Gör de bästa investeringarna i ditt liv
Från 2 euro säkra 
Tyskland Sysselsättningsgrad
Aktiekurs
Det nuvarande värdet av Sysselsättningsgrad i Tyskland är 77,1 %. Sysselsättningsgrad i Tyskland minskade till 77,1 % den 2024-03-01, efter att ha varit 77,5 % den 2023-12-01. Från 1992-06-01 till 2024-06-01 var den genomsnittliga BNP i Tyskland 69,68 %. Högsta värdet någonsin nåddes den 2023-12-01 med 77,50 %, medan det lägsta värdet registrerades den 1997-03-01 med 63,40 %.
Sysselsättningsgrad ·
Max
| Sysselsättningsgrad | |
|---|---|
| 1992-06-01 | 66,60 % |
| 1992-09-01 | 66,40 % |
| 1992-12-01 | 66,10 % |
| 1993-03-01 | 65,30 % |
| 1993-06-01 | 65,10 % |
| 1993-09-01 | 65,20 % |
| 1993-12-01 | 65,10 % |
| 1994-03-01 | 64,60 % |
| 1994-06-01 | 64,70 % |
| 1994-09-01 | 64,90 % |
| 1994-12-01 | 64,90 % |
| 1995-03-01 | 64,50 % |
| 1995-06-01 | 64,70 % |
| 1995-09-01 | 64,80 % |
| 1995-12-01 | 64,60 % |
| 1996-03-01 | 64,00 % |
| 1996-06-01 | 64,10 % |
| 1996-09-01 | 64,20 % |
| 1996-12-01 | 63,90 % |
| 1997-03-01 | 63,40 % |
| 1997-06-01 | 63,60 % |
| 1997-09-01 | 63,90 % |
| 1997-12-01 | 63,80 % |
| 1998-03-01 | 63,60 % |
| 1998-06-01 | 63,70 % |
| 1998-09-01 | 64,30 % |
| 1998-12-01 | 64,40 % |
| 1999-03-01 | 64,30 % |
| 1999-06-01 | 64,80 % |
| 1999-09-01 | 65,20 % |
| 1999-12-01 | 65,20 % |
| 2000-03-01 | 65,00 % |
| 2000-06-01 | 65,30 % |
| 2000-09-01 | 65,60 % |
| 2000-12-01 | 65,60 % |
| 2001-03-01 | 65,30 % |
| 2001-06-01 | 65,70 % |
| 2001-09-01 | 65,80 % |
| 2001-12-01 | 65,60 % |
| 2002-03-01 | 65,10 % |
| 2002-06-01 | 65,40 % |
| 2002-09-01 | 65,50 % |
| 2002-12-01 | 65,20 % |
| 2003-03-01 | 64,70 % |
| 2003-06-01 | 64,90 % |
| 2003-09-01 | 65,10 % |
| 2003-12-01 | 64,80 % |
| 2004-03-01 | 64,30 % |
| 2004-06-01 | 64,30 % |
| 2004-09-01 | 65,00 % |
| 2004-12-01 | 65,10 % |
| 2005-03-01 | 64,90 % |
| 2005-06-01 | 65,30 % |
| 2005-09-01 | 65,70 % |
| 2005-12-01 | 65,90 % |
| 2006-03-01 | 66,00 % |
| 2006-06-01 | 67,00 % |
| 2006-09-01 | 67,70 % |
| 2006-12-01 | 67,90 % |
| 2007-03-01 | 68,10 % |
| 2007-06-01 | 68,70 % |
| 2007-09-01 | 69,50 % |
| 2007-12-01 | 69,60 % |
| 2008-03-01 | 69,40 % |
| 2008-06-01 | 69,70 % |
| 2008-09-01 | 70,60 % |
| 2008-12-01 | 70,70 % |
| 2009-03-01 | 69,70 % |
| 2009-06-01 | 70,20 % |
| 2009-09-01 | 70,30 % |
| 2009-12-01 | 71,10 % |
| 2010-03-01 | 70,40 % |
| 2010-06-01 | 71,10 % |
| 2010-09-01 | 71,60 % |
| 2010-12-01 | 71,90 % |
| 2011-03-01 | 71,70 % |
| 2011-06-01 | 72,60 % |
| 2011-09-01 | 73,00 % |
| 2011-12-01 | 73,50 % |
| 2012-03-01 | 72,30 % |
| 2012-06-01 | 72,90 % |
| 2012-09-01 | 73,30 % |
| 2012-12-01 | 73,50 % |
| 2013-03-01 | 72,80 % |
| 2013-06-01 | 73,50 % |
| 2013-09-01 | 73,80 % |
| 2013-12-01 | 73,90 % |
