Gör de bästa investeringarna i ditt liv
Från 2 euro säkra Nederländerna Vapenförsäljning
Aktiekurs
Det nuvarande värdet av Vapenförsäljning i Nederländerna är 258 Mkr. SIPRI TIV. Vapenförsäljning i Nederländerna minskade till 258 Mkr. SIPRI TIV den 2023-01-01, efter att det var 323 Mkr. SIPRI TIV den 2022-01-01. Från 1950-01-01 till 2023-01-01 var genomsnittligt BNP i Nederländerna 351,26 Mkr. SIPRI TIV. Det högsta värdet någonsin nåddes den 2007-01-01 med 1,22 Mdk. SIPRI TIV, medan det lägsta värdet registrerades den 1970-01-01 med 5,00 Mkr. SIPRI TIV.
Vapenförsäljning ·
Max
Vapenförsäljning | |
---|---|
1950-01-01 | 199,00 Mkr. SIPRI TIV |
1951-01-01 | 63,00 Mkr. SIPRI TIV |
1952-01-01 | 20,00 Mkr. SIPRI TIV |
1953-01-01 | 7,00 Mkr. SIPRI TIV |
1954-01-01 | 72,00 Mkr. SIPRI TIV |
1955-01-01 | 255,00 Mkr. SIPRI TIV |
1956-01-01 | 9,00 Mkr. SIPRI TIV |
1957-01-01 | 8,00 Mkr. SIPRI TIV |
1958-01-01 | 51,00 Mkr. SIPRI TIV |
1959-01-01 | 43,00 Mkr. SIPRI TIV |
1960-01-01 | 36,00 Mkr. SIPRI TIV |
1961-01-01 | 108,00 Mkr. SIPRI TIV |
1962-01-01 | 65,00 Mkr. SIPRI TIV |
1963-01-01 | 45,00 Mkr. SIPRI TIV |
1964-01-01 | 93,00 Mkr. SIPRI TIV |
1965-01-01 | 39,00 Mkr. SIPRI TIV |
1966-01-01 | 139,00 Mkr. SIPRI TIV |
1967-01-01 | 95,00 Mkr. SIPRI TIV |
1968-01-01 | 351,00 Mkr. SIPRI TIV |
1969-01-01 | 113,00 Mkr. SIPRI TIV |
1970-01-01 | 5,00 Mkr. SIPRI TIV |
1971-01-01 | 161,00 Mkr. SIPRI TIV |
1972-01-01 | 133,00 Mkr. SIPRI TIV |
1973-01-01 | 206,00 Mkr. SIPRI TIV |
1974-01-01 | 83,00 Mkr. SIPRI TIV |
1975-01-01 | 148,00 Mkr. SIPRI TIV |
1976-01-01 | 293,00 Mkr. SIPRI TIV |
1977-01-01 | 448,00 Mkr. SIPRI TIV |
1978-01-01 | 235,00 Mkr. SIPRI TIV |
1979-01-01 | 243,00 Mkr. SIPRI TIV |
1980-01-01 | 612,00 Mkr. SIPRI TIV |
1981-01-01 | 801,00 Mkr. SIPRI TIV |
1982-01-01 | 661,00 Mkr. SIPRI TIV |
1983-01-01 | 457,00 Mkr. SIPRI TIV |
1984-01-01 | 364,00 Mkr. SIPRI TIV |
1985-01-01 | 180,00 Mkr. SIPRI TIV |
1986-01-01 | 356,00 Mkr. SIPRI TIV |
1987-01-01 | 505,00 Mkr. SIPRI TIV |
1988-01-01 | 776,00 Mkr. SIPRI TIV |
1989-01-01 | 558,00 Mkr. SIPRI TIV |
1990-01-01 | 416,00 Mkr. SIPRI TIV |
1991-01-01 | 455,00 Mkr. SIPRI TIV |
1992-01-01 | 383,00 Mkr. SIPRI TIV |
1993-01-01 | 458,00 Mkr. SIPRI TIV |
1994-01-01 | 628,00 Mkr. SIPRI TIV |
1995-01-01 | 458,00 Mkr. SIPRI TIV |
1996-01-01 | 484,00 Mkr. SIPRI TIV |
1997-01-01 | 616,00 Mkr. SIPRI TIV |
1998-01-01 | 639,00 Mkr. SIPRI TIV |
1999-01-01 | 355,00 Mkr. SIPRI TIV |
2000-01-01 | 281,00 Mkr. SIPRI TIV |
2001-01-01 | 199,00 Mkr. SIPRI TIV |
2002-01-01 | 233,00 Mkr. SIPRI TIV |
2003-01-01 | 331,00 Mkr. SIPRI TIV |
2004-01-01 | 202,00 Mkr. SIPRI TIV |
2005-01-01 | 504,00 Mkr. SIPRI TIV |
2006-01-01 | 1,15 Mdk. SIPRI TIV |
2007-01-01 | 1,22 Mdk. SIPRI TIV |
2008-01-01 | 452,00 Mkr. SIPRI TIV |
