Gör de bästa investeringarna i ditt liv
Från 2 euro säkra Ecuador Arbetskraftsdeltagande
Aktiekurs
Det nuvarande värdet av Arbetskraftsdeltagande i Ecuador är 60,3 %. Arbetskraftsdeltagande i Ecuador minskade till 60,3 % den 2024-03-01, efter att det var 61,2 % den 2023-12-01. Från 2007-06-01 till 2024-06-01 var den genomsnittliga BNP i Ecuador 63,88 %. Det största värdet noterades den 2007-06-01 med 70,30 %, medan det lägsta värdet registrerades den 2020-09-01 med 60,10 %.
Arbetskraftsdeltagande ·
Max
Förvärvsfrekvens | |
---|---|
2007-06-01 | 70,30 % |
2007-09-01 | 70,20 % |
2007-12-01 | 66,70 % |
2008-03-01 | 68,30 % |
2008-06-01 | 68,50 % |
2008-09-01 | 68,30 % |
2008-12-01 | 65,90 % |
2009-03-01 | 67,40 % |
2009-06-01 | 67,60 % |
2009-09-01 | 65,70 % |
2009-12-01 | 64,60 % |
2010-03-01 | 66,30 % |
2010-06-01 | 64,00 % |
2010-09-01 | 64,70 % |
2010-12-01 | 61,90 % |
2011-03-01 | 62,70 % |
2011-06-01 | 61,60 % |
2011-09-01 | 62,10 % |
2011-12-01 | 62,50 % |
2012-03-01 | 64,00 % |
2012-06-01 | 63,50 % |
2012-09-01 | 62,00 % |
2012-12-01 | 61,50 % |
2013-03-01 | 61,40 % |
2013-06-01 | 62,30 % |
2013-09-01 | 62,50 % |
2013-12-01 | 61,00 % |
2014-03-01 | 61,50 % |
2014-06-01 | 61,90 % |
2014-09-01 | 62,30 % |
2014-12-01 | 63,00 % |
2015-03-01 | 62,80 % |
2015-06-01 | 63,70 % |
2015-09-01 | 65,30 % |
2015-12-01 | 64,60 % |
2016-03-01 | 66,20 % |
2016-06-01 | 65,10 % |
2016-09-01 | 66,30 % |
2016-12-01 | 65,30 % |
2017-03-01 | 65,60 % |
2017-06-01 | 65,70 % |
2017-09-01 | 66,00 % |
2017-12-01 | 65,90 % |
2018-03-01 | 65,20 % |
2018-06-01 | 63,20 % |
2018-09-01 | 65,20 % |
2018-12-01 | 63,10 % |
2019-03-01 | 63,10 % |
2019-06-01 | 63,30 % |
2019-09-01 | 64,60 % |
2019-12-01 | 62,30 % |
2020-09-01 | 60,10 % |
2020-12-01 | 62,20 % |
2021-03-01 | 61,20 % |
2021-06-01 | 62,40 % |
2021-09-01 | 63,00 % |
2021-12-01 | 63,50 % |
2022-03-01 | 62,20 % |
2022-06-01 | 63,40 % |
2022-09-01 | 63,60 % |
2022-12-01 | 62,50 % |
2023-03-01 | 61,90 % |
2023-06-01 | 60,90 % |
2023-09-01 | 61,90 % |
2023-12-01 | 61,20 % |
2024-03-01 | 60,30 % |
Arbetskraftsdeltagande Historik
Datum | Värde |
---|---|
2024-03-01 | 60,3 % |
2023-12-01 | 61,2 % |
2023-09-01 | 61,9 % |
2023-06-01 | 60,9 % |
2023-03-01 | 61,9 % |
2022-12-01 | 62,5 % |
2022-09-01 | 63,6 % |
2022-06-01 | 63,4 % |
2022-03-01 | 62,2 % |
2021-12-01 | 63,5 % |
Liknande makroekonomiska nyckeltal för Arbetskraftsdeltagande
Namn | Aktuell | Föregående | Frekvens |
---|---|---|---|
🇪🇨 Arbetslöshetsgrad | 4,1 % | 4,6 % | Månatligen |
🇪🇨 befolkning | 18,001 Mkr. | 17,8 Mkr. | Årligen |
🇪🇨 Löner | 536,6 USD/Month | 536,6 USD/Month | Månatligen |
🇪🇨 Minimilöner | 460 USD/Month | 450 USD/Month | Årligen |
🇪🇨 Sysselsättningsgrad | 45,5 % | 45,7 % | Kvartal |
Arbetskraftsdeltagandet är antalet personer som är anställda och arbetslösa men som söker arbete dividerat med den totala arbetsföra befolkningen.
