Gör de bästa investeringarna i ditt liv
Från 2 euro säkra Bangladesh Statsskuld till bruttonationalprodukt (BNP)
Aktiekurs
Det aktuella värdet av Statsskuld till bruttonationalprodukt (BNP) i Bangladesh är 29,2 % of GDP. Statsskuld till bruttonationalprodukt (BNP) i Bangladesh ökade till 29,2 % of GDP den 2021-01-01, efter att den var 28,1 % of GDP den 2020-01-01. Från 1995-01-01 till 2022-01-01 var den genomsnittliga BNP i Bangladesh 36,95 % of GDP. Det högsta värdet någonsin uppnåddes den 2002-01-01 med 50,00 % of GDP, medan det lägsta värdet registrerades den 2018-01-01 med 25,70 % of GDP.
Statsskuld till bruttonationalprodukt (BNP) ·
Max
Statsskuld till BNP | |
---|---|
1995-01-01 | 49,00 % of GDP |
1996-01-01 | 43,90 % of GDP |
1997-01-01 | 43,20 % of GDP |
1998-01-01 | 40,40 % of GDP |
1999-01-01 | 42,40 % of GDP |
2000-01-01 | 46,40 % of GDP |
2001-01-01 | 46,20 % of GDP |
2002-01-01 | 50,00 % of GDP |
2003-01-01 | 49,00 % of GDP |
2004-01-01 | 48,20 % of GDP |
2005-01-01 | 46,90 % of GDP |
2006-01-01 | 40,20 % of GDP |
2007-01-01 | 38,60 % of GDP |
2008-01-01 | 37,10 % of GDP |
2009-01-01 | 35,90 % of GDP |
2010-01-01 | 32,30 % of GDP |
2011-01-01 | 32,40 % of GDP |
2012-01-01 | 31,80 % of GDP |
2013-01-01 | 30,40 % of GDP |
2014-01-01 | 29,60 % of GDP |
2015-01-01 | 27,70 % of GDP |
2016-01-01 | 27,70 % of GDP |
2017-01-01 | 27,00 % of GDP |
2018-01-01 | 25,70 % of GDP |
2019-01-01 | 27,00 % of GDP |
2020-01-01 | 28,10 % of GDP |
2021-01-01 | 29,20 % of GDP |
Statsskuld till bruttonationalprodukt (BNP) Historik
Datum | Värde |
---|---|
2021-01-01 | 29,2 % of GDP |
2020-01-01 | 28,1 % of GDP |
2019-01-01 | 27 % of GDP |
2018-01-01 | 25,7 % of GDP |
2017-01-01 | 27 % of GDP |
2016-01-01 | 27,7 % of GDP |
2015-01-01 | 27,7 % of GDP |
2014-01-01 | 29,6 % of GDP |
2013-01-01 | 30,4 % of GDP |
2012-01-01 | 31,8 % of GDP |
Liknande makroekonomiska nyckeltal för Statsskuld till bruttonationalprodukt (BNP)
Namn | Aktuell | Föregående | Frekvens |
---|---|---|---|
🇧🇩 Korruptionsindex | 24 Points | 25 Points | Årligen |
🇧🇩 Korruptionsindex | 149 | 147 | Årligen |
🇧🇩 Militärutgifter | 4,208 Mdk. USD | 4,474 Mdk. USD | Årligen |
🇧🇩 Statliga inkomster | 433 Bio. BDT | 392,49 Bio. BDT | Årligen |
🇧🇩 Statliga utgifter | 660,507 Bio. BDT | 538,983 Bio. BDT | Årligen |
🇧🇩 Statliga utgifter | 2,552 Bio. BDT | 2,254 Bio. BDT | Årligen |
🇧🇩 Statshushåll | 5 % of GDP | 5,06 % of GDP | Årligen |
🇧🇩 Värde på statsbudgeten | −224,244 Bio. BDT | −227,507 Bio. BDT | Årligen |
Generellt sett används statsskuld som procent av BNP av investerare för att mäta ett lands förmåga att göra framtida betalningar på sin skuld, vilket i sin tur påverkar landets lånekostnader och avkastningen på statsobligationer.
