Gör de bästa investeringarna i ditt liv
Från 2 euro säkra 
Thailand Hushållens skuld till bruttonationalprodukt (BNP)
Aktiekurs
Det nuvarande värdet av Hushållens skuld till bruttonationalprodukt (BNP) i Thailand är 91,7 % of GDP. Hushållens skuld till bruttonationalprodukt (BNP) i Thailand ökade till 91,7 % of GDP den 2023-06-01, efter att det var 91,6 % of GDP den 2023-03-01. Från 1991-12-01 till 2023-09-01 var den genomsnittliga BNP i Thailand 61,94 % of GDP. Det högsta värdet någonsin nåddes den 2021-03-01 med 96,60 % of GDP, medan det lägsta värdet noterades den 1991-12-01 med 28,70 % of GDP.
Hushållens skuld till bruttonationalprodukt (BNP) ·
Max
| Hushållens skuldsättning till BNP | |
|---|---|
| 1991-12-01 | 28,70 % of GDP |
| 1992-03-01 | 29,50 % of GDP |
| 1992-06-01 | 30,30 % of GDP |
| 1992-09-01 | 32,10 % of GDP |
| 1992-12-01 | 33,80 % of GDP |
| 1993-03-01 | 34,60 % of GDP |
| 1993-06-01 | 35,30 % of GDP |
| 1993-09-01 | 37,20 % of GDP |
| 1993-12-01 | 39,20 % of GDP |
| 1994-03-01 | 40,40 % of GDP |
| 1994-06-01 | 41,80 % of GDP |
| 1994-09-01 | 44,00 % of GDP |
| 1994-12-01 | 45,60 % of GDP |
| 1995-03-01 | 46,50 % of GDP |
| 1995-06-01 | 47,30 % of GDP |
| 1995-09-01 | 48,30 % of GDP |
| 1995-12-01 | 49,60 % of GDP |
| 1996-03-01 | 51,10 % of GDP |
| 1996-06-01 | 52,00 % of GDP |
| 1996-09-01 | 53,40 % of GDP |
| 1996-12-01 | 55,00 % of GDP |
| 1997-03-01 | 56,70 % of GDP |
| 1997-06-01 | 58,90 % of GDP |
| 1997-09-01 | 60,70 % of GDP |
| 1997-12-01 | 60,50 % of GDP |
| 1998-03-01 | 59,10 % of GDP |
| 1998-06-01 | 58,60 % of GDP |
| 1998-09-01 | 58,60 % of GDP |
| 1998-12-01 | 57,90 % of GDP |
| 1999-03-01 | 57,60 % of GDP |
| 1999-06-01 | 56,70 % of GDP |
| 1999-09-01 | 55,10 % of GDP |
| 1999-12-01 | 53,60 % of GDP |
| 2000-03-01 | 52,10 % of GDP |
| 2000-06-01 | 50,60 % of GDP |
| 2000-09-01 | 49,00 % of GDP |
| 2000-12-01 | 47,30 % of GDP |
| 2001-03-01 | 45,80 % of GDP |
| 2001-06-01 | 44,20 % of GDP |
| 2001-09-01 | 44,10 % of GDP |
| 2001-12-01 | 44,20 % of GDP |
| 2002-03-01 | 44,80 % of GDP |
| 2002-06-01 | 45,50 % of GDP |
| 2002-09-01 | 46,10 % of GDP |
| 2002-12-01 | 46,30 % of GDP |
| 2003-03-01 | 46,60 % of GDP |
| 2003-06-01 | 47,10 % of GDP |
| 2003-09-01 | 47,50 % of GDP |
| 2003-12-01 | 48,40 % of GDP |
| 2004-03-01 | 49,10 % of GDP |
| 2004-06-01 | 49,50 % of GDP |
| 2004-09-01 | 49,80 % of GDP |
| 2004-12-01 | 50,00 % of GDP |
| 2005-03-01 | 50,20 % of GDP |
| 2005-06-01 | 50,40 % of GDP |
| 2005-09-01 | 50,80 % of GDP |
| 2005-12-01 | 51,50 % of GDP |
| 2006-03-01 | 51,00 % of GDP |
| 2006-06-01 | 49,60 % of GDP |
| 2006-09-01 | 50,30 % of GDP |
| 2006-12-01 | 50,70 % of GDP |
| 2007-03-01 | 50,30 % of GDP |
