Gör de bästa investeringarna i ditt liv
Från 2 euro säkra Indonesien Arbetslöshetsnivå
Aktiekurs
Det nuvarande värdet av Arbetslöshetsnivå i Indonesien är 5,32 %. Arbetslöshetsnivå i Indonesien sjönk till 5,32 % den 2023-09-01, efter att det var 5,45 % den 2023-03-01. Från 1982-12-01 till 2024-03-01 var det genomsnittliga BNP i Indonesien 5,99 %. Det högsta värdet någonsin nåddes den 2005-09-01 med 11,24 %, medan det lägsta värdet registrerades den 1983-12-01 med 2,00 %.
Arbetslöshetsnivå ·
Max
Arbetslöshetsgrad | |
---|---|
1982-12-01 | 3,00 % |
1983-12-01 | 2,00 % |
1984-12-01 | 2,00 % |
1985-12-01 | 2,10 % |
1986-12-01 | 2,60 % |
1987-12-01 | 2,50 % |
1988-12-01 | 2,80 % |
1989-12-01 | 2,80 % |
1990-12-01 | 2,51 % |
1991-12-01 | 2,59 % |
1992-12-01 | 2,88 % |
1993-12-01 | 2,79 % |
1994-12-01 | 4,36 % |
1995-12-01 | 7,20 % |
1996-12-01 | 4,89 % |
1997-12-01 | 4,68 % |
1998-12-01 | 5,46 % |
1999-12-01 | 6,36 % |
2000-12-01 | 6,08 % |
2001-12-01 | 8,10 % |
2002-12-01 | 9,06 % |
2003-12-01 | 9,57 % |
2004-09-01 | 10,30 % |
2005-03-01 | 10,26 % |
2005-09-01 | 11,24 % |
2006-03-01 | 10,45 % |
2006-09-01 | 10,28 % |
2007-03-01 | 9,75 % |
2007-09-01 | 9,11 % |
2008-03-01 | 8,46 % |
2008-09-01 | 8,39 % |
2009-03-01 | 8,10 % |
2009-09-01 | 7,87 % |
2010-03-01 | 7,41 % |
2010-09-01 | 7,14 % |
2011-03-01 | 6,80 % |
2011-09-01 | 6,56 % |
2012-03-01 | 6,24 % |
2012-09-01 | 6,07 % |
2013-03-01 | 5,82 % |
2013-09-01 | 6,17 % |
2014-03-01 | 5,70 % |
2014-09-01 | 5,94 % |
2015-03-01 | 5,81 % |
2015-09-01 | 6,18 % |
2016-03-01 | 5,50 % |
2016-09-01 | 5,61 % |
2017-03-01 | 5,33 % |
2017-09-01 | 5,50 % |
2018-03-01 | 5,13 % |
2018-09-01 | 5,34 % |
2019-03-01 | 5,01 % |
2019-09-01 | 5,28 % |
2020-03-01 | 4,94 % |
2020-09-01 | 7,07 % |
2021-03-01 | 6,26 % |
2021-09-01 | 6,49 % |
2022-03-01 | 5,83 % |
2022-09-01 | 5,86 % |
2023-03-01 | 5,45 % |
2023-09-01 | 5,32 % |
Arbetslöshetsnivå Historik
Datum | Värde |
---|---|
2023-09-01 | 5,32 % |
2023-03-01 | 5,45 % |
2022-09-01 | 5,86 % |
2022-03-01 | 5,83 % |
2021-09-01 | 6,49 % |
2021-03-01 | 6,26 % |
2020-09-01 | 7,07 % |
2020-03-01 | 4,94 % |
2019-09-01 | 5,28 % |
2019-03-01 | 5,01 % |
Liknande makroekonomiska nyckeltal för Arbetslöshetsnivå
Namn | Aktuell | Föregående | Frekvens |
---|---|---|---|
🇮🇩 Arbetslösa personer | 7,989 Mkr. | 8,426 Mkr. | Årligen |
🇮🇩 befolkning | 278,7 Mkr. | 275,8 Mkr. | Årligen |
🇮🇩 Förvärvsfrekvens | 69,3 % | 68,63 % | Årligen |
🇮🇩 Löner inom tillverkning | 3,026 Mkr. IDR/Month | 3,205 Mkr. IDR/Month | Kvartal |
🇮🇩 Minimilöner | 5,067 Mkr. IDR /Month | 4,9 Mkr. IDR /Month | Årligen |
🇮🇩 Pensionsålder kvinnor | 58 Years | 58 Years | Årligen |
🇮🇩 Pensionsålder män | 58 Years | 58 Years | Årligen |
🇮🇩 Sysselsatta | 138,633 Mkr. | 135,297 Mkr. | Årligen |
I Indonesien mäter arbetslöshetsgraden antalet personer som aktivt söker arbete som en procentandel av arbetskraften.
