Gör de bästa investeringarna i ditt liv
Från 2 euro säkra Irak Kassakvotskrav
Aktiekurs
Det nuvarande värdet av Kassakvotskrav i Irak är 10 %. Kassakvotskrav i Irak minskade till 10 % den 2024-04-01, efter att det var 10 % den 2024-03-01. Från 2009-01-01 till 2024-05-01 var den genomsnittliga BNP i Irak 15,29 %. Det högsta värdet någonsin uppnåddes den 2009-01-01 med 25,00 %, medan det lägsta värdet noterades den 2023-12-01 med 10,00 %.
Kassakvotskrav ·
Max
Kontantreservkvot | |
---|---|
2009-01-01 | 25,00 % |
2009-02-01 | 25,00 % |
2009-03-01 | 25,00 % |
2009-04-01 | 25,00 % |
2009-05-01 | 25,00 % |
2009-06-01 | 25,00 % |
2009-07-01 | 25,00 % |
2009-08-01 | 25,00 % |
2009-09-01 | 25,00 % |
2009-10-01 | 25,00 % |
2009-11-01 | 25,00 % |
2009-12-01 | 25,00 % |
2010-01-01 | 25,00 % |
2010-02-01 | 25,00 % |
2010-03-01 | 25,00 % |
2010-04-01 | 20,00 % |
2010-05-01 | 20,00 % |
2010-06-01 | 20,00 % |
2010-07-01 | 20,00 % |
2010-08-01 | 15,00 % |
2010-09-01 | 15,00 % |
2010-10-01 | 15,00 % |
2010-11-01 | 15,00 % |
2010-12-01 | 15,00 % |
2011-01-01 | 15,00 % |
2011-02-01 | 15,00 % |
2011-03-01 | 15,00 % |
2011-04-01 | 15,00 % |
2011-05-01 | 15,00 % |
2011-06-01 | 15,00 % |
2011-07-01 | 15,00 % |
2011-08-01 | 15,00 % |
2011-09-01 | 15,00 % |
2011-10-01 | 15,00 % |
2011-11-01 | 15,00 % |
2011-12-01 | 15,00 % |
2012-01-01 | 15,00 % |
2012-02-01 | 15,00 % |
2012-03-01 | 15,00 % |
2012-04-01 | 15,00 % |
2012-05-01 | 15,00 % |
2012-06-01 | 15,00 % |
2012-07-01 | 15,00 % |
2012-08-01 | 15,00 % |
2012-09-01 | 15,00 % |
2012-10-01 | 15,00 % |
2012-11-01 | 15,00 % |
2012-12-01 | 15,00 % |
2013-01-01 | 15,00 % |
2013-02-01 | 15,00 % |
2013-03-01 | 15,00 % |
2013-04-01 | 15,00 % |
2013-05-01 | 15,00 % |
2013-06-01 | 15,00 % |
2013-07-01 | 15,00 % |
2013-08-01 | 15,00 % |
2013-09-01 | 15,00 % |
2013-10-01 | 15,00 % |
2013-11-01 | 15,00 % |
2013-12-01 | 15,00 % |
2014-01-01 | 15,00 % |
2014-02-01 | 15,00 % |
2014-03-01 | 15,00 % |
2014-04-01 | 15,00 % |
2014-05-01 | 15,00 % |
2014-06-01 | 15,00 % |
2014-07-01 | 15,00 % |
2014-08-01 | 15,00 % |
2014-09-01 | 15,00 % |
2014-10-01 | 15,00 % |
2014-11-01 | 15,00 % |
2014-12-01 | 15,00 % |
2015-01-01 | 15,00 % |
2015-02-01 | 15,00 % |
2015-03-01 | 15,00 % |
2015-04-01 | 15,00 % |
2015-05-01 | 15,00 % |
2015-06-01 | 15,00 % |
2015-07-01 | 15,00 % |
2015-08-01 | 15,00 % |
2015-09-01 | 15,00 % |
2015-10-01 | 15,00 % |
2015-11-01 | 15,00 % |
2015-12-01 | 15,00 % |
2016-01-01 | 15,00 % |
2016-02-01 | 15,00 % |
2016-03-01 | 15,00 % |
2016-04-01 | 15,00 % |
2016-05-01 | 15,00 % |
2016-06-01 | 15,00 % |
2016-07-01 | 15,00 % |
2016-08-01 | 15,00 % |
2016-09-01 | 15,00 % |
2016-10-01 | 15,00 % |
2016-11-01 | 15,00 % |
2016-12-01 | 15,00 % |
2017-01-01 | 15,00 % |
2017-02-01 | 15,00 % |