| 2007-06-01 | 50,70 % of GDP |
| 2007-09-01 | 50,80 % of GDP |
| 2007-12-01 | 50,50 % of GDP |
| 2008-03-01 | 50,00 % of GDP |
| 2008-06-01 | 50,20 % of GDP |
| 2008-09-01 | 50,00 % of GDP |
| 2008-12-01 | 51,00 % of GDP |
| 2009-03-01 | 52,30 % of GDP |
| 2009-06-01 | 54,40 % of GDP |
| 2009-09-01 | 56,10 % of GDP |
| 2009-12-01 | 57,20 % of GDP |
| 2010-03-01 | 56,70 % of GDP |
| 2010-06-01 | 56,80 % of GDP |
| 2010-09-01 | 57,40 % of GDP |
| 2010-12-01 | 59,40 % of GDP |
| 2011-03-01 | 60,60 % of GDP |
| 2011-06-01 | 61,40 % of GDP |
| 2011-09-01 | 63,00 % of GDP |
| 2011-12-01 | 66,60 % of GDP |
| 2012-03-01 | 68,50 % of GDP |
| 2012-06-01 | 69,90 % of GDP |
| 2012-09-01 | 71,30 % of GDP |
| 2012-12-01 | 71,90 % of GDP |
| 2013-03-01 | 72,10 % of GDP |
| 2013-06-01 | 73,80 % of GDP |
| 2013-09-01 | 74,80 % of GDP |
| 2013-12-01 | 77,10 % of GDP |
| 2014-03-01 | 77,50 % of GDP |
| 2014-06-01 | 78,00 % of GDP |
| 2014-09-01 | 79,00 % of GDP |
| 2014-12-01 | 80,20 % of GDP |
| 2015-03-01 | 80,20 % of GDP |
| 2015-06-01 | 80,70 % of GDP |
| 2015-09-01 | 80,70 % of GDP |
| 2015-12-01 | 81,70 % of GDP |
| 2016-03-01 | 80,90 % of GDP |
| 2016-06-01 | 80,30 % of GDP |
| 2016-09-01 | 79,90 % of GDP |
| 2016-12-01 | 79,90 % of GDP |
| 2017-03-01 | 78,60 % of GDP |
| 2017-06-01 | 78,20 % of GDP |
| 2017-09-01 | 78,10 % of GDP |
| 2017-12-01 | 78,60 % of GDP |
| 2018-03-01 | 78,00 % of GDP |
| 2018-06-01 | 77,80 % of GDP |
| 2018-09-01 | 82,40 % of GDP |
| 2018-12-01 | 83,30 % of GDP |
| 2019-03-01 | 82,90 % of GDP |
| 2019-06-01 | 82,80 % of GDP |
| 2019-09-01 | 83,50 % of GDP |
| 2019-12-01 | 84,70 % of GDP |
| 2020-03-01 | 85,10 % of GDP |
| 2020-06-01 | 89,10 % of GDP |
| 2020-09-01 | 92,20 % of GDP |
| 2020-12-01 | 95,30 % of GDP |
| 2021-03-01 | 96,60 % of GDP |
| 2021-06-01 | 95,20 % of GDP |
| 2021-09-01 | 95,30 % of GDP |
| 2021-12-01 | 95,80 % of GDP |
| 2022-03-01 | 94,90 % of GDP |
| 2022-06-01 | 93,70 % of GDP |
| 2022-09-01 | 92,40 % of GDP |
| 2022-12-01 | 92,30 % of GDP |
| 2023-03-01 | 91,60 % of GDP |
| 2023-06-01 | 91,70 % of GDP |
Hushållens skuld till bruttonationalprodukt (BNP) Historik
| Datum | Värde |
|---|---|
| 2023-06-01 | 91,7 % of GDP |
| 2023-03-01 | 91,6 % of GDP |
| 2022-12-01 | 92,3 % of GDP |
| 2022-09-01 | 92,4 % of GDP |
| 2022-06-01 | 93,7 % of GDP |
| 2022-03-01 | 94,9 % of GDP |
| 2021-12-01 | 95,8 % of GDP |
| 2021-09-01 | 95,3 % of GDP |
| 2021-06-01 | 95,2 % of GDP |
| 2021-03-01 | 96,6 % of GDP |
Liknande makroekonomiska nyckeltal för Hushållens skuld till bruttonationalprodukt (BNP)
| Namn | Aktuell | Föregående | Frekvens |
|---|---|---|---|
🇹🇭 Bensinpriser | 1,05 USD/Liter | 1,04 USD/Liter | Månatligen |