2009-01-01 | 504,00 Mkr. SIPRI TIV |
2010-01-01 | 366,00 Mkr. SIPRI TIV |
2011-01-01 | 541,00 Mkr. SIPRI TIV |
2012-01-01 | 871,00 Mkr. SIPRI TIV |
2013-01-01 | 384,00 Mkr. SIPRI TIV |
2014-01-01 | 643,00 Mkr. SIPRI TIV |
2015-01-01 | 469,00 Mkr. SIPRI TIV |
2016-01-01 | 484,00 Mkr. SIPRI TIV |
2017-01-01 | 1,07 Mdk. SIPRI TIV |
2018-01-01 | 466,00 Mkr. SIPRI TIV |
2019-01-01 | 302,00 Mkr. SIPRI TIV |
2020-01-01 | 462,00 Mkr. SIPRI TIV |
2021-01-01 | 357,00 Mkr. SIPRI TIV |
2022-01-01 | 323,00 Mkr. SIPRI TIV |
2023-01-01 | 258,00 Mkr. SIPRI TIV |
Vapenförsäljning Historik
Datum | Värde |
---|---|
2023-01-01 | 258 Mkr. SIPRI TIV |
2022-01-01 | 323 Mkr. SIPRI TIV |
2021-01-01 | 357 Mkr. SIPRI TIV |
2020-01-01 | 462 Mkr. SIPRI TIV |
2019-01-01 | 302 Mkr. SIPRI TIV |
2018-01-01 | 466 Mkr. SIPRI TIV |
2017-01-01 | 1,067 Mdk. SIPRI TIV |
2016-01-01 | 484 Mkr. SIPRI TIV |
2015-01-01 | 469 Mkr. SIPRI TIV |
2014-01-01 | 643 Mkr. SIPRI TIV |
Liknande makroekonomiska nyckeltal för Vapenförsäljning
Namn | Aktuell | Föregående | Frekvens |
---|---|---|---|
🇳🇱 Bytesbalans | 24,292 Mdk. EUR | 28,104 Mdk. EUR | Kvartal |
🇳🇱 Bytesbalans till BNP | 11,1 % of GDP | 9,3 % of GDP | Årligen |
🇳🇱 Exporteringar | 71,724 Mdk. EUR | 72,483 Mdk. EUR | Månatligen |
🇳🇱 Guldreserver | 612,45 Tonnes | 612,45 Tonnes | Kvartal |
🇳🇱 Handelsbalans | 12,578 Mdk. EUR | 14,1 Mdk. EUR | Månatligen |
🇳🇱 Handelsvillkor | 102 points | 103,8 points | Månatligen |
🇳🇱 Importen | 59,146 Mdk. EUR | 58,383 Mdk. EUR | Månatligen |
🇳🇱 Kapitalflöden | 32,547 Mdk. EUR | 21,166 Mdk. EUR | Kvartal |
🇳🇱 Naturgasimport | 153 850,812 Terajoule | 160 943,795 Terajoule | Månatligen |
🇳🇱 Överföringar | 39 Mkr. EUR | 29 Mkr. EUR | Kvartal |
🇳🇱 Råoljeproduktion | 24 BBL/D/1K | 25 BBL/D/1K | Månatligen |
🇳🇱 Terrorismindex | 0,577 Points | 2,12 Points | Årligen |
🇳🇱 Utländsk skuld till BNP | 376 % of GDP | 374 % of GDP | Kvartal |
🇳🇱 Utländsk skuldsättning | 3,869 Bio. EUR | 3,945 Bio. EUR | Kvartal |
🇳🇱 Utländska direktinvesteringar | 13,485 Mdk. EUR | −297,017 Mdk. EUR | Kvartal |
Vapenförsäljning presenteras som ett Trend-Indikatorvärde baserat på de kända produktionskostnaderna per enhet för en kärnuppsättning vapen såsom flygplan, luftförsvarssystem, ubåtsbekämpningsvapen, pansarfordon, artilleri, motorer, missiler, sensorer, satelliter, fartyg och andra. Indikatorn syftar till att representera överföringsvärdet av militära resurser snarare än det finansiella värdet av överföringen.
Makrosidor för andra länder i Europa
- 🇦🇱Albanien
- 🇦🇹Österrike
- 🇧🇾Vitryssland
- 🇧🇪Belgien
- 🇧🇦Bosnien och Hercegovina
- 🇧🇬Bulgarien
- 🇭🇷Kroatien
- 🇨🇾Cypern
- 🇨🇿Tjeckiska republiken
- 🇩🇰Danmark
- 🇪🇪Estland
- 🇫🇴Färöarna
- 🇫🇮Finland
- 🇫🇷Frankrike
- 🇩🇪Tyskland
- 🇬🇷Grekland