2017-03-01 | 15,00 % |
2017-04-01 | 15,00 % |
2017-05-01 | 15,00 % |
2017-06-01 | 15,00 % |
2017-07-01 | 15,00 % |
2017-08-01 | 15,00 % |
2017-09-01 | 15,00 % |
2017-10-01 | 15,00 % |
2017-11-01 | 15,00 % |
2017-12-01 | 15,00 % |
2018-01-01 | 15,00 % |
2018-02-01 | 15,00 % |
2018-03-01 | 15,00 % |
2018-04-01 | 15,00 % |
2018-05-01 | 15,00 % |
2018-06-01 | 15,00 % |
2018-07-01 | 15,00 % |
2018-08-01 | 15,00 % |
2018-09-01 | 15,00 % |
2018-10-01 | 15,00 % |
2018-11-01 | 15,00 % |
2018-12-01 | 15,00 % |
2019-01-01 | 15,00 % |
2019-02-01 | 15,00 % |
2019-03-01 | 15,00 % |
2019-04-01 | 15,00 % |
2019-05-01 | 15,00 % |
2019-06-01 | 15,00 % |
2019-07-01 | 15,00 % |
2019-08-01 | 15,00 % |
2019-09-01 | 15,00 % |
2019-10-01 | 15,00 % |
2019-11-01 | 15,00 % |
2019-12-01 | 15,00 % |
2020-01-01 | 15,00 % |
2020-02-01 | 15,00 % |
2020-03-01 | 15,00 % |
2020-04-01 | 15,00 % |
2020-05-01 | 13,00 % |
2020-06-01 | 13,00 % |
2020-07-01 | 13,00 % |
2020-08-01 | 13,00 % |
2020-09-01 | 13,00 % |
2020-10-01 | 13,00 % |
2020-11-01 | 13,00 % |
2020-12-01 | 13,00 % |
2021-01-01 | 13,00 % |
2021-02-01 | 13,00 % |
2021-03-01 | 13,00 % |
2021-04-01 | 13,00 % |
2021-05-01 | 13,00 % |
2021-06-01 | 13,00 % |
2021-07-01 | 13,00 % |
2021-08-01 | 13,00 % |
2021-09-01 | 13,00 % |
2021-10-01 | 13,00 % |
2021-11-01 | 13,00 % |
2021-12-01 | 13,00 % |
2022-01-01 | 13,00 % |
2022-02-01 | 13,00 % |
2022-03-01 | 13,00 % |
2022-04-01 | 13,00 % |
2022-05-01 | 13,00 % |
2022-06-01 | 13,00 % |
2022-07-01 | 13,00 % |
2022-08-01 | 13,00 % |
2022-09-01 | 13,00 % |
2022-10-01 | 13,00 % |
2022-11-01 | 13,00 % |
2022-12-01 | 13,00 % |
2023-01-01 | 13,00 % |
2023-02-01 | 13,00 % |
2023-03-01 | 13,00 % |
2023-04-01 | 13,00 % |
2023-05-01 | 13,00 % |
2023-06-01 | 13,00 % |
2023-07-01 | 13,00 % |
2023-08-01 | 13,00 % |
2023-09-01 | 13,00 % |
2023-10-01 | 13,00 % |
2023-11-01 | 13,00 % |
2023-12-01 | 10,00 % |
2024-01-01 | 10,00 % |
2024-02-01 | 10,00 % |
2024-03-01 | 10,00 % |
2024-04-01 | 10,00 % |
Kassakvotskrav Historik
Datum | Värde |
---|---|
2024-04-01 | 10 % |
2024-03-01 | 10 % |
2024-02-01 | 10 % |
2024-01-01 | 10 % |
2023-12-01 | 10 % |
2023-11-01 | 13 % |
2023-10-01 | 13 % |
2023-09-01 | 13 % |
2023-08-01 | 13 % |
2023-07-01 | 13 % |
Liknande makroekonomiska nyckeltal för Kassakvotskrav
Namn | Aktuell | Föregående | Frekvens |
---|---|---|---|
🇮🇶 Penningmängd M0 | 143,06 Bio. IQD | 144,667 Bio. IQD | Månatligen |
🇮🇶 Penningmängd M1 | 154,353 Bio. IQD | 152,397 Bio. IQD | Månatligen |
🇮🇶 Penningmängd M2 | 173,618 Bio. IQD | 171,496 Bio. IQD | Månatligen |
🇮🇶 Räntesats | 7,5 % | 7,5 % | frequency_daily |
🇮🇶 Valutareserver | 142,534 Bio. IQD | 141,693 Bio. IQD | Månatligen |
Makrosidor för andra länder i Asien
- 🇨🇳Kina
- 🇮🇳Indien
- 🇮🇩Indonesien
- 🇯🇵Japan
- 🇸🇦Saudiarabien
