Legendariska investerare satsar på Eulerpool

Trusted by leading companies and financial institutions

BlackRock logoAllianz logoGoogle logoAnthropic logoBloomberg logoRevolut logoNASDAQ logoCoinbase logo
BlackRock logoAllianz logoGoogle logoAnthropic logoBloomberg logoRevolut logoNASDAQ logoCoinbase logo
Analyse
Profil
Avalanche Aktie

Avalanche

AVAX

Aktiekurs

12,73
Idag +/-
+0
Idag %
+0 %

Avalanche Whitepaper

  • Enkel

  • Utökad

  • Experte

Börse Marktpaar Preis +2% Tiefe -2% Tiefe Volumen (24H) Volumen % Typ Liquiditätsbewertung Aktualität
FutureX ProAVAX/USDT20,071 499,882 325,3360,13 Mkr.1,37cex1,00
CoinPAVAX/USDT18,08874 017,94602 601,4440,67 Mkr.0,82cex73,00
BitonExAVAX/USDT18,119,86 Mkr.14,25 Mkr.34,63 Mkr.3,45cex254,00
BatonexAVAX/USDT18,111,44 Mkr.1,27 Mkr.33,87 Mkr.1,89cex120,00
DOEXAVAX/USDT19,9156 687,8040 418,7932,87 Mkr.3,90cex12,00
XEXAVAX/USDT21,73455 912,921,06 Mkr.26,39 Mkr.2,29cex211,00
BinanceAVAX/USDT18,121,45 Mkr.1,68 Mkr.21,33 Mkr.0,18cex703,00
BYEXAVAX/USDT18,121,35 Mkr.1,69 Mkr.15,96 Mkr.0,78cex135,00
MillioneroAVAX/USDT22,141,34 Mkr.1,23 Mkr.13,01 Mkr.1,03cex351,00
CoinWAVAX/USDT18,12274 433,91306 280,9412,81 Mkr.0,62cex555,00
1
2
3
4
5
...
32

Avalanche FAQ

Vad är Avalanche (AVAX)?

Avalanche är en lager-ett-blockkedja som fungerar som en plattform för decentraliserade applikationer och anpassade blockkedjenätverk. Det är en av Ethereums konkurrenter och syftar till att ersätta Ethereum som den mest populära blockkedjan för smarta kontrakt. Avalanche strävar efter att uppnå detta genom att ha en högre transaktionskapacitet på upp till 6 500 transaktioner per sekund utan att kompromissa med skalbarheten. Detta möjliggörs av Avalanches unika arkitektur. Avalanche-nätverket består av tre individuella blockkedjor: X-Chain, C-Chain och P-Chain. Varje kedja har ett särskilt syfte, vilket är radikalt annorlunda från det tillvägagångssätt som Bitcoin och Ethereum använder, där alla noder validerar alla transaktioner. Avalanche-blockkedjor använder till och med olika konsensusmekanismer baserade på deras användningsområden. Efter lanseringen av dess mainnet 2020 har Avalanche arbetat på att utveckla sitt eget ekosystem av DApps och DeFi. Olika Ethereum-baserade projekt såsom SushiSwap och TrueUSD har integrerat sig med Avalanche. Dessutom arbetar plattformen ständigt på att förbättra interoperabiliteten mellan sitt eget ekosystem och Ethereum, exempelvis genom utveckling av broar.

Vem är grundarna av Avalanche?

Avalanche lanserades av Ava Labs, grundat av Cornell University-professorn Emin Gün Sirer, samt Cornell University-doktoranderna inom datavetenskap Kevin Sekniqi och Maofan "Ted" Yin. Gün Sirer är en veteran inom kryptografisk forskning och designade en konceptuell peer-to-peer-virtuell valuta sex år före utgivningen av Bitcoin-whitepaperet. Han var också inblandad i arbete med lösningar för skalerbarhet på Bitcoin och forskning om Ethereum före det ökända The DAO-hacket år 2016. Från den forskningen uppstod whitepaperet som ledde till grundandet av Ava Labs år 2018. Projektet stängde en såddrunda i februari 2019 som inkluderade investerare som Polychain, Andreessen Horowitz och Balaji Srinivasan. Avalanche avslutade sitt initiala mynterbjudande 2020 på under 24 timmar och samlade in 42 miljoner dollar i processen.

Vad gör Avalanche unikt?