- 🇭🇺Ungern
- 🇮🇸Island
- 🇮🇪Irland
- 🇮🇹Italien
- 🇽🇰Kosovo
- 🇱🇻Lettland
- 🇱🇮Liechtenstein
- 🇱🇹Litauen
- 🇱🇺Luxemburg
- 🇲🇰Nordmakedonien
- 🇲🇹Malta
- 🇲🇩Moldau
- 🇲🇨Monaco
- 🇲🇪Montenegro
- 🇳🇴Norge
- 🇵🇱Polen
- 🇵🇹Portugal
- 🇷🇴Rumänien
- 🇷🇺Ryssland
- 🇷🇸Serbien
- 🇸🇰Slovakien
- 🇸🇮Slovenien
- 🇪🇸Spanien
- 🇸🇪Sverige
- 🇨🇭Schweiz
- 🇺🇦Ukraina
- 🇬🇧Storbritannien
- 🇦🇩Andorra
Vad är Vapenförsäljning
Vapenförsäljning är en viktig och ibland kontroversiell del av den globala makroekonomin. På eulerpool förstår vi betydelsen av omfattande och tillförlitlig dataanalys för att belysa de ekonomiska implikationerna av vapenhandel, både på nationell och internationell nivå. Vapenförsäljning påverkar ekonomin på många sätt och har stora ekonomiska konsekvenser för både tillverkarländerna och köparländerna. För att förstå den fulla omfattningen av vapenförsäljningens ekonomiska påverkan måste vi först fastställa vad detta innebär. Vapenförsäljning omfattar export och import av militära vapen och utrustning, inklusive små vapen, stridsfordon, missiler och annan krigsmateriel. Den internationella vapenhandeln regleras av nationella lagar och internationella avtal, såsom FN:s vapenhandelsfördrag (ATT), för att förhindra olaglig handel och säkerställa att vapen inte faller i fel händer. På makroekonomisk nivå har vapenförsäljning en dubbel dynamik. Å ena sidan genererar export av vapen betydande intäkter för tillverkarländerna, stimulerar teknologisk innovation, och skapar arbetstillfällen inom försvarsindustrin. Länder som USA, Ryssland, Frankrike, Kina och Tyskland dominerar ofta denna marknad och deras ekonomier får ett kraftigt uppsving från dessa intäkter. Försvarsindustrin är en högteknologisk sektor som driver forskning och utveckling, vilket kan leda till spinoff-effekter i civila sektorer. Å andra sidan kan omfattande vapenförsäljning även leda till ökade spänningar mellan olika länder eller regioner, vilket kan påverka den globala stabiliteten och i sin tur påverka ekonomin negativt. När ett land stärker sin militära kapacitet genom att köpa vapen kan detta tolkas som ett hot av grannländer, vilket kan leda till en rustningsspiral och ökade militärutgifter på bekostnad av andra viktiga aspekter av den nationella ekonomin, såsom utbildning och hälso- och sjukvård. Detta kan skapa en osäker ekonomisk miljö, vilket kan påverka investeringar och långsiktig ekonomisk tillväxt negativt. En annan viktig aspekt att beakta är den etiska dimensionen av vapenförsäljning. Det finns en ständig debatt om huruvida det är moraliskt försvarbart att sälja vapen till länder som kanske använder dem för att begå människorättsbrott eller för att undertrycka civilbefolkningar. Många länder har infört restriktioner för vapenexport till specifika regioner eller