🇹🇭 Detaljhandelsomsättning YoY | 15,3 % | −3,7 % | Månatligen |
🇹🇭 Konsumentförtroende | 60,5 points | 62,1 points | Månatligen |
🇹🇭 Konsumentkrediter | 5,479 Bio. THB | 5,439 Bio. THB | Kvartal |
🇹🇭 Konsumentutgifter | 1,642 Bio. THB | 1,634 Bio. THB | Kvartal |
🇹🇭 Personliga besparingar | 2 % | 10,4 % | Årligen |
🇹🇭 Personliga utgifter | 0,3 % | 1,6 % | Månatligen |
🇹🇭 Ränta på banklån | 7 % | 7 % | Månatligen |
Makrosidor för andra länder i Asien
- 🇨🇳Kina
- 🇮🇳Indien
- 🇮🇩Indonesien
- 🇯🇵Japan
- 🇸🇦Saudiarabien
- 🇸🇬Singapore
- 🇰🇷Sydkorea
- 🇹🇷Turkiet
- 🇦🇫Afghanistan
- 🇦🇲Armenien
- 🇦🇿Azerbajdzjan
- 🇧🇭Bahrain
- 🇧🇩Bangladesh
- 🇧🇹Bhutan
- 🇧🇳Brunei
- 🇰🇭Kambodsja
- 🇹🇱Östtimor
- 🇬🇪Georgien
- 🇭🇰Hongkong
- 🇮🇷Iran
- 🇮🇶Irak
- 🇮🇱Israel
- 🇯🇴Jordanien
- 🇰🇿Kazakstan
- 🇰🇼Kuwait
- 🇰🇬Kirgizistan
- 🇱🇦Laos
- 🇱🇧Libanon
- 🇲🇴Macau
- 🇲🇾Malaysia
- 🇲🇻Maldiverna
- 🇲🇳Mongoliet
- 🇲🇲Myanmar
- 🇳🇵Nepal
- 🇰🇵Nordkorea
- 🇴🇲Oman
- 🇵🇰Pakistan
- 🇵🇸Palestina
- 🇵🇭Filippinerna
- 🇶🇦Katar
- 🇱🇰Sri Lanka
- 🇸🇾Syrien
- 🇹🇼Taiwan
- 🇹🇯Tadzjikistan
- 🇹🇲Turkmenistan
- 🇦🇪Förenade Arabemiraten
- 🇺🇿Usbekistan
- 🇻🇳Vietnam
- 🇾🇪Jemen
Vad är Hushållens skuld till bruttonationalprodukt (BNP)
Hushållens skulder till BNP är en kritisk makroekonomisk indikator som ger insikt i huruvida hushållen bär en hållbar skuldbörda i förhållande till ekonomins totala produktion. Genom att studera detta förhållande kan ekonomer, beslutsfattare och investerare få en förståelse för hälsan och stabiliteten i en ekonomi. Hos Eulerpool tar vi som en professionell plattform för makroekonomiska data vårt ansvar att erbjuda djupgående analys och information om detta väsentliga ämne. En förståelse för hushållens skulder till BNP börjar med att förstå både komponenterna i detta mått och dess bredare makroekonomiska konsekvenser. Hushållens skulder inkluderar lån och krediter som individer har tagit från finansiella institutioner, såsom bolånelån, konsumentkrediter och andra former av skuldsättning. BNP (bruttonationalprodukt) är det totala värdet av alla varor och tjänster som produceras inom en ekonomi under en viss tidsperiod. När hushållens skulder ökar i förhållande till BNP kan det indikera potentiell ekonomisk sårbarhet. Om hushållens skulder växer snabbare än ekonomins förmåga att producera värde, kan det leda till en belastning på hushållens finansiella kapacitet och en ökad risk för ekonomisk instabilitet. På längre sikt kan höga nivåer av skuldsättning påverka hushållens konsumtionsbeteende negativt, då mer inkomst går till skuldbetalningar snarare än till konsumtion. Å andra sidan, om hushållens skulder till BNP är relativt låga, kan det indikera en starkare finansiell ställning för hushållen och en