| 2014-03-01 | 73,20 % |
| 2014-06-01 | 73,60 % |
| 2014-09-01 | 74,20 % |
| 2014-12-01 | 74,10 % |
| 2015-03-01 | 73,70 % |
| 2015-06-01 | 73,60 % |
| 2015-09-01 | 74,20 % |
| 2015-12-01 | 74,40 % |
| 2016-03-01 | 74,00 % |
| 2016-06-01 | 74,20 % |
| 2016-09-01 | 75,10 % |
| 2016-12-01 | 75,30 % |
| 2017-03-01 | 74,60 % |
| 2017-06-01 | 74,80 % |
| 2017-09-01 | 75,60 % |
| 2017-12-01 | 76,00 % |
| 2018-03-01 | 75,40 % |
| 2018-06-01 | 75,40 % |
| 2018-09-01 | 76,30 % |
| 2018-12-01 | 76,50 % |
| 2019-03-01 | 76,30 % |
| 2019-06-01 | 76,50 % |
| 2019-09-01 | 77,00 % |
| 2019-12-01 | 77,00 % |
| 2021-03-01 | 74,40 % |
| 2021-06-01 | 75,10 % |
| 2021-09-01 | 76,40 % |
| 2021-12-01 | 76,50 % |
| 2022-03-01 | 76,40 % |
| 2022-06-01 | 76,70 % |
| 2022-09-01 | 76,80 % |
| 2022-12-01 | 77,00 % |
| 2023-03-01 | 76,90 % |
| 2023-06-01 | 77,20 % |
| 2023-09-01 | 77,20 % |
| 2023-12-01 | 77,50 % |
| 2024-03-01 | 77,10 % |
Sysselsättningsgrad Historik
| Datum | Värde |
|---|---|
| 2024-03-01 | 77,1 % |
| 2023-12-01 | 77,5 % |
| 2023-09-01 | 77,2 % |
| 2023-06-01 | 77,2 % |
| 2023-03-01 | 76,9 % |
| 2022-12-01 | 77 % |
| 2022-09-01 | 76,8 % |
| 2022-06-01 | 76,7 % |
| 2022-03-01 | 76,4 % |
| 2021-12-01 | 76,5 % |
Liknande makroekonomiska nyckeltal för Sysselsättningsgrad
| Namn | Aktuell | Föregående | Frekvens |
|---|---|---|---|
🇩🇪 Arbetskostnader | 115,54 points | 115,45 points | Kvartal |
🇩🇪 Arbetslösa personer | 2,856 Mkr. | 2,823 Mkr. | Månatligen |
🇩🇪 Arbetslöshetsgrad | 6 % | 6 % | Månatligen |
🇩🇪 befolkning | 84,7 Mkr. | 84,4 Mkr. | Årligen |
🇩🇪 Deltidsarbete | 12,152 Mkr. | 12,074 Mkr. | Kvartal |
🇩🇪 Förändring i arbetslösheten | 27 000 | 17 000 | Månatligen |
🇩🇪 Förvärvsfrekvens | 79,9 % | 80 % | Kvartal |
🇩🇪 Harmoniserad arbetslöshetskvot | 3,5 % | 3,5 % | Månatligen |
🇩🇪 Heltidsanställning | 29,224 Mkr. | 29,435 Mkr. | Kvartal |
🇩🇪 Jobbannonseringsgrad | 3,1 % | 3,5 % | Kvartal |
🇩🇪 Långtidsarbetslöshetsgrad | 0,9 % | 0,9 % | Kvartal |
🇩🇪 Lediga tjänster | 696 010 | 698 870 | Månatligen |
🇩🇪 Löner | 4 100 EUR/Month | 3 975 EUR/Month | Årligen |
🇩🇪 Löner inom tillverkning | 100,44 points | 115,3 points | Månatligen |
🇩🇪 Lönetillväxt | 3,1 % | 3,8 % | Kvartal |
🇩🇪 Minimilöner | 12,41 EUR/Hour | 12 EUR/Hour | Årligen |
🇩🇪 Pensionsålder kvinnor | 66 Years | 65,92 Years | Årligen |
🇩🇪 Pensionsålder män | 66 Years | 65,92 Years | Årligen |
🇩🇪 Produktivitet | 92,6 points | 94,2 points | Månatligen |
🇩🇪 Sysselsatta | 45,882 Mkr. | 45,9 Mkr. | Månatligen |
🇩🇪 Sysselsättningsförändring | −0,1 % | 0,1 % | Kvartal |
🇩🇪 Ungdomsarbetslöshetsgrad | 6,8 % | 6,9 % | Månatligen |
I Tyskland mäter sysselsättningsgraden antalet personer som har ett jobb som en procentandel av befolkningen i arbetsför ålder.
