Terminal Access

Gör de bÀsta investeringarna i ditt liv

Bloomberg Fair Value
20M Securities
50Y History
10Y Estimates
8.000+ News Daily
FrÄn 2 euro sÀkra
Analyse
Profil
đŸ‡ŻđŸ‡”

Japan RĂ€nta

Aktiekurs

0,5 %
FörÀndring +/-
+0 %
FörÀndring %
+0 %

Det aktuella vĂ€rdet av RĂ€nta i Japan Ă€r 0,5 %. RĂ€nta i Japan minskade till 0,5 % den 2025-03-01, efter att det var 0,5 % den 2025-02-01. FrĂ„n 1972-10-02 till 2025-03-19 var den genomsnittliga BNP i Japan 2,26 %. Det högsta vĂ€rdet nĂ„ddes den 1973-12-21 med 9,00 %, medan det lĂ€gsta vĂ€rdet registrerades den 2016-01-29 med −0,10 %.

KĂ€lla: Bank of Japan

RĂ€nta

  • Max

RĂ€ntesats

RĂ€nta Historik

DatumVĂ€rde
2025-03-010,5 %
2025-02-010,5 %
2025-01-010,5 %
2024-12-010,25 %
2024-11-010,25 %
2024-10-010,25 %
2024-09-010,25 %
2024-08-010,25 %
2024-07-010,25 %
2024-06-010,1 %
1
2
3
4
5
...
39

Liknande makroekonomiska nyckeltal för RÀnta

NamnAktuellFöregÄendeFrekvens
đŸ‡ŻđŸ‡”
Centralbankens balansrÀkning
747,052 Bio. JPY744,346 Bio. JPYMĂ„natligen
đŸ‡ŻđŸ‡”
InsÀttningsrÀnta
0,12 %0,12 %MĂ„natligen
đŸ‡ŻđŸ‡”
InterbankrÀnta
0,821 %0,821 %frequency_daily
đŸ‡ŻđŸ‡”
Köp av statsobligationer
43,838 Bio. JPY43,847 Bio. JPYMĂ„natligen
đŸ‡ŻđŸ‡”
KreditstillvÀxt
3,1 %2,9 %MĂ„natligen
đŸ‡ŻđŸ‡”
LĂ„n till den privata sektorn
557,469 Bio. JPY557,229 Bio. JPYMĂ„natligen
đŸ‡ŻđŸ‡”
PenningmÀngd M0
112,34 Bio. JPY113,493 Bio. JPYMĂ„natligen
đŸ‡ŻđŸ‡”
PenningmÀngd M1
1,092 Styrelse. JPY1,097 Styrelse. JPYMĂ„natligen
đŸ‡ŻđŸ‡”
PenningmÀngd M2
1,253 Styrelse. JPY1,259 Styrelse. JPYMĂ„natligen
đŸ‡ŻđŸ‡”
PenningmÀngd M3
1,603 Styrelse. JPY1,611 Styrelse. JPYMĂ„natligen
đŸ‡ŻđŸ‡”
Privata skulder till BNP
245,7 %242,4 %Årligen
đŸ‡ŻđŸ‡”
UtlÀndska aktieinvesteringar
−1,206 Bio. JPY−1,806 Bio. JPYfrequency_weekly
đŸ‡ŻđŸ‡”
UtlÀndska obligationsinvesteringar
−207,1 Mdk. JPY−83,5 Mdk. JPYfrequency_weekly
đŸ‡ŻđŸ‡”
Valutareserver
1,253 Bio. USD1,241 Bio. USDMĂ„natligen

I Japan faststÀlls rÀntorna av Bank of Japans Policy Board under dess penningpolitiska möten. BoJ:s officiella rÀnta Àr diskonteringsrÀntan. Under de penningpolitiska mötena utarbetas en riktlinje för penningmarknadsoperationer under perioden mellan mötena, och denna riktlinje uttrycks i termer av ett mÄl för den icke sÀkerstÀllda över- natt callrÀntan.