lägre risk för ekonomisk instabilitet. Detta kan också tyda på att hushållen har större utrymme för att absorbera ekonomiska chocker och recessioner utan att drabbas av allvarliga finansiella problem. För att ge en mer nyanserad bild kan detta förhållande också jämföras med andra indikatorer såsom hushållens nettoförmögenhet, sparandegrad och räntebetalningskvot. Till exempel, även om hushållens skulder är höga i förhållande till BNP, kan ett högt sparande och betydande tillgångar minska risken för finansiell stress. Ett viktigt perspektiv är också att jämföra detta förhållande mellan olika länder och över tid. Vissa ekonomier, särskilt i utvecklade länder, har accepterat högre skuldnivåer som en del av deras ekonomiska struktur medan andra länder har mycket lägre skuldbenägenhet hos hushållen. Den historiska trenden kan också avslöja om en ekonomi är på väg mot ohållbara skuldnivåer eller om den rör sig mot en mer balanserad skuldsättning. Hushållens skulder till BNP kan också ses som en reflektion av bredare ekonomiska och sociala fenomen, som konsumenternas förtroende, tillgång och efterfrågan på kredit, räntenivåer och makroekonomiska politiska beslut. Exempelvis kan låga räntesatser uppmuntra hushåll att låna mer, vilket ökar skulderna, medan en restriktiv penningpolitik kan ha motsatt effekt. Hos Eulerpool strävar vi efter att inte bara presentera data, utan också ge våra användare verktyg och insikter för att tolka och använda dessa data på ett meningsfullt sätt. Vi erbjuder detaljerade grafer, tidsseriedata och jämförelser mellan länder som kan hjälpa till att förstå komplexiteten i hushållens skulder till BNP. Vi tillhandahåller också analyser och rapporter från experter som kan dra slutsatser och ge kontext till de råa siffrorna. För investerare innebär förståelsen för hushållens skulder till BNP att man kan bättre bedöma risker associerade med konsumenternas köpkraft och den bredare ekonomiska stabiliteten. För beslutsfattare kan det hjälpa till att forma politiska åtgärder som syftar till att främja en hållbar ekonomisk tillväxt och finansiell stabilitet. För akademiker och forskare erbjuder det en grund för vidare studier och analys av ekonomiskt beteende och policyutformning. Sammanfattningsvis är hushållens skulder till BNP en avgörande indikator i makroekonomi som ger inblickar i ekonomisk hälsa, stabilitet och livskraft. Genom vårt arbete på Eulerpool strävar vi efter att ge kunskap och verktyg för att förstå och navigera detta viktiga område. Med tillgång till omfattande data och analyser kan våra användare få en djupare insikt i den finansiella dynamiken hos hushåll och hur dessa aspekter påverkar den bredare ekonomin.