Makrosidor för andra länder i Europa
- 🇦🇱Albanien
- 🇦🇹Österrike
- 🇧🇾Vitryssland
- 🇧🇪Belgien
- 🇧🇦Bosnien och Hercegovina
- 🇧🇬Bulgarien
- 🇭🇷Kroatien
- 🇨🇾Cypern
- 🇨🇿Tjeckiska republiken
- 🇩🇰Danmark
- 🇪🇪Estland
- 🇫🇴Färöarna
- 🇫🇮Finland
- 🇫🇷Frankrike
- 🇬🇷Grekland
- 🇭🇺Ungern
- 🇮🇸Island
- 🇮🇪Irland
- 🇮🇹Italien
- 🇽🇰Kosovo
- 🇱🇻Lettland
- 🇱🇮Liechtenstein
- 🇱🇹Litauen
- 🇱🇺Luxemburg
- 🇲🇰Nordmakedonien
- 🇲🇹Malta
- 🇲🇩Moldau
- 🇲🇨Monaco
- 🇲🇪Montenegro
- 🇳🇱Nederländerna
- 🇳🇴Norge
- 🇵🇱Polen
- 🇵🇹Portugal
- 🇷🇴Rumänien
- 🇷🇺Ryssland
- 🇷🇸Serbien
- 🇸🇰Slovakien
- 🇸🇮Slovenien
- 🇪🇸Spanien
- 🇸🇪Sverige
- 🇨🇭Schweiz
- 🇺🇦Ukraina
- 🇬🇧Storbritannien
- 🇦🇩Andorra
Vad är Sysselsättningsgrad
Sysselsättningsgraden är en av de mest fundamentala och allmänt observerade makroekonomiska indikatorerna i moderna ekonomier. På Eulerpool, vår professionella plattform för makroekonomiska data, erbjuder vi en omfattande och djupgående analys av sysselsättningsgraden, en nyckelindikator som påverkar både de individuella hushållens välmående och den bredare ekonomiska stabiliteten i ett land. Sysselsättningsgraden definieras som andelen av den arbetsföra befolkningen (vanligtvis personer i åldern 15-64 år) som för närvarande är anställda. Den är en viktig indikator på arbetsmarknadens hälsa och kan ge insikt i ekonomins dynamik, såsom arbetskraftens tillgänglighet, ekonomiska tillväxttrender och potentialen för framtida arbetsmarknadsutvecklingar. På vår plattform på Eulerpool kan du få tillgång till detaljerade tidsserier och analysverktyg som hjälper dig att förstå trenderna i sysselsättningsgraden över tid och mellan olika geografiska regioner. Betydelsen av sysselsättningsgraden sträcker sig bortom blotta arbetsmarknadsstatistiken. En hög sysselsättningsgrad är ofta kopplad till en robust ekonomisk tillväxt, eftersom fler människor i arbete medför högre totala inkomster och ökad konsumtion, vilket i sin tur driver efterfrågan och produktion. Dessutom reflekterar sysselsättningsgraden även effektiviteten av ett lands arbetsmarknadspolitik. Politiska åtgärder som syftar till att förbättra utbildning och färdighetsutveckling, främja arbetskraftens rörlighet och skapa gynnsamma förhållanden för företagande kan alla ha en betydande inverkan på sysselsättningsgraden. Arbetslöshetsstatistiken, som ofta används i samband med sysselsättningsgraden, ger motsatt spektrum av arbetsmarknadsbilden. Den beskriver andelen av den aktiva arbetskraften som är utan arbete men aktivt söker jobb. En bred analys av både arbetslöshet och sysselsättning ger en mer komplett bild av arbetsmarknaden. Till exempel kan en nation ha en låg arbetslöshet men också en låg sysselsättningsgrad om många människor har lämnat arbetskraften. På Eulerpool kan du korsa sysselsättningsdata med andra viktiga arbetsmarknadsindikatorer för att få en nyanserad förståelse av arbetsmarknadens dynamik. Dessutom spelar demografiska