Makrosidor för andra länder i Amerika
- 🇦🇷Argentina
- 🇦🇼Aruba
- 🇧🇸Bahamas
- 🇧🇧Barbados
- 🇧🇿Belize
- 🇧🇲Bermuda
- 🇧🇴Bolivien
- 🇧🇷Brasilien
- 🇨🇦Kanada
- 🇰🇾Caymanöarna
- 🇨🇱Chile
- 🇨🇴Colombia
- 🇨🇷Costa Rica
- 🇨🇺Kuba
- 🇩🇴Dominikanska republiken
- 🇸🇻El Salvador
- 🇬🇹Guatemala
- 🇬🇾Guyana
- 🇭🇹Haiti
- 🇭🇳Honduras
- 🇯🇲Jamaika
- 🇲🇽Mexiko
- 🇳🇮Nicaragua
- 🇵🇦Panama
- 🇵🇾Paraguay
- 🇵🇪Peru
- 🇵🇷Puerto Rico
- 🇸🇷Surinam
- 🇹🇹Trinidad och Tobago
- 🇺🇸Förenta Staterna
- 🇺🇾Uruguay
- 🇻🇪Venezuela
- 🇦🇬Antigua och Barbuda
- 🇩🇲Dominica
- 🇬🇩Grenada
Vad är Arbetskraftsdeltagande
Arbetskraftsdeltagande är en central komponent inom makroekonomisk analys och dess förståelse är avgörande för både policymakers och ekonomiska analytiker. På Eulerpool erbjuder vi en detaljerad och omfattande översikt av arbetskraftsdeltagande, eftersom denna faktor starkt påverkar ekonomins övergripande hälsa och produktivitet. Arbetskraftsdeltagandets definition refererar till den andel av den arbetsföra befolkningen som antingen är sysselsatt eller aktivt söker arbete. Det är en parameter som avslöjar mycket om ekonomins tillstånd, eftersom högre deltagande ofta indikerar en starkare och mer dynamisk ekonomi. I Sverige, liksom i andra länder, analyseras denna indikator noggrant av ekonomer, forskare och beslutsfattare för att förstå arbetsmarknadens dynamik och utforma lämpliga ekonomiska policy. En hög arbetskraftsdeltagandegrad signalerar att en stor del av befolkningen är ekonomiskt aktiv, vilket leder till högre produktion, bättre levnadsstandard och potentiellt ökad innovation. Omvänt kan en låg deltagandegrad indikera strukturella problem som höga arbetslöshetsnivåer, utbildningsgap, eller sociala hinder som förhindrar vissa grupper från att delta fullt ut i arbetskraften. Sverige har historiskt sett uppvisat en relativt hög arbetskraftsdeltagandegrad jämfört med många andra länder, vilket kan tillskrivas en rad faktorer som omfattande sociala stödstrukturer, arbetsmarknadspolitik som främjar jämställdhet och ett robust utbildningssystem. Ytterligare en viktig faktor är den svenska välfärdsmodellen, som underlättar kvinnor att delta i arbetskraften genom att erbjuda generösa föräldraledigheter och barnomsorgsalternativ. En ingående analys av arbetskraftsdeltagandet innebär att man tittar på olika demografiska faktorer som kön, ålder, utbildningsnivå och geografisk region. Till exempel visar statistiken att arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor i Sverige är bland de högsta i världen, vilket delvis kan tillskrivas de jämställdhetsskapande åtgärder och familjepolitiker som införts under de senaste decennierna. Samtidigt kan vissa grupper, såsom äldre arbetskraft och ungdomar, ha specifika utmaningar eller trender som påverkar deras deltagande i arbetskraften. För att erhålla en djupare förståelse av arbetskraftsdeltagandet är det också viktigt att överväga externa faktorer som ekonomiska cykler, teknologisk utveckling och globala ekonomiska trender. Ekonomiska recessioner har ofta en negativ inverkan på arbetskraftsdeltagandet, eftersom företag reducerar sin arbetsstyrka och färre arbetstillfällen blir tillgängliga. Teknologisk utveckling, å andra sidan, kan ha en dualistisk effekt: å ena sidan kan automation och AI reducera behovet av mänsklig arbetskraft inom vissa sektorer; å andra sidan kan nya teknologier skapa nya möjligheter och arbetstillfällen inom framväxande industrisektorer. Vidare måste man även överväga de politiska och strukturella åtgärder som implementeras för att öka arbetskraftsdeltagandet. Arbetsmarknadspolitik som uppmuntrar yrkesutbildning, arbetsförmedlingstjänster, och stöd till arbetslösa, särskilt långtidsarbetslösa, spelar en avgörande roll. Investering i utbildning och livslångt lärande är också centrala komponenter för att säkerställa att arbetskraften kan anpassa sig till snabbt föränderliga arbetsmarknadsförhållanden. På Eulerpool har vi utvecklat våra verktyg och datavisualiseringar för att göra det möjligt för användare att på ett detaljerat sätt följa och analysera arbetskraftsdeltagandet över tid. Vår plattform erbjuder omfattande historiska dataset och anpassningsbara grafer som hjälper användare att identifiera trender, jämföra länder och regioner, samt förstå sambanden mellan arbetskraftsdeltagande och andra makroekonomiska indikatorer såsom BNP-tillväxt, arbetslöshet och inflation. Ett analytiskt perspektiv på arbetskraftsdeltagande kräver också att vi tittar på framtida prognoser och potentialen för förändring. Med en åldrande befolkning i många länder står vi inför unika utmaningar och möjligheter. Exempelvis kan pensioneringsmönster, migration och födelsetal påverka demografiska strukturer och därmed arbetskraftsdeltagandet. I Sverige förväntas också policyinitiativ och teknologiska innovationer spela en avgörande roll i att forma arbetsmarknadens framtid. Sammanfattningsvis är förståelsen för arbetskraftsdeltagande inte bara essentiell för makroekonomisk analys utan också för att utveckla effektiva policyer som kan främja en stark och inkluderande arbetsmarknad. Hos Eulerpool strävar vi efter att tillhandahålla de verktyg och data som behövs för att djupgående förstå och analysera dessa komplexa frågor. Genom att bistå våra användare med gnistrande insikter och omfattande data tror vi att vi kan bidra till att fatta välgrundade beslut som främjar ekonomisk tillväxt och välstånd.