Makrosidor för andra länder i Asien
- 🇨🇳Kina
- 🇮🇳Indien
- 🇮🇩Indonesien
- 🇯🇵Japan
- 🇸🇦Saudiarabien
- 🇸🇬Singapore
- 🇰🇷Sydkorea
- 🇹🇷Turkiet
- 🇦🇫Afghanistan
- 🇦🇲Armenien
- 🇦🇿Azerbajdzjan
- 🇧🇭Bahrain
- 🇧🇹Bhutan
- 🇧🇳Brunei
- 🇰🇭Kambodsja
- 🇹🇱Östtimor
- 🇬🇪Georgien
- 🇭🇰Hongkong
- 🇮🇷Iran
- 🇮🇶Irak
- 🇮🇱Israel
- 🇯🇴Jordanien
- 🇰🇿Kazakstan
- 🇰🇼Kuwait
- 🇰🇬Kirgizistan
- 🇱🇦Laos
- 🇱🇧Libanon
- 🇲🇴Macau
- 🇲🇾Malaysia
- 🇲🇻Maldiverna
- 🇲🇳Mongoliet
- 🇲🇲Myanmar
- 🇳🇵Nepal
- 🇰🇵Nordkorea
- 🇴🇲Oman
- 🇵🇰Pakistan
- 🇵🇸Palestina
- 🇵🇭Filippinerna
- 🇶🇦Katar
- 🇱🇰Sri Lanka
- 🇸🇾Syrien
- 🇹🇼Taiwan
- 🇹🇯Tadzjikistan
- 🇹🇭Thailand
- 🇹🇲Turkmenistan
- 🇦🇪Förenade Arabemiraten
- 🇺🇿Usbekistan
- 🇻🇳Vietnam
- 🇾🇪Jemen
Vad är Statsskuld till bruttonationalprodukt (BNP)
Regeringsskuld i förhållande till BNP är en kritisk makroekonomisk indikator som mäter ett lands totala skuld i relation till dess bruttonationalprodukt (BNP). Hos eulerpool erbjuder vi detaljerad och tillförlitlig makroekonomisk data som gör det möjligt för användare att förstå och analysera detta komplexa men viktiga mått. Vår hemsida syftar till att ge djupgående insikter i ekonomiska trender och tillstånd, vilket gör oss till en oumbärlig resurs för ekonomer, investerare, beslutsfattare och forskare. Regeringsskuld, eller statsskuld som det också kallas, utgörs av de totala utestående skulder som en regering har samlat på sig genom lån från inhemska och internationella kreditorer. Denna skuld kan uppstå från statliga utgifter som överstiger intäkterna, vanligen från skatter. När en regering lånar pengar för att täcka budgetunderskott, ackumuleras detta till den totala skulden. Regeringsskuld till BNP-kvoten är därför en relation som visar hur stor påverkan skulden har i förhållande till den totala ekonomiska prestationen mätt i BNP. En hög skuldkvot kan indikera potentiella ekonomiska risker och påfrestningar för ett land, inklusive ökade räntekostnader och potentiell insolvens. Emellertid är en viss nivå av skuld vanligtvis nödvändig och till och med förväntad, särskilt under ekonomiska kriser eller för utvecklingsändamål. Regeringar har ofta robusta finanspolitiska strategier för att hantera och betala ner skulder över tiden, vilket kan minska risken för ekonomisk instabilitet som annars skulle kunna alarmera investerare och långivare. För att förstå betydelsen av regeringsskuld i förhållande till BNP är det viktigt att beakta de faktorer som leder till skuldackumulering. Orsaker till stigande statsskuld kan inkludera krigsutgifter, stora offentliga investeringar i infrastruktur, arbetslöshetsersättning under ekonomiska nedgångar och social välfärdsprogram. Under dessa omständigheter kan staten välja att låna pengar snarare än att höja skatter, för att undvika ekonomisk belastning på medborgarna. En annan dimension att överväga är skuldens löptid och ränta. Kortfristiga skulder behöver ofta förnyas snabbare än långfristiga skulder, och förändringar i räntenivåer kan påverka kostnaden för att hantera dessa skulder. Länder med hög skuldkvot till BNP kan få möta högre räntekostnader eftersom långivare kan kräva en högre ränta som kompensation för den ökade risken. Det är också av stor betydelse att jämföra individuella länders skuldsituationer med varandra. Till exempel kan en viss skuldkvot anses hanterbar i en ekonomi med hög tillväxttakt och stabil inkomstskapande kapacitet, medan samma kvot kan vara extremt problematisk i en ekonomi med låg tillväxt och höga arbetslöshetsnivåer. En jämförelse av regeringsskuld till BNP mellan olika länder ger insikt i olika nationers fiskala styrka och hållbarhet. Länder med lägre skuldkvoter har ofta större flexibilitet i att hantera ekonomiska chocker och kan investera mer i framtida tillväxtinitiativ utan att äventyra sin finanspolitiska stabilitet. Samtidigt kan högt skuldsatta länder behöva genomgå tunga åtstramningsprogram för att återställa marknadens förtroende och därmed minska deras tillgång till kreditmarknader. Det är också relevant att erkänna det nära sambandet mellan regeringsskuld och monetär politik. Centralbankers agerande, som räntehöjningar eller sänkningar, kvantitativa lättnader och valutastabilitetsåtgärder, har en direkt påverkan på kostnaden för statlig upplåning och därigenom på skuldkvoten. En effektiv samordning mellan finans- och penningpolitik kan ge en mer hållbar och stabil ekonomisk miljö, där skuldnivåerna hålls på kontrollerbara nivåer utan att kväva ekonomisk tillväxt. På eulerpool betonar vi vikten av att noggrant övervaka och analysera makroekonomiska indikatorer som regeringsskuld till BNP för att förstå ekonomiska dynamiker. Genom att ge tillgång till omfattande data och avancerade analysverktyg, hjälper vi våra användare att fatta välgrundade beslut baserade på aktuella ekonomiska realiteter. Vår plattform är utformad för att vara användarvänlig samtidigt som den levererar exakt, högkvalitativ information som kan användas för både kortsiktig analys och långsiktiga strategiska bedömningar. Sammanfattningsvis, regeringsskuld till BNP är en central ekonomisk indikator som speglar hälsan hos en nations finanspolitiska tillstånd. Hos eulerpool strävar vi efter att erbjuda djupa och detaljerade insikter i detta och andra viktiga ekonomiska mått, så att användare kan förstå och navigera i den komplexa värld av makroekonomi med förtroende och kunskap. Oavsett om du är en akademisk forskare, en investerare eller en ekonomisk beslutsfattare, erbjuder vår plattform de verktyg och den information du behöver för att hålla dig informerad och förberedd för framtida ekonomiska utmaningar och möjligheter.