faktorer en viktig roll i att forma sysselsättningsgraden. Åldersstrukturen, könsfördelningen och utbildningsnivån inom befolkningen påverkar alla graden av sysselsättning. Till exempel tenderar länder med äldre befolkningar att ha lägre sysselsättningsgrader, delvis på grund av en högre andel pensionärer. Å andra sidan kan samhällen med starka utbildningssystem och hög sysselsättningsdeltagande bland kvinnor uppvisa högre sysselsättningsgrader. På Eulerpool erbjuder vi detaljerade demografiska data för att hjälpa användare att analysera hur dessa faktorer påverkar sysselsättningen. Globaliseringen och teknologiska förändringar har också en avgörande påverkan på sysselsättningsgraden. Automatisering, digitalisering och framväxten av gig-ekonomin har förändrat arbetsmarknadsdynamiken, vilket skapar både utmaningar och möjligheter för arbetskraften. Framtida sysselsättningstrender kommer sannolikt att påverkas starkt av arbetsmarknadens anpassningsförmåga till teknologiska framsteg och globaliserade värdekedjor. Offentlig politik och ekonomisk lagstiftning spelar också en avgörande roll för att forma sysselsättningen. Skattepolitik, minimilöner, arbetsrätt och socialförsäkringssystem påverkar alla incitamenten för både arbetsgivare och arbetstagare. Likaså har konjunkturstabiliseringspolitik, såsom penning- och finanspolitik, indirekta effekter på sysselsättningen genom att påverka den övergripande ekonomiska aktiviteten. På Eulerpool analyserar vi dessa politiska ramverk och deras konsekvenser för att ge en holistisk bild av arbetsmarknadens hälsa. En sund sysselsättningsgrad har även viktiga sociala konsekvenser. Förutom att öka den ekonomiska aktiviteten bidrar hög sysselsättning till att minska fattigdom och förbättra levnadsstandarden. Social integration och stabilitet stärker när fler människor har tillgång till lönearbete och dess fördelar. Arbetslöshet kan å andra sidan leda till negativa sociala och psykologiska konsekvenser, såsom ökad kriminalitet och mental ohälsa. På Eulerpool strävar vi efter att tillhandahålla en omfattande och integrerad bild av sysselsättningsgrader och dess bredare sociala konsekvenser. Sammanfattningsvis är sysselsättningsgraden en kritisk ekonomisk indikator som ger viktiga insikter om arbetsmarknadens hälsa och den bredare ekonomiska miljön. På Eulerpool erbjuder vi omfattande data och djupgående analyser som gör det möjligt för dig att utforska, förstå och använända sysselsättningsgradens statistik på bästa möjliga sätt. Vår plattform gör det möjligt för ekonomer, forskare, beslutsfattare och intresserade individer att analysera och använda denna viktig data för informerade beslut och strategiska initiativ. Besök Eulerpool för att upptäcka hur vår avancerade analys av sysselsättningsgrader kan berika din förståelse av arbetsmarknaden och bidra till bättre ekonomiska lösningar och strategier.