Gör de bästa investeringarna i ditt liv
Från 2 euro säkra Irland Ägarandelsgrad
Aktiekurs
Det aktuella värdet av Ägarandelsgrad i Irland är 70,5 %. Ägarandelsgrad i Irland ökade till 70,5 % den 2022-01-01, efter det var 69,8 % den 2021-01-01. Från 2003-01-01 till 2023-01-01 var den genomsnittliga BNP i Irland 72,64 %. Det högsta värdet nåddes den 2004-01-01 med 81,80 %, medan det lägsta värdet registrerades den 2014-01-01 med 68,40 %.
Ägarandelsgrad ·
Max
Bostadsägandeandel | |
---|---|
2003-01-01 | 79,80 % |
2004-01-01 | 81,80 % |
2005-01-01 | 78,20 % |
2006-01-01 | 78,00 % |
2007-01-01 | 78,10 % |
2008-01-01 | 77,30 % |
2009-01-01 | 73,70 % |
2010-01-01 | 73,30 % |
2011-01-01 | 70,20 % |
2012-01-01 | 69,60 % |
2013-01-01 | 69,90 % |
2014-01-01 | 68,40 % |
2015-01-01 | 69,60 % |
2016-01-01 | 69,50 % |
2017-01-01 | 69,50 % |
2018-01-01 | 70,30 % |
2019-01-01 | 68,90 % |
2020-01-01 | 69,60 % |
2021-01-01 | 69,80 % |
2022-01-01 | 70,50 % |
Ägarandelsgrad Historik
Datum | Värde |
---|---|
2022-01-01 | 70,5 % |
2021-01-01 | 69,8 % |
2020-01-01 | 69,6 % |
2019-01-01 | 68,9 % |
2018-01-01 | 70,3 % |
2017-01-01 | 69,5 % |
2016-01-01 | 69,5 % |
2015-01-01 | 69,6 % |
2014-01-01 | 68,4 % |
2013-01-01 | 69,9 % |
Liknande makroekonomiska nyckeltal för Ägarandelsgrad
Namn | Aktuell | Föregående | Frekvens |
---|---|---|---|
🇮🇪 Bostadsindex | 183,9 points | 181,7 points | Månatligen |
🇮🇪 Bostadspriser | 6,3 % | 3,14 % | Kvartal |
🇮🇪 Bostadsprisindex År-till-År | 8,6 % | 8,5 % | Månatligen |
🇮🇪 Bygg-PMI | 50 points | 49,9 points | Månatligen |
🇮🇪 Bygglov | 1 643 Units | 1 565 Units | Kvartal |
🇮🇪 Byggproduktion | −1,5 % | −11,6 % | Kvartal |
🇮🇪 Försäljning av befintliga hem | 3 231 Units | 2 855 Units | Månatligen |
🇮🇪 Husprisindex Månad för Månad | 0,7 % | 0,4 % | Månatligen |
🇮🇪 Nybostadsförsäljning | 766 Units | 717 Units | Månatligen |
🇮🇪 Pris-hyres-förhållande | 108,788 | 107,51 | Kvartal |
Makrosidor för andra länder i Europa
- 🇦🇱Albanien
- 🇦🇹Österrike
- 🇧🇾Vitryssland
- 🇧🇪Belgien
- 🇧🇦Bosnien och Hercegovina
- 🇧🇬Bulgarien
- 🇭🇷Kroatien
- 🇨🇾Cypern
- 🇨🇿Tjeckiska republiken
- 🇩🇰Danmark
- 🇪🇪Estland
- 🇫🇴Färöarna
- 🇫🇮Finland
- 🇫🇷Frankrike
- 🇩🇪Tyskland
- 🇬🇷Grekland
- 🇭🇺Ungern
- 🇮🇸Island
- 🇮🇹Italien
- 🇽🇰Kosovo
- 🇱🇻Lettland
- 🇱🇮Liechtenstein
- 🇱🇹Litauen
- 🇱🇺Luxemburg
- 🇲🇰Nordmakedonien
- 🇲🇹Malta
- 🇲🇩Moldau
- 🇲🇨Monaco
- 🇲🇪Montenegro
- 🇳🇱Nederländerna
- 🇳🇴Norge
- 🇵🇱Polen
- 🇵🇹Portugal
- 🇷🇴Rumänien
- 🇷🇺Ryssland
- 🇷🇸Serbien
- 🇸🇰Slovakien
- 🇸🇮Slovenien
- 🇪🇸Spanien
- 🇸🇪Sverige
- 🇨🇭Schweiz
- 🇺🇦Ukraina
- 🇬🇧Storbritannien
- 🇦🇩Andorra
Vad är Ägarandelsgrad
Hemägandegraden är en av de mest betydande indikatorerna inom makroekonomi och är av stor vikt för att bedöma en nations ekonomiska hälsa och sociala välstånd. På Eulerpool, din destination för professionella makroekonomiska data, förstår vi vikten av att förse våra användare med djupgående och insiktsfull information om viktiga ekonomiska indikatorer. Hemägandegraden, eller andelen hushåll som äger sitt boende, utgör inget undantag. Denna indikator reflekterar inte bara individers ekonomiska förmåga att köpa bostäder, utan den har även bredare konsekvenser för ekonomisk stabilitet, social rörlighet och samhällspolitik. I Sverige har hemägandegraden en lång historia som sträcker sig från socialpolitiken under folkhemstiden till dagens moderna bostadsmarknad. Under 1900-talet, speciellt efter andra världskriget, konstruerades bostäder intensivt vilket gjorde det möjligt för fler svenskar att äga sina egna hem. Staten spelade en central roll genom att erbjuda låga räntor och subventioner som uppmuntrade hemägande och bidrog till att skapa en stabil ekonomisk grund för många hushåll. Statistik visar att hemägandegraden i Sverige är relativt hög jämfört med många andra länder. Enligt de senaste siffrorna från Statistiska centralbyrån (SCB) uppgår hemägandegraden till omkring 65%, en siffra