Avalanche försöker lösa blockchainens trilemma, vilket innebär att blockkedjor inte kan uppnå en tillräcklig grad av decentralisering i stor skala. En konsekvens av detta är höga transaktionsavgifter, som ofta är fallet på Ethereum. För att lösa detta problem har Avalanche designat tre interoperabla blockkedjor. * Exchange Chain (X-Chain) används för att skapa och utbyta de inhemska AVAX-token och andra tillgångar. Liknande ERC-20-standarden på Ethereum följer dessa tokens en uppsättning standardiserade regler. Den använder Avalanche-konsensusmekanismen. * Contract Chain (C-Chain) är värd för smarta kontrakt och decentraliserade applikationer. Den har sin egen Avalanche Virtual Machine, liknande Ethereum Virtual Machine, vilket möjliggör för utvecklare att förgrena EVM-kompatibla DApps. Den använder Snowman-konsensusmekanismen. * Platform Chain (P-Chain) koordinerar nätverksvaliderare, spårar aktiva subnät och möjliggör skapandet av nya subnät. Subnät är uppsättningar av validerare, ungefär som ett validerarkartell. Varje subnät kan validera flera blockkedjor, men en blockkedja kan bara valideras av ett subnät. Den använder också Snowman-konsensusmekanismen. Denna uppdelning av beräkningsuppgifter möjliggör högre genomströmning utan att kompromissa med decentraliseringen. Till exempel kan privata blockkedjor i nätverket kräva att dess subnätsvaliderare är tillräckligt geografiskt decentraliserade eller följer vissa regler. Genom att följa denna modulära struktur förbättrar Avalanche sin interoperabilitet med andra blockkedjor som vill integrera med Avalanche-ekosystemet. Dessutom är de två olika konsensusmekanismerna utformade med respektive blockkedjas krav i åtanke, vilket ytterligare förbättrar deras effektivitet.

Kontraktkedja (C-Chain)

Avalanches kedja för decentraliserad finans, då den används för smarta kontrakt och DeFi-appar. De flesta Avalanche DApps finns här och är kompatibla med MetaMask. Dessa tre nätverk säkras och valideras av det Primära Nätverket, ett speciellt delnät. Alla anpassade delnät måste validera på det Primära Nätverket genom att staka minst 2,000 AVAX. Avalanche-delnät, eller subnet, är dynamiska uppsättningar av validerare som samarbetar för att uppnå konsensus om tillståndet för en uppsättning av blockkedjor. Varje blockkedja valideras av ett delnät, medan ett delnät kan validera olika blockkedjor. Valideringsnoder kan vara medlemmar i flera delnät. Varje delnätsvaliderare har en drivkraft att följa ett individuellt delnäts säkerhets- och resurskrav. Varje delnät kan anpassa dessa incitament och kan inkludera tokenbelöningar, styrning, etc. Delnät syftar till att föra applikationsspecifika nätverk till det bredare Avalanche-ekosystemet. Till exempel kan en individuell applikation, produkt eller tjänst kräva vissa valideringsegenskaper, såsom minne eller internetbandbredd. Validerare som uppfyller dessa krav kan gå med i delnätet för att säkerställa smidiga utgångar. Dessutom kan delnät ha en inhemsk tokene ekonomi och anpassade avgiftsmarknader. Avalanche-delnät stödjer även privat blockkedjeutveckling, där fördefinierade validerare deltar. Dessa validerare är de enda som kan se innehållet i den privata blockkedjan, ett alternativ för organisationer som vill hålla känslig information hemlig.

Avalanche Investerare är också intresserade av dessa kryptovalutor

Denna lista presenterar ett noggrant utvald urval av kryptovalutor som kan vara av intresse för investerare. Investorer som har investerat i Avalanche har också investerat i följande kryptovalutor. Vi har egna kryptoanalyser för alla listade kryptovalutor på Eulerpool.

Början och uppgången av kryptovalutor

Historien om kryptovalutor börjar år 2008, då en person eller grupp under pseudonymen Satoshi Nakamoto publicerade whitepappret "Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System". Detta dokument utgjorde grunden för den första kryptovalutan, Bitcoin. Bitcoin använde en decentraliserad teknologi, känd som blockchain, för att möjliggöra transaktioner utan behovet av en central auktoritet.

I januari 2009 startades Bitcoin-nätverket med miningen av Genesis-blocket. I början var Bitcoin mer ett experimentellt projekt för en liten grupp entusiaster. Det första kända kommersiella köpet med Bitcoins ägde rum 2010, då någon spenderade 10 000 Bitcoins på två pizzor. På den tiden var värdet av en Bitcoin bara bråkdelar av en cent.

