Gör de bästa investeringarna i ditt liv

Från 2 euro säkra
Analyse
Profil
🇽🇰

Kosovo Arbetslösa Personen

Aktiekurs

49 102
Förändring +/-
+478
Förändring %
+0,98 %

Det nuvarande värdet av Arbetslösa Personen i Kosovo är 49 102 . Arbetslösa Personen i Kosovo ökade till 49 102 den 2024-05-01, efter att det var 48 624 den 2024-04-01. Från 2001-12-01 till 2024-06-01 var den genomsnittliga BNP i Kosovo 216 076,65 . Det högsta värdet någonsin uppnåddes den 2010-02-01 med 339 591,00 , medan det lägsta värdet registrerades den 2023-03-01 med 27 776,00 .

Källa: Kosovo Agency of Statistics

Arbetslösa Personen

  • Max

Arbetslösa personer

Arbetslösa Personen Historik

DatumVärde
2024-05-0149 102
2024-04-0148 624
2024-03-0146 280
2024-02-0145 774
2024-01-0145 068
2023-12-0141 773
2023-11-0140 372
2023-10-0139 190
2023-09-0136 935
2023-08-0135 387
1
2
3
4
5
...
27

Liknande makroekonomiska nyckeltal för Arbetslösa Personen

NamnAktuellFöregåendeFrekvens
🇽🇰
Arbetslöshetsgrad
10,9 %12,6 %Årligen
🇽🇰
befolkning
1,756 Mkr. 1,773 Mkr. Årligen
🇽🇰
Förvärvsfrekvens
40,7 %38,6 %Årligen
🇽🇰
Sysselsättningsgrad
36,3 %33,8 %Årligen
🇽🇰
Ungdomsarbetslöshetsgrad
17,3 %21,4 %Årligen

I Kosovo är arbetslösa personer individer som är utan arbete och aktivt söker jobb.

Vad är Arbetslösa Personen

"Arbetslöshet är en av de mest kritiska makroekonomiska indikatorerna och är av yttersta vikt för både ekonomer och beslutsfattare. På Eulerpool förser vi beslutsfattare och analytiker med noggrant data för att förstå och analysera arbetslösheten och dess effekter på den övergripande ekonomin. Arbetslöshetsnivån påverkar många olika aspekter av samhället, från individuell ekonomi till nationell BNP och social stabilitet. Arbetslöshetsdata refererar till andelen arbetsföra individer som för närvarande är utan arbete men aktivt söker arbete och är tillgängliga för arbetsmarknaden. Arbetslösheten kan bero på en mängd olika faktorer, som ekonomiska nedgångar, företagens konkurs, teknologiska förändringar som leder till överflödiga arbetskraftsbehov, och strukturella förändringar inom ekonomin. Varje faktor kan leda till olika typer av arbetslöshet, som till exempel friktionsarbetslöshet, strukturarbetslöshet eller konjunkturell arbetslöshet. I Sverige, som i många andra länder, är arbetslöshetsstatistiken ett viktigt mått för att förstå ekonomins hälsa och dynamik. Data om arbetslöshet samlas regelbundet in och publiceras av Statistiska centralbyrån (SCB) och andra relevanta myndigheter. Denna information används sedan av ekonomer, forskare och policy makers för att analysera arbetsmarknadens tillstånd och formulera lämpliga åtgärder. Låg arbetslöshet är generellt sett ett tecken på en stark ekonomi, medan hög arbetslöshet ofta indikerar ekonomiska problem. Arbetslöshetens påverkan på ekonomin är komplex. På individnivå kan arbetslöshet leda till förlust av inkomst, minskad köpkraft och ökad psykisk stress. På samhällsnivå kan höga arbetslöshetssiffror resultera i minskad konsumtion, lägre skatteintäkter och ökade utgifter för sociala tjänster och arbetslöshetsersättning. Dessa faktorer kan i sin tur leda till ett långsammare ekonomiskt tillväxt och ökad statlig skuld. Det är också viktigt att uppmärksamma att arbetslösheten är geografiskt varierande och kan skilja sig betydligt mellan olika regioner i Sverige. Landsbygdsområden kan till exempel ha högre arbetslöshet än urbana områden, vilket kan bero på färre tillgängliga jobb och färre ekonomiska möjligheter i allmänhet. Därför är det viktigt för både nationella och lokala beslutsfattare att ha tillgång till detaljerade och noggranna arbetslöshetsdata för att kunna göra välgrundade beslut och skapa effektiva arbetsmarknadspolitiska strategier. På makronivå interagerar arbetslöshet med andra ekonomiska indikatorer, såsom inflation, BNP och räntor. Hög arbetslöshet kan exempelvis leda till lågt inflationstryck eftersom färre personer har inkomst att spendera, vilket minskar den övergripande efterfrågan i ekonomin. Samtidigt kan låg arbetslöshet leda till högt inflationstryck om det saknas tillräckligt med arbetskraft för att möta efterfrågan. Centralbanker, som Riksbanken i Sverige, övervakar därför arbetslöshet som en del av sin penningpolitiska strategi för att balansera inflation och ekonomisk tillväxt. Regeringspolitik spelar också en avgörande roll i att hantera arbetslöshet. Till exempel kan arbetslöshetsförsäkringar ge ett ekonomiskt skyddsnät för de som har förlorat sitt arbete. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som utbildnings- och omskolningsprogram, kan hjälpa arbetslösa att skaffa de färdigheter som behövs för att återintegreras på arbetsmarknaden. Infrastrukturinvesteringar och andra former av ekonomiska stimulanser kan också skapa nya jobb och minska arbetslösheten. Det är också värdefullt att förstå de demografiska aspekterna av arbetslöshet. Olika grupper i samhället kan påverkas olika av arbetslöshet. Till exempel kan ungdomar, äldre arbetstagare, eller personer med utländsk bakgrund möta särskilda utmaningar på arbetsmarknaden. Att analysera arbetslöshetsdata efter ålder, kön, utbildningsnivå och etnicitet ger en djupare insikt i hur olika segment av befolkningen påverkas och kan leda till mer riktade och effektiva åtgärder. Sammanfattningsvis är arbetslöshet en komplex och mångfacetterad indikator som har långtgående effekter på både individuell och samhällsnivå. Genom att samla och analysera data om arbetslöshet kan vi bättre förstå och hantera de ekonomiska och sociala utmaningar som följer. På Eulerpool är vi dedikerade till att förse våra användare med den mest aktuella och noggranna informationen för att stödja informerade beslut och främja en sund ekonomisk utveckling. Precis som många andra makroekonomiska indikatorer är arbetslösheten dynamisk och påverkas av en myriad av inhemska såväl som internationella faktorer. Därför är kontinuerlig uppdatering och analys kritisk för att utveckla effektiva strategier och policyåtgärder. På Eulerpool arbetar vi ständigt med att förse er med tillförlitliga och aktuella data, för att säkerställa att ni har den mest uppdaterade och exakta informationen som behövs för att navigera i den komplexa ekonomiska miljön."