som har hållit sig relativt stabil under de senaste decennierna. Denna stabilitet indikerar att en stor andel av befolkningen har tillgång till kapital och ekonomisk stabilitet för att kunna investera i fastigheter. Samtidigt reflekterar det också en välfungerande bostadsmarknad och effektiva bostadsfinansieringssystem. Hemägandegraden har en direkt inverkan på hushållens finansiella situation. Ett bostadsköp ses ofta som en långsiktig investering och kan fungera som en skydd mot inflation samt erbjuda potentiella kapitalvinster. Hög hemägandegrad kan därför kopplas till ökad ekonomisk trygghet och minskad risk för fattigdom bland äldre, eftersom bostadsägare ofta har en betydande del av sin förmögenhet bundet i sitt hem. Dessutom kan ägandet fungera som en ekonomisk buffert under svåra tider, där bostaden kan belånas eller säljas vid behov. På en mer övergripande nivå påverkas också den ekonomiska politiken av hemägandegraden. Regeringar kan använda bostadspolitik för att stimulera ekonomin genom att uppmuntra bostadsbyggande och renoveringar, vilket i sin tur skapar arbetstillfällen och stimulans i byggindustrin och dess kringliggande sektorer. Vidare är skattepolitik kopplad till bostäder viktigt för både enskilda individer och staten, exempelvis genom fastighetsskatt som generar inkomst för lokala myndigheter. Det finns dock vissa baksidor med hög hemägandegrad som periodvis kan påverka ekonomin negativt. Exempelvis kan överdrivet fokus på hemköp leda till bostadsbubblor, vilket Sverige har erfarit i olika omgångar. Fastighetsbubblor uppstår när bostadspriser stiger långt över deras verkliga marknadsvärde, ofta drivet av spekulation och lättillgängliga krediter. När dessa bubblor spricker kan ekonomiska kriser uppstå, vilket leder till betydande förluster för hushåll och påverkar den bredare ekonomin. I en global kontext finns det intressanta jämförelser att göra kring hemägandegrad. Länder som Tyskland och Schweiz har betydligt lägre hemägandegrad jämfört med Sverige, vilket ofta tillskrivs kulturella och politiska skillnader. I dessa länder är hyresmarknaden välutvecklad och trygg med starkt hyresrättsskydd, vilket gör hyra till ett attraktivt och hållbart alternativ. Detta står i kontrast till länder som USA och Kanada, där hög hemägandegrad är norm och starkt förknippad med den amerikanska drömmen och social status. Det är också viktigt att uppmärksamma att faktorer som ålder, inkomst, och demografi spelar en avgörande roll i fördelningen av hemägandegrad. Yngre personer står ofta inför större hinder att köpa sitt första hem på grund av ökande bostadspriser och strikta lånevillkor. Äldre generationer däremot, som har ägt sina hem under längre perioder, är oftast i en bättre finansiell situation. Regionala skillnader existerar också, där storstadsområden som Stockholm, Göteborg och Malmö uppvisar högre bostadspriser och varierande hemägandegrader jämfört med landsbygd och mindre städer. Hemägandegraden påverkas även av den allmänna ekonomiska situationen och makroekonomiska trender. Lågkonjunkturer, arbetslöshet och ränteförändringar kan alla ha en direkt inverkan på bostadsmarknaden och därmed på hemägandegraden. Under ekonomiska nedgångar kan hushåll bli mer försiktiga med stora investeringar, medan positiva ekonomiska förhållanden kan ge fler hushåll möjlighet att köpa bostäder. Sammanfattningsvis spelar hemägandegraden en komplex och mångfacetterad roll i Sveriges ekonomiska landskap. På Eulerpool är vi dedikerade till att ge våra användare den precisaste och mest omfattande makroekonomiska informationen, inklusive detaljerade data om hemägandegrad. Genom att förse våra användare med inblick i hur hemägande påverkar både individens ekonomi och den bredare nationella ekonomin, hoppas vi kunna bidra till bättre ekonomiskt beslutsfattande och en djupare förståelse för denna viktiga ekonomiska indikator.