Utvecklingen av ytterligare kryptovalutor

Efter framgången med Bitcoin uppstod snart fler kryptovalutor. Dessa nya digitala valutor, ofta kallade "Altcoins", sökte att använda och förbättra blockkedjeteknologin på olika sätt. Några av de mest kända tidiga Altcoins inkluderar Litecoin (LTC), Ripple (XRP) och Ethereum (ETH). Ethereum, som grundades av Vitalik Buterin, skiljde sig särskilt från Bitcoin genom att det möjliggjorde skapandet av smarta kontrakt och decentraliserade applikationer (DApps).

Marknadstillväxt och volatilitet

Marknaden för kryptovalutor växte snabbt, och med den ökade den offentliga uppmärksamheten. Värdet på Bitcoin och andra kryptovalutor upplevde extrema svängningar. Höjdpunkter som i slutet av år 2017, när Bitcoin-priset nästan nådde 20 000 US-dollar, varvades med kraftiga marknadsras. Denna volatilitet lockade både investerare och spekulanter.

Regulatoriska utmaningar och acceptans

Medan populariteten för kryptovalutor ökade, började regeringar världen över att hantera regleringen av denna nya tillgångsklass. Vissa länder antog en välkomnande attityd och främjade utvecklingen av krypto-teknologier, medan andra införde strikta regleringar eller förbjöd kryptovalutor helt och hållet. Trots dessa utmaningar har acceptansen av kryptovalutor i huvudströmmen stadigt ökat, där företag och finansinstitutioner börjat adoptera dem.

Senaste utvecklingen och framtiden

Under de senaste åren har utvecklingar som DeFi (Decentralized Finance) och NFTs (Non-Fungible Tokens) utvidgat spektrat av möjligheter som blockchain-teknologin erbjuder. DeFi möjliggör komplexa finanstransaktioner utan traditionella finansinstitutioner, medan NFTs tillåter tokenisering av konstverk och andra unika objekt.

Framtiden för kryptovalutor förblir spännande och osäker. Frågor om skalbarhet, reglering och marknadspenetration förblir obesvarade. Trots det är intresset för kryptovalutor och den underliggande blockkedjeteknologin starkare än någonsin och deras roll i den globala ekonomin förväntas fortsätta växa.

Fördelar med investeringar i kryptovalutor

1. Hög avkastningspotential

Kryptovalutor är kända för sin höga avkastningspotential. Investerare som gick in tidigt i projekt som Bitcoin eller Ethereum har gjort betydande vinster. Denna höga avkastning gör kryptovalutor till ett attraktivt investeringsalternativ för riskbenägna investerare.

2. Oberoende från traditionella finanssystem

Kryptovalutor erbjuder ett alternativ till det traditionella finansiella systemet. De är inte knutna till politiken hos en centralbank, vilket gör dem till en attraktiv säkring mot inflation och ekonomisk instabilitet.

3. Innovation och teknologisk utveckling

Investeringar i kryptovalutor innebär också investeringar i ny teknik. Blockchain, teknologin bakom många kryptovalutor, har potential att revolutionera flera branscher, från finansiella tjänster till hantering av leverantörskedjor.

4. Likviditet

Kryptomarknader opererar dygnet runt, vilket innebär hög likviditet. Investerare kan köpa och sälja sina tillgångar när som helst, vilket jämfört med traditionella marknader som är bundna till öppettider, är en klar fördel.

Nackdelar med investeringar i kryptovalutor

1. Hög volatilitet

Kryptovalutor är kända för sin extrema volatilitet. Värdet på kryptovalutor kan snabbt och oförutsägbart stiga eller falla, vilket utgör en hög risk för investerare.

2. Reglerande osäkerhet

Den regulatoriska miljön för kryptovalutor är fortfarande under utveckling och varierar kraftigt från land till land. Denna osäkerhet kan leda till risker, särskilt när nya lagar och föreskrifter införs.

3. Säkerhetsrisker

Medan blockkedjeteknik anses vara mycket säker finns det risker när det gäller förvaring och utbyte av kryptovalutor. Hackningar och bedrägerier är inte ovanliga i kryptovärlden, vilket kräver ytterligare säkerhetsåtgärder.

4. Brist på förståelse och acceptans

Många människor förstår inte kryptovalutor och den underliggande teknologin fullständigt. Denna brist på förståelse kan leda till felinvesteringar. Dessutom är acceptansen av kryptovalutor som betalningsmedel fortfarande begränsad.