Gör de bästa investeringarna i ditt liv
Från 2 euro säkra Azerbajdzjan Inlåningsränta
Aktiekurs
Det aktuella värdet på Inlåningsränta i Azerbajdzjan är 8,98 %. Inlåningsränta i Azerbajdzjan ökade till 8,98 % den 2022-01-01, efter att det var 8,71 % den 2021-01-01. Från 1999-01-01 till 2023-01-01 var den genomsnittliga BNP i Azerbajdzjan 9,92 %. Den högsta nivån nåddes den 2000-01-01 med 12,90 %, medan det lägsta värdet registrerades den 2016-01-01 med 7,70 %.
Inlåningsränta ·
Max
Insättningsränta | |
---|---|
1999-01-01 | 12,08 % |
2000-01-01 | 12,90 % |
2001-01-01 | 8,46 % |
2002-01-01 | 8,66 % |
2003-01-01 | 9,54 % |
2004-01-01 | 9,18 % |
2005-01-01 | 8,52 % |
2006-01-01 | 10,58 % |
2007-01-01 | 11,56 % |
2008-01-01 | 12,22 % |
2009-01-01 | 12,20 % |
2010-01-01 | 11,64 % |
2011-01-01 | 10,87 % |
2012-01-01 | 10,21 % |
2013-01-01 | 9,89 % |
2014-01-01 | 9,17 % |
2015-01-01 | 9,00 % |
2016-01-01 | 7,70 % |
2017-01-01 | 8,43 % |
2018-01-01 | 10,28 % |
2019-01-01 | 9,69 % |
2020-01-01 | 8,69 % |
2021-01-01 | 8,71 % |
2022-01-01 | 8,98 % |
Inlåningsränta Historik
Datum | Värde |
---|---|
2022-01-01 | 8,98 % |
2021-01-01 | 8,71 % |
2020-01-01 | 8,69 % |
2019-01-01 | 9,69 % |
2018-01-01 | 10,28 % |
2017-01-01 | 8,43 % |
2016-01-01 | 7,7 % |
2015-01-01 | 9 % |
2014-01-01 | 9,17 % |
2013-01-01 | 9,89 % |
Liknande makroekonomiska nyckeltal för Inlåningsränta
Namn | Aktuell | Föregående | Frekvens |
---|---|---|---|
🇦🇿 Penningmängd M0 | 15,298 Mdk. AZN | 15,436 Mdk. AZN | Månatligen |
🇦🇿 Penningmängd M1 | 28,316 Mdk. AZN | 28,699 Mdk. AZN | Månatligen |
🇦🇿 Penningmängd M2 | 34,268 Mdk. AZN | 34,454 Mdk. AZN | Månatligen |
🇦🇿 Penningmängd M3 | 45,277 Mdk. AZN | 44,83 Mdk. AZN | Månatligen |
🇦🇿 Räntesats | 7,25 % | 7,25 % | frequency_daily |
🇦🇿 Valutareserver | 11,661 Mdk. USD | 11,654 Mdk. USD | Månatligen |
Inlåningsräntan är den genomsnittliga räntan som kommersiella banker betalar till individer eller företag på insättningar.
Makrosidor för andra länder i Asien
- 🇨🇳Kina
- 🇮🇳Indien
- 🇮🇩Indonesien
- 🇯🇵Japan
- 🇸🇦Saudiarabien
- 🇸🇬Singapore
- 🇰🇷Sydkorea
- 🇹🇷Turkiet
- 🇦🇫Afghanistan
- 🇦🇲Armenien
- 🇧🇭Bahrain
- 🇧🇩Bangladesh
- 🇧🇹Bhutan
- 🇧🇳Brunei
- 🇰🇭Kambodsja
- 🇹🇱Östtimor
- 🇬🇪Georgien
- 🇭🇰Hongkong
- 🇮🇷Iran
- 🇮🇶Irak
- 🇮🇱Israel
- 🇯🇴Jordanien
- 🇰🇿Kazakstan
- 🇰🇼Kuwait
- 🇰🇬Kirgizistan
- 🇱🇦Laos
- 🇱🇧Libanon
- 🇲🇴Macau
- 🇲🇾Malaysia
- 🇲🇻Maldiverna
- 🇲🇳Mongoliet
- 🇲🇲Myanmar
- 🇳🇵Nepal
- 🇰🇵Nordkorea
- 🇴🇲Oman
- 🇵🇰Pakistan
- 🇵🇸Palestina
- 🇵🇭Filippinerna
- 🇶🇦Katar
- 🇱🇰Sri Lanka
- 🇸🇾Syrien
- 🇹🇼Taiwan
- 🇹🇯Tadzjikistan
- 🇹🇭Thailand
- 🇹🇲Turkmenistan
- 🇦🇪Förenade Arabemiraten
- 🇺🇿Usbekistan
- 🇻🇳Vietnam
- 🇾🇪Jemen
Vad är Inlåningsränta
Insättningsränta, eller depositionsränta som det ibland kallas, är en central komponent inom makroekonomi och spelar en avgörande roll i hur hushåll och företag beslutar att allokera sina finansiella resurser. På Eulerpool, som en ledande plattform för makroekonomisk data, förstår vi vikten av att erbjuda en djupgående och välgrundad analys av insättningsräntor och deras påverkan på ekonomin både på mikro- och makronivåer. Insättningsränta är den ränta som banker betalar till insättare, det vill säga privatpersoner och företag som väljer att spara sina pengar i banken. Denna ränta spelar en avgörande roll för hushållens sparande samt bankernas finansieringskostnader, och konsekvenserna sprider sig därmed ut till hela ekonomin. Insättningsräntor påverkas av olika faktorer, bland annat den rådande penningpolitiken, inflation, ekonomisk tillväxt och risken i banksystemet. Centrala banker, såsom Sveriges Riksbank, använder insättningsräntor som ett verktyg för att styra penningpolitiken. Genom att justera räntorna kan centralbanker försöka påverka inflation och ekonomisk tillväxt. När en centralbank sänker räntorna blir lån billigare, vilket tenderar att stimulera konsumtion