filippinerna
- 🇶🇦Katar
- 🇱🇰Sri Lanka
- 🇸🇾Syrien
- 🇹🇼Taiwan
- 🇹🇯Tadzjikistan
- 🇹🇭Thailand
- 🇹🇲Turkmenistan
- 🇦🇪Förenade Arabemiraten
- 🇺🇿Usbekistan
- 🇻🇳Vietnam
- 🇾🇪Jemen
Vad är Arbetslösa Personen
"Arbetslöshet är en av de mest kritiska makroekonomiska indikatorerna och är av yttersta vikt för både ekonomer och beslutsfattare. På Eulerpool förser vi beslutsfattare och analytiker med noggrant data för att förstå och analysera arbetslösheten och dess effekter på den övergripande ekonomin. Arbetslöshetsnivån påverkar många olika aspekter av samhället, från individuell ekonomi till nationell BNP och social stabilitet. Arbetslöshetsdata refererar till andelen arbetsföra individer som för närvarande är utan arbete men aktivt söker arbete och är tillgängliga för arbetsmarknaden. Arbetslösheten kan bero på en mängd olika faktorer, som ekonomiska nedgångar, företagens konkurs, teknologiska förändringar som leder till överflödiga arbetskraftsbehov, och strukturella förändringar inom ekonomin. Varje faktor kan leda till olika typer av arbetslöshet, som till exempel friktionsarbetslöshet, strukturarbetslöshet eller konjunkturell arbetslöshet. I Sverige, som i många andra länder, är arbetslöshetsstatistiken ett viktigt mått för att förstå ekonomins hälsa och dynamik. Data om arbetslöshet samlas regelbundet in och publiceras av Statistiska centralbyrån (SCB) och andra relevanta myndigheter. Denna information används sedan av ekonomer, forskare och policy makers för att analysera arbetsmarknadens tillstånd och formulera lämpliga åtgärder. Låg arbetslöshet är generellt sett ett tecken på en stark ekonomi, medan hög arbetslöshet ofta indikerar ekonomiska problem. Arbetslöshetens påverkan på ekonomin är komplex. På individnivå kan arbetslöshet leda till förlust av inkomst, minskad köpkraft och ökad psykisk stress. På samhällsnivå kan höga arbetslöshetssiffror resultera i minskad konsumtion, lägre skatteintäkter och ökade utgifter för sociala tjänster och arbetslöshetsersättning. Dessa faktorer kan i sin tur leda till ett långsammare ekonomiskt tillväxt och ökad statlig skuld. Det är också viktigt att uppmärksamma att arbetslösheten är geografiskt varierande och kan skilja sig betydligt mellan olika regioner i Sverige. Landsbygdsområden kan till exempel ha högre arbetslöshet än urbana områden, vilket kan bero på färre tillgängliga jobb och färre ekonomiska möjligheter i allmänhet. Därför är det viktigt för både nationella och lokala beslutsfattare att ha tillgång till detaljerade och noggranna arbetslöshetsdata för att kunna göra välgrundade beslut och skapa effektiva arbetsmarknadspolitiska strategier. På makronivå interagerar arbetslöshet med andra ekonomiska indikatorer, såsom inflation, BNP och räntor. Hög arbetslöshet kan exempelvis leda till lågt inflationstryck eftersom färre personer har inkomst att spendera, vilket minskar den övergripande efterfrågan i ekonomin. Samtidigt kan låg arbetslöshet leda till högt inflationstryck om det saknas tillräckligt med arbetskraft för att möta efterfrågan. Centralbanker, som Riksbanken i Sverige, övervakar därför arbetslöshet som en del av sin penningpolitiska strategi för att balansera inflation och ekonomisk tillväxt. Regeringspolitik spelar också en avgörande roll i att hantera arbetslöshet. Till exempel kan arbetslöshetsförsäkringar ge ett ekonomiskt skyddsnät för de som har förlorat sitt arbete. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som utbildnings- och omskolningsprogram, kan hjälpa arbetslösa att skaffa de färdigheter som behövs för att återintegreras på arbetsmarknaden. Infrastrukturinvesteringar och andra former av ekonomiska stimulanser kan också skapa nya jobb och minska arbetslösheten. Det är också värdefullt att förstå de demografiska aspekterna av arbetslöshet. Olika grupper i samhället kan påverkas olika av arbetslöshet. Till exempel kan ungdomar, äldre arbetstagare, eller personer med utländsk bakgrund möta särskilda utmaningar på arbetsmarknaden. Att analysera arbetslöshetsdata efter ålder, kön, utbildningsnivå och etnicitet ger en djupare insikt i hur olika segment av befolkningen påverkas och kan leda till mer riktade och effektiva åtgärder. Sammanfattningsvis är arbetslöshet en komplex och mångfacetterad indikator som har långtgående effekter på både individuell och samhällsnivå. Genom att samla och analysera data om arbetslöshet kan vi bättre förstå och hantera de ekonomiska och sociala utmaningar som följer. På Eulerpool är vi dedikerade till att förse våra användare med den mest aktuella och noggranna informationen för att stödja informerade beslut och främja en sund ekonomisk utveckling. Precis som många andra makroekonomiska indikatorer är arbetslösheten dynamisk och påverkas av en myriad av inhemska såväl som internationella faktorer. Därför är kontinuerlig uppdatering och analys kritisk för att utveckla effektiva strategier och policyåtgärder. På Eulerpool arbetar vi ständigt med att förse er med tillförlitliga och aktuella data, för att säkerställa att ni har den mest uppdaterade och exakta informationen som behövs för att navigera i den komplexa ekonomiska miljön."