Makrosidor för andra länder i Asien
- 🇨🇳Kina
- 🇮🇳Indien
- 🇯🇵Japan
- 🇸🇦Saudiarabien
- 🇸🇬Singapore
- 🇰🇷Sydkorea
- 🇹🇷Turkiet
- 🇦🇫Afghanistan
- 🇦🇲Armenien
- 🇦🇿Azerbajdzjan
- 🇧🇭Bahrain
- 🇧🇩Bangladesh
- 🇧🇹Bhutan
- 🇧🇳Brunei
- 🇰🇭Kambodsja
- 🇹🇱Östtimor
- 🇬🇪Georgien
- 🇭🇰Hongkong
- 🇮🇷Iran
- 🇮🇶Irak
- 🇮🇱Israel
- 🇯🇴Jordanien
- 🇰🇿Kazakstan
- 🇰🇼Kuwait
- 🇰🇬Kirgizistan
- 🇱🇦Laos
- 🇱🇧Libanon
- 🇲🇴Macau
- 🇲🇾Malaysia
- 🇲🇻Maldiverna
- 🇲🇳Mongoliet
- 🇲🇲Myanmar
- 🇳🇵Nepal
- 🇰🇵Nordkorea
- 🇴🇲Oman
- 🇵🇰Pakistan
- 🇵🇸Palestina
- 🇵🇭Filippinerna
- 🇶🇦Katar
- 🇱🇰Sri Lanka
- 🇸🇾Syrien
- 🇹🇼Taiwan
- 🇹🇯Tadzjikistan
- 🇹🇭Thailand
- 🇹🇲Turkmenistan
- 🇦🇪Förenade Arabemiraten
- 🇺🇿Usbekistan
- 🇻🇳Vietnam
- 🇾🇪Jemen
Vad är Arbetslöshetsnivå
Arbetslöshet är en av de mest kritiska indikatorerna som används inom makroekonomi för att mäta ett lands ekonomiska hälsa och stabilitet. För att förstå vikten av arbetslöshetsfrekvensen och dess roll i ekonomiska analyser, är det viktigt att djupdyka i dess definition, mätmetoder och de faktorer som påverkar dess variabilitet. Eulerpool, som en ledande plattform för makroekonomisk data, erbjuder omfattande insikter och detaljerad information om arbetslöshetsfrekvenser för att hjälpa ekonomer, investerare och beslutsfattare ta välgrundade beslut. Arbetslöshetsfrekvens definieras som andelen av den totala arbetskraften som är utan arbete men som aktivt söker sysselsättning och är tillgängliga för att ta arbete. För att förstå detta begrepp närmare, bör man notera att arbetskraften omfattar personer i arbetsför ålder som antingen är sysselsatta eller aktivt söker arbete. Statistiska centralbyrån (SCB) i Sverige är ansvarig för att samla och rapportera dessa data genom arbetskraftsundersökningar (AKU). Det är viktigt att betona att arbetslöshetsfrekvensen inte enbart mäter antalet människor utan arbete, utan också ger en inblick i arbetsmarknadens dynamik och den ekonomiska aktiviteten inom landet. När arbetslöshetsfrekvensen stiger indikerar det ofta en ekonomisk nedgång eller recession, medan en låg arbetslöshetsfrekvens kan tyda på en stark ekonomisk tillväxt och stabilitet. Flera faktorer påverkar arbetslöshetsfrekvensen, och dessa kan delas in i strukturella, cykliska, och friktionsrelaterade faktorer. Strukturell arbetslöshet uppstår när det finns en missanpassning mellan de färdigheter arbetstagarna har och de färdigheter som efterfrågas av arbetsmarknaden. Detta kan bero på teknologiska framsteg, utbildningsmissmatch eller långsiktiga förändringar i ekonomin. Cyklisk arbetslöshet påverkas av ekonomiska cykler. Under tider av ekonomisk expansion tenderar efterfrågan på arbete att öka, vilket minskar arbetslösheten. Motsatt, under ekonomiska nedgångar eller