och investeringar, samtidigt som sparande blir mindre attraktivt. Omvänt, när räntorna höjs blir lån dyrare och sparande mer attraktivt, vilket kan dämpa överhettning i ekonomin och hålla inflationen under kontroll. En grundläggande förståelse för insättningsräntors roll inom makroekonomi kräver att vi ser på hur dessa räntor interagerar med andra ekonomiska faktorer. Inflation är en nyckelkomponent i detta sammanhang. Om inflationen är hög, urholkas värdet på sparade pengar. För att kompensera för detta tenderar centralbanker att höja räntorna, vilket gör sparande mer attraktivt och lån dyrare. På så sätt kan man kontrollera inflationen. Å andra sidan, om inflationen är för låg, kan centralbanker sänka räntorna för att stimulera ekonomisk aktivitet och därmed försöka höja inflationen till en mer önskvärd nivå. En annan viktig aspekt att överväga är den internationella dimensionen av insättningsräntor. I en globaliserad värld är kapital flöde över gränserna en avgörande faktor. Länder med högre insättningsräntor kan attrahera utländskt kapital, medan lägre räntor kan leda till att kapital flyttar till mer attraktiva investeringar i andra länder. Dessa kapitalflöden kan påverka valutakurserna och därmed internationell handel. Företag påverkas också av förändrade insättningsräntor, särskilt när det gäller deras finansieringsbeslut. Låga räntor sänker kostnaderna för lånade medel och kan uppmuntra företag att investera i tillväxt och expansion. Höga räntor kan å andra sidan medföra högre kostnader för kapital, vilket dämpar investeringar och kan resultera i långsammare ekonomisk tillväxt. För banker själva är insättningsräntor en viktig komponent i lönsamhetskalkylen. Banken erbjuder olika sparprodukter till sina kunder, såsom sparkonton och tidsbundna insättningar, och behöver balansera dessa erbjudanden med de räntor de själva kan erhålla på interbankmarknaden eller genom centralbankens räntor. Om insättningsräntorna är för höga i förhållande till bankens kostnader kan detta påverka lönsamheten negativt. Insättningsgarantin är en annan aspekt som banar väg för tro på banksystemets stabilitet och kan påverkas av räntenivåerna. Hushållen påverkas också direkt av förändrade insättningsräntor. När räntorna är höga blir det mer lönsamt att spara pengar, vilket kan leda till en minskad konsumtion. Detta kan påverka ekonomin som helhet, eftersom konsumtion är en central drivkraft för ekonomisk tillväxt. När räntorna är låga, däremot, kan hushållen vara mer benägna att låna pengar för konsumtion eller investeringar, vilket kan stimulera ekonomisk aktivitet. Balansen mellan sparande och investering är därför en av de viktigaste mekanismerna genom vilka insättningsräntor påverkar ekonomin. På Eulerpool försöker vi ge en så komplett bild som möjligt av de variabler som påverkar och påverkas av insättningsräntor. Vi presenterar aktuell data på ett lättillgängligt sätt så att både privatpersoner och professionella aktörer kan fatta informerade beslut. Genom att analysera trender och historiska data kan vi också ge en prognos för hur framtida förändringar i insättningsräntor kan komma att påverka den bredare ekonomiska miljön. Sammanfattningsvis är insättningsräntor en fundamental komponent i det makroekonomiska landskapet. Deras påverkan sträcker sig från hushållens sparande och konsumtionsvanor till företagens investeringsbeslut och ekonomins övergripande tillväxt. Genom att följa insättningsräntor och förstå de faktorer som påverkar deras nivåer kan vi få en bättre förståelse för den ekonomiska politiken och göra mer informerade beslut om våra egna finansiella tillgångar. På Eulerpool är vi engagerade i att ge dig den mest omfattande och aktuella makroekonomiska data så att du alltid har tillgång till den kunskap du behöver för att navigera det komplexa ekonomiska landskapet.