regimer för att förhindra sådana missbruk. Detta kan dock också leda till förlust av potentiella marknader för vapenexportörer och påverka deras ekonomiska avkastning. För att få en klar bild av vapenförsäljningens ekonomiska påverkan använder vi på eulerpool avancerade analysverktyg och omfattande datainsamling. Genom att sammanställa information från en mängd olika källor, inklusive statliga rapporter, internationella organisationer och oberoende analysföretag, kan vi ge en tydlig och detaljerad bild av globala och nationella trender inom vapenförsäljning. Vi tittar på faktorer såsom exportvolymer, importvolymer, de största aktörerna på marknaden, och de ekonomiska effekterna på både säljar- och köparländerna. Vår data visar till exempel att de största exportörerna av vapen ofta är länder med stark teknologisk och industribas. Dessa länder drar nytta av sin teknologiska överlägsenhet och starka forskningskapacitet för att utveckla avancerade militära system som kan säljas till högre priser på internationella marknader. Samtidigt ser vi att köparländerna ofta är länder som befinner sig i osäkra regioner eller som strävar efter att stärka sina försvarsmekanismer mot yttre hot. Vi på eulerpool belyser även de ekonomiska konsekvenserna för olika industrier inom tillverkarlandet. Försvarssektorn är en stor arbetsgivare och driver ofta fram innovation som får breddade ekonomiska konsekvenser. En stark försvarsindustri kan således leda till ökad sysselsättning, teknologisk utveckling och tillväxt inom andra högteknologiska sektorer, såsom flyg- och rymdindustrin. Även finansiella aspekter såsom försäljningens påverkan på statskassan, handelskonto och valutakurser är viktiga parametrar som vi analyserar. Exportinkomster från vapenförsäljningar kan leda till en ökad valutainflöde, vilket potentiellt stärker den nationella valutan och påverkar landets handelssaldo positivt. Samtidigt som vi analyserar de positiva ekonomiska effekterna, beaktar vi också de negativa aspekterna. Militarisering av en ekonomi kan leda till resurssnålning från andra viktiga sektorer, vilket kan hämma långsiktig hållbar utveckling. Dessutom kan osäkerheten som följer med ökad militär aktivitet störa investeringar och ekonomisk stabilitet i regioner som redan är sköra. Sammanfattningsvis är vapenförsäljning en komplex och mångfacetterad del av den globala makroekonomin med både betydande ekonomiska fördelar och potentiella negativa konsekvenser för samhälle och global stabilitet. På eulerpool strävar vi efter att ge en helhetsbild av denna dynamik genom noggrann datainsamling och analys, vilket gör det möjligt för beslutsfattare, forskare och övriga intressenter att fatta välgrundade beslut baserade på heltäckande och objektiv information.