- 🇸🇬Singapore
- 🇰🇷Sydkorea
- 🇹🇷Turkiet
- 🇦🇫Afghanistan
- 🇦🇲Armenien
- 🇦🇿Azerbajdzjan
- 🇧🇭Bahrain
- 🇧🇩Bangladesh
- 🇧🇹Bhutan
- 🇧🇳Brunei
- 🇰🇭Kambodsja
- 🇹🇱Östtimor
- 🇬🇪Georgien
- 🇭🇰Hongkong
- 🇮🇷Iran
- 🇮🇱Israel
- 🇯🇴Jordanien
- 🇰🇿Kazakstan
- 🇰🇼Kuwait
- 🇰🇬Kirgizistan
- 🇱🇦Laos
- 🇱🇧Libanon
- 🇲🇴Macau
- 🇲🇾Malaysia
- 🇲🇻Maldiverna
- 🇲🇳Mongoliet
- 🇲🇲Myanmar
- 🇳🇵Nepal
- 🇰🇵Nordkorea
- 🇴🇲Oman
- 🇵🇰Pakistan
- 🇵🇸Palestina
- 🇵🇭Filippinerna
- 🇶🇦Katar
- 🇱🇰Sri Lanka
- 🇸🇾Syrien
- 🇹🇼Taiwan
- 🇹🇯Tadzjikistan
- 🇹🇭Thailand
- 🇹🇲Turkmenistan
- 🇦🇪Förenade Arabemiraten
- 🇺🇿Usbekistan
- 🇻🇳Vietnam
- 🇾🇪Jemen
Vad är Kassakvotskrav
Kassakvoten, eller Cash Reserve Ratio (CRR) på engelska, är ett grundläggande makroekonomiskt verktyg som centrala banker använder för att reglera penningmängden i en ekonomi. På eulerpool förstår vi vikten av att leverera tydliga och omfattande data om makroekonomiska indikatorer, och kassakvoten är en av de mest kritiska uppgifterna för att förstå den övergripande ekonomiska situationen. Här följer en djupdykning i vad kassakvoten är, hur den används, och vilken påverkan den har på olika delar av ekonomin. Kassakvoten är den andel av sina insättningar som kommersiella banker är skyldiga att hålla som reserver, antingen i bankens kassa eller i ett centralt konto hos centralbanken. Detta krav är en del av centralbankens verktygslåda för att kontrollera penningmängden, och därmed inflationen och ekonomisk stabilitet. Genom att justera kassakvoten kan centralbanken öka eller minska mängden pengar som banker har tillgängliga för utlåning. En hög kassakvot betyder att banker måste hålla en större del av sina insättningar som reserver. Detta innebär att mindre pengar finns tillgängliga för långivning till företag och privatpersoner, vilket i sin tur kan bromsa ekonomisk tillväxt och begränsa inflation. Å andra sidan, en låg kassakvot frigör mer pengar för banker att låna ut, vilket kan stimulera ekonomisk tillväxt men också riskera att öka inflationen om penningmängden ökar för kraftigt. Centralbanker justerar ofta kassakvoten som en del av sina monetära strategier för att hantera ekonomiska cykler. I tider av ekonomisk lågkonjunktur kan de minska kassakvoten för att öka tillgången på krediter och stimulera investeringar och konsumtion. Omvänt kan de höja kassakvoten under perioder av hög inflation eller ekonomisk överhettning för att hålla tillbaka penningflödet och kyla av ekonomin. På eulerpool tillhandahåller vi uppdaterad och exakt data om kassakvoter i olika ekonomier, vilket ger investerare, ekonomer och policymakers viktiga insikter. Till exempel, en plötslig höjning av kassakvoten indikerar ofta att centralbanken är oroad över inflationstryck och kanske vill minska penningcirkulationen för att undvika