Vad Àr RÀnta

RÀntan Àr en central variabel inom makroekonomi och har en betydande inverkan pÄ bÄde mikroekonomiska och makroekonomiska nivÄer. PÄ Eulerpool strÀvar vi efter att ge vÄra anvÀndare omfattande och tillförlitlig information om de viktigaste makroekonomiska indikatorerna, och rÀntan Àr definitivt en av dem. I denna beskrivning kommer vi att gÄ igenom vad rÀntan Àr, hur den bestÀms, dess olika typer, och dess pÄverkan pÄ ekonomin som helhet. RÀntan kan beskrivas som kostnaden för att lÄna pengar eller avkastningen pÄ sparade pengar. NÀr centralbanken, som till exempel Sveriges Riksbank, faststÀller styrrÀntan pÄverkar detta hela ekonomin genom olika transmissionsmekanismer. StyrrÀntan Àr den rÀntesats som centralbanken tar ut för att lÄna ut pengar till bankerna, och fungerar som en grundlÀggande referens för andra rÀntor i ekonomin. Det finns flera typer av rÀntor som Àr vÀrda att nÀmna. Den nominella rÀntan Àr den faktiska rÀntesats som anges utan att ta hÀnsyn till inflationen. Den reala rÀntan, Ä andra sidan, justerar den nominella rÀntan för att ta hÀnsyn till inflationens effekt, vilket ger en bÀttre indikator pÄ den verkliga kostnaden för att lÄna pengar. En annan viktig aspekt Àr marknadsrÀntor, sÄsom statsobligationsrÀntor och interbankrÀntor. StatsobligationsrÀntor Àr rÀntorna som regeringar betalar för att lÄna pengar genom att sÀlja obligationer. Dessa rÀntor pÄverkas av förvÀntningarna om framtida inflation och rÀntebanor, samt landets kreditvÀrdighet. InterbankrÀntan Àr den rÀntesats som banker anvÀnder nÀr de lÄnar pengar av varandra pÄ kort sikt, och Àr en viktig indikator pÄ det allmÀnna hÀlsotillstÄndet hos finanssektorn. Flera faktorer bidrar till bestÀmningen av rÀntor. Den mest uppenbara Àr centralbankens penningpolitik. Genom att justera styrrÀntan kan centralbanker pÄverka penningmÀngden och dÀrigenom inflationen. NÀr centralbanken höjer rÀntan blir det dyrare att lÄna pengar, vilket tenderar att kyla av ekonomin och minska inflationen. OmvÀnt, nÀr rÀntan sÀnks blir det billigare att lÄna, vilket stimulerar investeringar och konsumtion. Förutom penningpolitiken pÄverkas rÀntorna av olika makroekonomiska faktorer, sÄsom ekonomisk tillvÀxt, arbetslöshetsgrad, och nationens finansiella situation. Till exempel, hög ekonomisk tillvÀxt kan leda till hög efterfrÄgan pÄ lÄn, vilket i sin tur kan höja rÀntorna. En lÄg arbetslöshetsgrad kan ocksÄ sÀtta press uppÄt pÄ rÀntorna eftersom en tight arbetsmarknad kan leda till högre löner och dÀrmed högre inflation. RÀntans pÄverkan pÄ ekonomin Àr mÄngfacetterad och strÀcker sig över flera olika omrÄden. PÄ hushÄllsnivÄ pÄverkar rÀntan kostnaderna för att ta bostadslÄn eller annan konsumtionskredit, vilket i sin tur pÄverkar hushÄllens köpkraft och dÀrmed den totala efterfrÄgan i ekonomin. Höga rÀntor tenderar att minska konsumtionen och öka sparandet, medan lÄga rÀntor har motsatt effekt. Inom företagssfÀren pÄverkar rÀntan ocksÄ kostnaden för att lÄna pengar för investeringar. En hög rÀnta kan göra det mindre attraktivt för företag att lÄna pengar för att finansiera expansion eller andra kapitalprojekt, medan en lÄg rÀnta kan uppmuntra företag att ta mer risker och investera mer, vilket i sin tur kan leda till ekonomisk tillvÀxt och nya arbetstillfÀllen. PÄ den globala scenen spelar rÀntorna en viktig roll i internationell handel och kapitalflöden. Skillnader i rÀntor mellan lÀnder kan leda till kapitalrörelser, eftersom investerare söker högsta möjliga avkastning för sitt kapital. Detta kan pÄverka vÀxelkurser och dÀrmed konkurrenskraften hos olika lÀnders exportsektorer. FörÀndringar i ett lands rÀnta kan alltsÄ ha globala konsekvenser som pÄverkar handelsbalans och ekonomisk stabilitet. En ytterligare aspekt att beakta Àr hur förvÀntningar om framtida rÀntor pÄverkar marknaderna. Finansiella marknader reagerar ofta inte bara pÄ aktuella rÀntesatser utan ocksÄ pÄ vad de tror att dessa rÀntor kommer att vara i framtiden. Till exempel kan utsikterna om en rÀntehöjning fÄ aktiemarknaden att reagera negativt eftersom högre rÀntor kan minska företagsvinster. PÄ Eulerpool förstÄr vi vikten av att ha tillgÄng till korrekt och uppdaterad information om rÀntor och andra makroekonomiska indikatorer. Vi strÀvar efter att erbjuda anvÀndarvÀnliga och lÀttillgÀngliga verktyg som hjÀlper beslutsfattare, forskare och investerare att fatta informerade beslut. Genom att göra komplex ekonomisk data mer tillgÀnglig hoppas vi kunna bidra till en djupare förstÄelse av de krafter som styr den globala ekonomin. Sammanfattningsvis Àr rÀntan en grundlÀggande makroekonomisk variabel som pÄverkar alla delar av ekonomin, frÄn hushÄllens konsumtionsmönster till företagens investeringsbeslut och internationella kapitalflöden. Att förstÄ hur rÀntor fungerar och vad som pÄverkar dem Àr avgörande för att förstÄ det bredare ekonomiska landskapet. PÄ Eulerpool Àr vi dedikerade till att ge vÄra anvÀndare verktygen och informationen de behöver för att navigera denna komplexa men kritiska aspekt av makroekonomin.