recessioner, minskar efterfrågan på arbete, vilket leder till högre arbetslöshet. Denna typ av arbetslöshet är därför starkt beroende av den övergripande ekonomiska aktiviteten i landet. Friktionsarbetslöshet är ofta temporär och inträffar när individer byter jobb eller är nyutexaminerade och söker efter sin första anställning. Denna typ av arbetslöshet reflekterar de naturliga rörelserna inom arbetsmarknaden och är vanligtvis inte lika oroande för ekonomer som strukturell eller cyklisk arbetslöshet. För djuplodad analys och korrekt tolkning av arbetslöshetsfrekvenser, bör ekonomer också överväga dolda faktorer som kan påverka statistiken. Exempel på detta inkluderar arbetskraftsdeltagande, där vissa individer inte längre söker arbete och därmed inte räknas som arbetslösa. Detta kan ge en felaktig bild av den faktiska arbetslösheten och ekonomiska hälsan. En annan viktig aspekt är långtidsarbetslöshet, dvs. individer som har varit utan arbete under en längre tid. Långtidsarbetslöshet innebär större utmaningar för både individer och samhälle, eftersom det kan leda till kompetensförlust, psykisk ohälsa och ökad belastning på sociala trygghetssystem. På Eulerpool erbjuder vi omfattande data och analytiska verktyg för att möjliggöra en detaljerad och nyanserad förståelse av arbetslöshetsfrekvenser. Genom att använda våra resurser kan användare analysera historiska trender, göra jämförelser mellan olika länder och regioner, samt förutse framtida trender baserat på aktuella ekonomiska indikatorer. Våra verktyg inkluderar tillgång till detaljerade dataset som rapporteras regelbundet av pålitliga källor som SCB, Eurostat, och andra internationella institut. Genom att tillhandahålla dessa data kan Eulerpool stödja beslutsfattande processer för politiker, arbetsmarknadens parter och företag som behöver förstå arbetsmarknadens dynamik för att planera för framtiden. Dessutom erbjuder vi avancerade visualiseringsverktyg som gör det möjligt för användare att identifiera mönster och förstå komplexa data på ett enklare sätt. Genom grafer, tabeller och interaktiva diagram kan användare snabbt och effektivt få en överblick över arbetslöshetssiffror och deras utveckling över tid. Arbetslöshetsfrekvensen är en kritisk indikator för makroekonomiska analyser och är oumbärlig för förståelsen av ett lands ekonomiska hälsa. På Eulerpool är vårt mål att tillhandahålla de mest omfattande och pålitliga data för att stödja djupgående analyser och välgrundade beslut. Vår plattform är designad för att möta behoven hos professionella ekonomer, forskare, företagsledare och investerare som strävar efter att fördjupa sin förståelse av arbetsmarknadens komplexitet och påverkan på den bredare ekonomin.