överhettning. En sänkning, däremot, indikerar en vilja att öka lånandet och investeringsaktiviteten för att driva ekonomisk tillväxt. Effekterna av en förändring i kassakvoten kan variera beroende på den övergripande ekonomiska kontexten. I länder med välutvecklade finansiella marknader kan en liten justering av kassakvoten ha en påtaglig effekt på kreditutlåningen och räntorna. I utvecklingsländer kan effekten däremot vara mer begränsad om det finansiella systemet inte är lika integrerat med den bredare ekonomin. Här spelar även andra faktorer som kapitalrörelser, den internationella räntemarknaden och valutakursregimer en viktig roll. En annan viktig aspekt av kassakvoten är dess påverkan på likviditeten i finanssystemet. Banker som upplever en höjning av kassakvoten kan behöva sälja likvida tillgångar för att uppfylla reservkraven, vilket kan påverka marknadspriser och räntor. Likaså kan en sänkning av kassakvoten öka likviditeten och tillgängligheten av kortfristiga finansieringskällor för företag och hushåll. För företagen innebär ändringar i kassakvoten förändringar i deras finansieringskostnader och tillgången till krediter. Högre kassakvoter kan leda till högre lånekostnader och svårare tillgång till finansiering, vilket kan påverka investeringsplaner och operativa aktiviteter. För hushållen kan förändringar i kassakvoten påverka räntorna på bostadslån och andra krediter, vilket i sin tur kan påverka konsumtionsutgifter och sparkvoter. För investerare är kassakvoten en viktig signal om centralbankens penningpolitik. En höjning av kassakvoten kan signalera en stramare penningpolitik, vilket kan påverka aktiemarknader och obligationsräntor negativt. Omvänt kan en sänkning av kassakvoten signalera en lättare penningpolitik och en stimulans för ekonomisk tillväxt, vilket ofta har en positiv effekt på aktiemarknader och riskvilliga tillgångar. På en mer detaljerad nivå, kan kassakvoten också påverka bankernas lönsamhet. Banker tjänar pengar genom att låna ut insättarnas pengar till högre räntor än vad de betalar till insättarna. Höjda kassakrav reducerar den mängd pengar som finns tillgänglig för utlåning och minskar därmed bankernas potentiella intäkter. Detta kan leda till strängare kreditvillkor och en minskning av kreditflödet i ekonomin. Sammanfattningsvis är kassakvoten en oumbärlig del av centralbankernas verktygslåda för att styra ekonomin. Den påverkar penningmängden, kreditflöden, likviditet och allmän ekonomisk aktivitet på ett direkt och indirekt sätt. På eulerpool är det vår uppgift att förse våra användare med den mest aktuella informationen och insikten om sådana viktiga makroekonomiska indikatorer som kassakvoten, så att de kan fatta informerade beslut och förstå de bredare ekonomiska trenderna.